Enligt läroplanen ska teknikämnet behandla material, konstruktioner och skapande av enkla skisser och fysiska modeller under årskurs 1-3. Men samtidigt behöver detta konkretiseras, och lärare behöver få ord på hur elevers kunnande i teknik yttrar sig. I en studie har Eva Björkholm och kollegor undersökt hur elevers kunnande i teknik kan se ut i den faktiska klassrumssituationen.
Kunskap om barns tekniska kunnande viktigt för lärare
Elever i årskurs 1 och 2 fick i uppgift att bygga upp staden Sålunda – en stad täckt av vatten – från Lennart Hellsings saga Krakel Spektakel. Till sin hjälp hade eleverna både beskrivningen och bilderna från sagan. Arbetet gjordes under två hela dagar, och det började med att eleverna tillsammans med läraren gjorde en skiss över hur staden skulle se ut. Eleverna arbetade sedan ganska självständigt i mindre grupper där varje grupp fick i uppgift att bygga till exempel hus, människor eller fordon.
Forskarna videofilmade 16 barn som ingick i studien. Utifrån sina analyser presenterar forskarna ett antal kategorier av tekniskt kunnande. Exempel på kategorier var kunnande om att foga samman material, att relatera skiss till modell, samt att välja lämpliga material och verktyg. Resultaten kan bidra till att lärare får verktyg för att sätta ord på de förmågor och det kunnande som många gånger yttrar sig genom elevers handlingar. Det gör både att det blir lättare för läraren att se vad eleverna redan kan, men också att leda eleverna vidare i sitt lärande.
Teknisk kunskap syns i barns handlande
Eleverna använde sig av olika tekniker för att foga samman material, bland annat häftapparat, tejp och limpistol. Att lära sig sammanfoga olika material är en del av det centrala innehållet i teknik. Men att fästa en liten kontaktyta på en stor, till exempel en piprensares ände på ett underlag, var en stor utmaning för de flesta elever. Många elever gav upp utan att hitta en lösning på problemet. En elev lät dock en modell av en människa gjord av piprensare få långa fötter, vilket gjorde att kontaktytan blev större. På så sätt kunde eleven skapa en stark sammanfogning mellan materialen.
Att relatera en skiss till en fysisk modell identifierades i studien som en form av tekniskt kunnande. Det innebar för eleverna i studien att kunna omsätta den tvådimensionella skiss de skapat tillsammans med läraren till en tredimensionell modell. Det betyder också att eleverna ska kunna se kopplingen mellan en liten skiss och en stor modell.
Val av material och verktyg del av tekniskt kunnande
Tekniskt kunnande visade sig också genom elevers bedömning av vilket material som ska användas vid konstruktionsarbete. Eleverna prövade sig fram för att bedöma stabiliteten i de konstruktioner de byggde. Oftast var detta inte något större problem för eleverna, eftersom de använde sig av exempelvis mjölkpaket för att bygga sina hus. Dessa är stabila redan från början. När ett av husen visade sig vara alltför instabilt löste de det genom att limma fast huset på underlaget.
En annan del av kunnandet innebar att eleverna kunde välja rätt verktyg beroende på material. Även här prövade sig eleverna fram. När pappbiten var för hård att klippa med en vanlig sax vände sig eleven till läraren för att få hjälp att använda en kniv istället. Detta kunnande kan ses som ett första steg att bearbeta och forma material.
Karin Stolpe
Originalartikel
Björkholm, Eva; Andrée, Maria & Carlgren, Ingrid (2016). Exploring technical knowledge in the primary technology classroom. Australasian Journal of Technology Education, 1.
Artikeln finns fritt tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188403
Se även Eva Björkholm berätta om sin avhandling, där denna studie är en del:
https://www.youtube.com/watch?v=lQ9b2cLnWGE
