Att balansera temperaturen på konstgjord väg. Klarar Sverige det?

Anders Hanssons drivkraft är de stora outforskade frågorna. Han studerar klimatmanipulering och tekniken BECCS står i fokus för hans forskning. Tekniken, som ännu inte är beprövad, kan komma att bli betydelsefull för hur både Sverige och resten av världen når Parisavtalets miljömål. Men är den möjlig att tas i bruk i Sverige? Det ska Anders Hansson ta reda på.

Forskaren Anders Hansson– Det finns en paradox i Parisavtalet. Man har skrivit på ett avtal som bygger på en teknik som knappast finns, ändå ligger den till grund för målet att begränsa den globala medeltemperaturökningen till lägre än två grader, säger Anders Hansson, tekniksociolog och docent i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Tekniken i fråga är BECCS, Bioenergy with Carbon dioxide Capture and Storage, som innebär att koldioxid som skapas som restprodukt vid användning av biomassa i produktion, fångas in och lagras. Till exempel kan man fånga in koldioxid från pappersbruk eller vid produktion av biobränsle och lagra det under jord. Sedan planteras motsvarande mängd ny biomassa, exempelvis skog som binder koldioxid när den växer upp. Hela processen syftar till att sänka halten av koldioxid i atmosfären och i förlängningen hejda den globala uppvärmningen.

– Tekniken är dock i sin linda och har bara börjat testas på ett fåtal platser. Kanske kommer den aldrig fungera i den globala omfattning som Paris-avtalet innebär, säger Anders Hansson.

I december 2016 tilldelades Anders Hansson tre miljoner kronor av forskningsrådet Formas för att studera om BECCS storskaligt kan implementeras i Sverige och utgöra en del av en systemövergång. Han är i uppstartsfasen av studien som ska innehålla både genomgång av tidigare forskning samt intervjuer. Projektet kan ses som en naturlig fortsättning på den forskning han har gjort tillsammans med en forskargrupp (LUCE) vid Linköpings universitet som under fyra år tittat på frågan om klimatmanipulering, eller så kallad geoengineering, ur skilda perspektiv.

En samhällsvetenskaplig blick på ett tekniskt ämne

Det var under sin doktorandtid som Anders Hansson började intressera sig för om olika typer av manipulering av klimatet kan vara lösningen på den globala uppvärmningen. Vissa av teknikerna som var på modet sågs som en frälsning och han fascinerades av detta, för honom, naiva synsätt. Innan dess hade han aldrig funderat särskilt mycket på frågor kring klimat och miljö. Slumpen ledde honom in på det spåret.

– Jag läste sociologi och till civilekonom och när jag var klar fanns det inga jobb. Men jag hittade en doktorandtjänst jag kunde söka, säger Anders Hansson.

Doktorandtjänsten var utformad kring energisystem och skulle bedrivas i en tvärvetenskaplig forskarskola. Han visst inte mycket om energisystem, men som student med tvärvetenskaplig bakgrund var han intresserad av hur ämnen från olika discipliner kan berika varandra.

– Jag var fri att välja ämne för min avhandling så varför inte ta det som var mest kontroversiellt? Jag valde att undersöka tekniken CCS, som är klimatmanipulering light.

Tekniken sågs som en frälsning - man skulle kunna fortsätta bränna fossila bränslen, precis som förr. Koldioxiden skulle bara stoppas ned i marken efteråt. Ämnet var fantastiskt! Både orimligt och jätteintressant. Det var dessutom totalt outforskat samhällsvetenskapligt, säger Anders Hansson.

Barriärer och utmaningar för tekniken

Det finns ett 40-tal potentiella tekniker för teknisk manipulering av klimatet – från science fiction-liknande lösningar som efterliknar effekterna av vulkanutbrott och rymdspeglar – till de lite mindre kontroversiella som Anders Hansson forskar kring. Definitionerna och åsikterna om vad som är – eller inte är – klimatmanipulering är många. Likaså om de ger bra eller dåliga effekter på miljön. Det gör det svårt för olika parter att enas. Vissa, menar Anders Hansson, skulle påstå att ämnet för hans forskning, BECCS, inte är klimatmanipulering. Men som tekniksociolog pekar han på att tekniken onekligen stammar från samma idétradition som andra klimatmanipuleringstekniker. Att på artificiell väg sänka temperaturen.

En viktig fråga i det kommande forskningsprojektet handlar om biomassan. Kommer den svenska skogen, växter och mark att räcka till för en så storskalig användning?

–  Många är intresserade av skogen. Vi vill bygga mer trähus, vi tillverkar papper samt bindor och nu talar man om att kläder ska göras på träfibrer. Sedan ska det ju finnas skog kvar för rekreation, biologisk mångfald och för att binda koldioxid på traditionellt vis.

Vill sprida kunskapen vidare

Det är inte ovanligt att forskningsämnet för forskare inom tvärvetenskap ändras under karriärens gång. Anders Hansson säger att det är vad som gör det så stimulerande att forska tvärvetenskapligt.

– Å andra sidan, hade jag bara ägnat mig åt sociologi i 20 år hade jag ju varit expert vid det här laget.

Men vad det gäller tekniker kring klimatmanipulering är han ändå på god väg mot expertskap. Det har gått nio år sedan han började forska om klimatmanipulering och med de tre miljonerna från Formas har han fått ett erkännande om att hans forskning är viktig. Fortfarande kan han heller inte tänka sig något mer intressant att studera.

– Vad vi väljer att göra med miljön är ett ödesval som berör hela mänskligheten. Det är ett faktum som driver mig vidare i forskningen.

Han ser också att han som forskare har ett ansvar att dela med sig av den kunskap han kommer fram till. Forskningen gör inte nytta bara av att publiceras i en vetenskaplig artikel som andra forskare läser.

– Samhället och dess politiker måste få kunskap om de här teknikerna, och hur obeprövade de är, för att kunna förstå vad Parisavtalet innebär. Just nu har man genom Parisavtalet skickat ut signaler om att det är fullt rimligt att begränsa temperaturökningen till två grader, nästan genom att fortsätta som vanligt. Jag tror få har insett hur stora samhällsförändringar som måste till.

Om hur stora förändringarna behöver bli, och utmaningarna med ett eventuellt storskaligt införande av BECCS i Sverige, vet vi mer om fyra år.

Fakta:

Namn: Anders Hansson
Ålder: 38
Bor: Snart i ett gammalt engelskt radhus i Norrköping
Aktuell: Tilldelades i slutet av 2016 Formas bidrag ”Framtidens forskningsledare” för studier kring negativa koldioxidutsläpp. Han har tillsammans med Simon Haikola också fått fem miljoner kronor av Vetenskapsrådet för projektet ”Motstridiga ambitioner för användning av biomassa - Sverige, Tanzania och världen”.
Gör på fritiden: Utövar racketsporter, spelar strategi-brädspel och TV-spel och läser böcker.
Motto: ”Skägget gör inte filosofen” (Plutarkos)
Förebild: J-O Waldner, Zara Larsson och Leo Tolstoj

Nyheter från LiU

Nyheter från LiU