Ansökningar är en viktig del av forskningen

Under våren är det många forskare som ansöker om forskningsmedel. Den 5 april var sista dagen för ansökningar till Vetenskapsrådet, och de som vill ansöka hos Skolforskningsinstitutet ska göra det senast 22 maj. Detta innebär nya möjligheter för ämnesdidaktisk forskning inom naturvetenskap och teknik. Därför tittar NATDID här lite närmare på de aktuella utlysningarna.

Lärosäten i Sverige får pengar för att bedriva forskning från staten, så kallade forskningsanslag. Därutöver är lärosätena i behov av att söka extra medel från så kallade externa finansiärer. Det finns ett antal både statliga och privata forskningsfinansiärer i Sverige. Två av de statliga finansiärerna som har relevans för forskning inom det utbildningsvetenskapliga fältet är Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet.

Vetenskapsrådet är den största källan till finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige. Totalt delar Vetenskapsrådet ut ungefär 150 miljoner kronor till forskningsprojekt inom detta område. Av detta brukar några miljoner gå till projekt inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Vid 2015 års utlysning fick 24 projekt i snitt cirka 1,7 miljoner var från Vetenskapsrådet. Skolforskningsinstitutet kommer att dela ut totalt 18 miljoner till praktiknära forskning i år. Det finns ingen statistik kring bidragens storlek och antal eftersom det är första året som myndigheten delar ut medel.

Skillnader i inriktning för finansiering av forskning

De två finansiärerna skiljer sig till viss del åt i vilket fokus de har för sina respektive utlysningar. Skolforskningsinstitutet har en skolforskningsnämnd som anger inriktning för utlysningen. Det är tänkt att inriktningen ska kunna ändras från år till år så att finansieringen går till områden där nämnden anser att det behövs forskning. Bland annat de systematiska forskningsöversikterna som Skolforskningsinstitutet ska producera framöver kommer att visa vilket behov som finns.

Vid tiden för årets utlysning fanns ännu inga färdiga forskningsöversikter och därför har nämnden valt en ganska bred inriktning för utlysningen. Samtidigt är den tydlig med att forskningen ska vara praktiknära, alltså kunna tillämpas direkt i skolan. Utlysningen lyder:

Metoder och arbetssätt som bidrar till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisning som kan bidra till barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat

Vetenskapsrådets riktlinjer anger ett större område i sin formulering av forskningsinriktning för utbildningsvetenskap.

Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning inom utbildningsvetenskap av högsta vetenskapliga kvalitet med relevans för skolans och förskolans utveckling, det vill säga forskning som handlar om lärande, undervisning, utbildning, fostran och bildning och bidrar till kunskapsutveckling inom området

Skolforskningsinstitutet kräver samverkan vid planering

Utöver en tydlig skillnad i fokus för forskningen så har Skolforskningsinstitutet även mer detaljerade krav på processen att arbeta fram projektidéerna. För att alla projekt säkert ska vara grundade i skolans praktik så ska frågeställningarna ha “formulerats i dialog med förskollärare, lärare eller annan verksam personal inom skolväsendet”. Dessutom ska det finnas avtal eller en avsiktsförklaring kring samverkan mellan lärosätet och de skolor eller förskolor som ska delta i projektet. Det finns inga liknande krav på direkt förankring i skolans praktik vid projektansökningar till Vetenskapsrådet.

En annan skillnad mellan de två forskningsfinansiärerna är att Skolforskningsinstitutet inte finansierar doktorander. De forskare som är med i projektet från lärosätena ska ha doktorsgrad. Det är dock möjligt för medforskande lärare som har pågående doktorandstudier att vara med i ett projekt. Men i så fall ska de inte ha någon annan finansiering för tiden de lägger på projektet. När det gäller medel från Vetenskapsrådet är det inte ovanligt att dessa används för att finansiera doktorander vid lärosätet som skriver sina avhandlingar inom det sökta projektet.

Viktigt planera för spridning av forskning

En viktig aspekt av forskningsprojekt är att forskningsresultaten ska komma till nytta på något sätt. Detta gynnas av att så många som möjligt kan läsa de publikationer som ett forskningsprojekt leder till. Många vetenskapliga tidskrifter kräver dock en prenumeration för att det ska gå att läsa artiklar, vilket gör att professioner, inte minst lärare, har svårt att komma åt forskning. För att så många som möjligt ska att ta del av och dra nytta av den offentligt finansierade forskning som lärosätena i Sverige genomför så kräver både Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet att forskare ska publicera med så kallad open access. Det innebär att vem som helst ska kunna ladda ned en artikel som forskare publicerat.

Open access av publicerad forskning kan fungera på flera olika sätt. Vissa tidskrifter är fritt tillgängliga, medan andra kräver att forskare betalar för att en artikel ska bli fri. Åter andra tidskrifter tillåter att forskare laddar upp en version av artikeln i en fritt åtkomlig databas på till exempel ett universitetsbiblioteks hemsida. Utöver kravet på open access så ska en ansökan till Skolforskningsinstitutet även innehålla en plan för hur resultatet ska kommuniceras, dels till de som är verksamma i skolan och dels till vetenskapssamhället.

Hård konkurrens om forskningsmedel

De som söker bör vara beredda på att konkurrensen om medel är mycket hård. Förra året var det till exempel mindre än 10 % av ansökningarna till Vetenskapsrådet som fick pengar. De allra flesta projektidéer som forskare utvecklar brukar alltså förbli outforskade, något som de flesta forskare har varit med om.

Hur stor konkurrensen om medel blir vid årets utlysning från Skolforskningsinstitutet är naturligtvis svårt att gissa detta första år. Det finns dock ett par faktorer som skulle kunna begränsa antalet ansökningar. En faktor är att landets forskare och lärare ännu inte har vant sig vid möjligheten. Många forskare kan ha valt att fokusera helt på Vetenskapsrådets utlysning. Då det kräver mycket tid och energi att söka bidrag kan det vara svårt att hinna med två ansökningar så nära i tid.

En annan faktor är att förutsättningarna för utlysningen blev kända i mitten av april medan sista dag för ansökan är 22 maj. Det ger en ganska kort tid för forskare och förskollärare/lärare som inte redan har upparbetad forskningssamverkan att tillsammans hinna utveckla frågeställningar och upprätta avtal så som utlysningen kräver.

Även avslag ger insikt i forskningens villkor

Skolforskningsinstitutets inriktning på samverkan och praktiknära forskning kan leda till att fler forskare får insikt i och utgår från skolans praktik i sin forskning. Det kommer även att ge lärare, förskollärare och andra som jobbar i skolan erfarenhet av forskningens praktik. Detta gäller inte minst den potentiellt hårda konkurrensen i själva ansökningsproceduren. Frustrationen som det innebär att lägga tid och energi på ett forskningsprojekt som inte blir av kommer på gott och ont att bli en allt vanligare erfarenhet också inom skolan. Även avslag kan på det sättet ha en positiv sida i form av fördjupade insikter i forskningens villkor inom skolan.

Vetenskapsrådets forskningsinriktning för utbildningsvetenskap 2016 finns på http://www.vr.se/omvetenskapsradet/organisation/amnesradradochkommitteer/amnesradradkommiteer/utbildningsvetenskapligakommitten/forskningsinriktningforutbildningsvetenskap2014.4.4332c49a12e7e697ac38000633.html

Skolforskningsinstitutets forskningsinriktning 2016 finns på  http://skolfi.se/initiering-och-finansiering/inriktning-for-arets-utlysning/