Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
Startsida -  kortkommando Alt + 1Startsida -   Anpassa - gör egna inställningarAnpassa -   Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Översikt, webbkarta - kortkommando Alt + 3Webbkarta -   English - information about CETISEnglish -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida /Nyhetsbrev

Eva
Eva Hartell

Teknikbedömningens utmaningar

Text och foto: Katarina Rehder
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 1, februari 2016

Eva Hartell, lärare i Teknik, Matematik och i de naturvetenskapliga ämnena disputerade förra året på sin avhandling om hur lärare arbetar med bedömning i ämnet Teknik. Här berättar hon lite mer om sitt engagemang och arbete.

- Bedömning är en utmaning i alla skolämnen, speciellt i skolämnet Teknik tycker jag. Utmaningen i vad som läggs i ordet bedömning. I vilket syfte bedömer vi; vilket underlag har vi för att dra vilka slutsatser och hur går vi vidare? Ska vi sätta betyg eller ska vi ägna oss åt klassrumsbedömning? Naturligtvis både ock, men många gånger har diskussionerna kring teknik fokus i problemet vad vi ska undervisa om, säger Eva.

Ett brett ämne

I Evas studie visar hon vilket brett område teknikbedömningen är. I detta stora och breda ämne ser vi att lärare många gånger är ensamma i sin undervisning och därmed ensamma i bedömningsarbetet. På senare år har förutsättningarna förbättrats, stödmaterial har tillkommit, men Evas erfarenhet från undervisningen på lärarlyft och nätverksträffar visar att problemet är att lärare inte får tid att använda det i den utsträckning som behövs. Evas uppmaning är att använda stödmaterialet tillsammans med andra kollegor!

Syftet med bedömning

- Eleverna ska få tillfälle att lära sig och lärarna måste anpassa undervisningen efter bedömningstillfällena.

  • Vad har eleverna lärt sig, vad behöver de ytterligare för att nå målen?
  • Vilka mål?
  • Hur kan jag veta det?
  • Hur kan jag som lärare hjälpa eleverna?

Det är många frågor som lärare måste ställa. Ett sätt är att fundera över är att först fundera över vilka beslut jag ska ta och sen fundera över vilken information som behövs för att sedan försöka samla in den. Istället för att först samla in information och sedan se vad man ska använda den till.

Eleverna har rätt att lära sig, men vi kan samtidigt ha i minnet att elever lär sig inte allting. Det är en utopi. Vi måste börja undervisningen där eleverna befinner sig. Det kan vi lyckas med genom att ha småprov och samtidigt samla belägg på andra sätt i klassrumsarbetet och använda informationen vi får till att anpassa det som sker i klassrummet i största möjliga mån.

- Ett betyg i årskurs 7 kanske inte betyder så mycket för kommande yrkesval, men för eleven kan det vara avgörande för självförtroendet. Där är viktigt att tänka på vid bedömning och vilka förutsättningar eleverna har att visa vad de kan. 

Som man frågar får man svar

När det kommer till arbetet att sammanställa resultat t.ex. provfrågor och provsvaren ser vi vikten av att ställa rätt typ av frågor och vid rätt tillfälle.

- Eleverna har rätt att förstå frågorna som ska vara relevanta och kunna kopplas till undervisningen som föregått provtillfället. Därmed får de chansen att svara rätt och utveckla sina svar. Det är också en utmaning att ställa rätt frågor. Annars kan vi aldrig få veta vad de lärt sig och inte.

- Har vi möjlighet att arbeta med kollegor kring frågekonstruktion blir det oftast bättre. Testa frågorna på kollegor och hjälps åt. Ta också hjälp av eleverna. De lär sig genom att formulera frågor och dessutom kan du få mycket information om deras uppfattningar och missuppfattningar om det aktuella arbetsområdet. Det är ett starkt råd!

Tro på sig själv

Många som inte är verksamma inom skolan har ofta starka åsikter om vad som ska göras, och inte göras i skolan. Eva menar att det är viktigt att tro på sig själv och sin yrkeskunskap. Det går oftast lättare om man är flera som tillsammans ägnar sig åt att förbättra undervisningen. Eva menar också att lärarutbildningen måste bli bättre på att tala om vad och hur man ska undervisa om. Det fungerar inte att tala om vad man inte ska göra i skolan, som t.ex. att inte ägna sig för mycket åt pyssel med glasspinnar osv.  Ge exempel på vad man kan göra istället!

I sin studie har hon sett att lärare ämneskunskaper är viktiga både i bedömningsarbetet men också för lärarnas egen tilltro sin förmåga. Det är oerhört viktigt att få bättre grepp om kunskapskraven och målen. Vad är välutvecklat resonemang? Var finns gränsen i väl synliggjort? Till viss del välutvecklat? Eva tycker att dessa värdeord är svåra att tolka och sätta betyg efter.

Evas råd

- Jag anser det är viktigt att ha någon kollega att prata och diskutera med. Planera undervisningen noga och formulera frågor som du ställer till elever i olika sammanhang tillsammans med de svar som du förväntar dig. Glöm inte att bedöm elevernas kunskaper och anpassa undervisningen kontinuerligt i klassrummet.

Eva tipsar om litteratur kring bedömning

Vill du lära dig mer om bedömning inklusive frågekonstruktion hittar du en användbar länk här:
Dylan Wiliams lärmodul om formativ bedömning

Skolverket

Teknik - Skolverkets webbplats


Nyhetsbrev nr 1, februari 2016 - startsida

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -