Arbetsminnet belastat vid hörselnedsättning

Ny forskning från Linnécentret HEAD presenterades när ledande forskare inom kognitiv hörselvetenskap träffades i Linköping.

CHSCOM konsert och kongressEn hörselnedsättning kan leda till att vissa delar av hjärnan minskar i volym. Det tär på de resurser som hjärnan har för att bearbeta tal. Arbetsminnets kapacitet har därför stor effekt på hörseln, och det speciellt i bullriga miljöer. Det visar ny forskning som presenterades vid konferensen för kognitiv hörsel som anordnades i Linköping. Mary Rudner, professor vid Linköpings universitet, presenterade resultat om strukturella förändringar i hjärnan vid hörselnedsättning. Tillsammans med forskare vid HEAD i Linköping och tre forskarlaboratorier i Australien har Mary Rudner haft tillgång till Biobank UK, en stor biobank med information om över 500 000 britter som följts i flera års tid. Lite fler än 8500 har undersökts i studien där forskarna har tittat på bilder av hjärnan och jämfört med data från hörseltest och kognitiva tester. 

Den nya forskningen som presenterades visar på ett samband mellan funktionell hörselnedsättning och en minskning i volym av specifika delar av hjärnan. Vissa delar av hjärnan som identifierades i studien var förväntade av forskarna medan andra var mer oväntade, och visade på att hörselnedsättning påverkar och tar av de resurser som hjärnan har för att klara av att bearbeta tal under svåra lyssningsförhållanden. De områden av hjärnan som specifikt påverkas var nätverk av nervceller som deltar i kognitiv kontroll, planering av rörelse, igenkänning av personer och lagring av långtidsminnen. Mary Rudner vill nu se studier för att skilja på de effekter som kognition eller hörsel har på nätverk i hjärnan som har att göra med hörsel och språk.

Forskning under olika teman för konferensen presenterades under fyra poster sessions. Ett tema var just kommunikation i svåra lyssningssituationer. I hjärnbarken finns de kognitiva funktionerna som tänkande, minne och inlärning. Tillsammans med örat utgör det den fysiologiska och kognitiva grunden för hörsel. Har man normal hörselfunktion processas ett ljud på några tusendels sekunder. Ljudet tas upp av örat, hjärnan förstår det som ett språkljud och orden tas fram ur långtidsminnet. Problemen uppstår om man har en hörselnedsättning eller befinner sig i en bullrig miljö. Hjärnan måste ta till andra metoder för att förstå ofullständiga ljud. Hörseln stöttas av då arbetsminnet. Arbetsminnets kapacitet kan alltså ha stor effekt på hörseln, då lyssnande sker under svåra förhållanden som i buller eller sorl. Ljud i omgivningen kan också påverka koncentrationen, vilket är ännu en faktor att ta i beaktande när man undersöker hörsel i svåra lyssningsmiljöer.  

Hanna Bönitz är doktorand vid Hannovers medicinska universitet på avdelningen för otolaryngologi. Hon besökte Linköping för andra gången och tycker att det är givande ochKognitiv hörselvetenskap konferens, deltagareHanna Bönitz, doktorand vid Hannover medicinska universitet. Foto: Susanna Lönnqvist.  roligt att få träffa andra forskare inom ett relativt litet forskningsfält. Hon presenterade sin studie om hur arbetsminnet kan påverka hörseln hos personer med cochleaimplantat, där hörselapparaten är placerad i hörselsnäckan i innerörat. Försökspersonerna genomförde uppgifter för att belasta arbetsminnet till olika grad. Utförandet stördes av ljud, antingen vardagliga men inte så vanliga ljud, som till exempel en dörrklocka, eller ett neutralt ljud, ett pip. Hjärnaktivitet i hjärnbarken mättes under tiden med EEG.   

– Vi såg att den tidiga bearbetningen av ljud i hjärnbarken påverkades av graden av belastning på arbetsminnet, och att personer med cochleaimplantat kunde skilja på de olika typerna av ljud. Dessutom skapade de vardagliga ljuden någon typ av beredskap och bidrog till att bibehålla koncentrationen, istället för att bryta den, berättade Hanna Bönitz.

Resultaten stärker tesen om att kognition och arbetsminnet har stor betydelse för hörande med hjälp av ett cochleaimplantat, vilket är något som borde tas i beaktande vid rehabilitering, menar Hanna Bönitz. 

 

Den fjärde internationella konferensen om kognitiv hörselvetenskap för kommunikation, CHSCOM2017, gick av stapeln i Linköping 18 – 21 juni. Kognitiv hörselvetenskap handlar om studier av hjärnans roll för hörsel. Organisatör var Linnécentret HEAD (Hearing and Deafness), ett forskningscentrum som är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Örebro universitet. Konferensen hade 176 deltagare och med 18 representerade nationaliteter var det internationella deltagandet högt. Årets teman för konferensen var kommunikation under svåra omständigheter, hjärnans anpassning och translationell kognitiv hörselvetenskap, alltså hur forskningen kan tillämpas.

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll