Barn, digitala medier och språkutveckling

Yngre barns relation till digitala medier och vilka minnessystem som påverkar den tidiga språkutvecklingen är frågor som intresserar Mikael Heimann, psykolog och professor i utvecklingspsykologi vid
Linköpings universitet. Han har fått två projekt beviljade från FORTE och Vetenskapsrådet (VR) på ca tre miljoner vardera.

barn som tittar i mobilen i soffan- Vad som händer i den tidiga utvecklingen är intressant. Det är mellan 9 och 22 månaders ålder som barn går från den icke-språkliga till den språkliga världen vilket gör perioden särskilt intressant att studera ur ett psykologiskt perspektiv. Vi har fortfarande ofullständig kunskap om hur faktorer som t. ex. minne, imitation och språk påverkar utvecklingen.

Barn och digitala medier

Projektet Att växa upp i en digital värld: Familjeattityder och socio-kognitiv utveckling hos 9-20  månader gamla barn (Forte) kommer titta på hur mycket digitala medier som barnen möter. Hur påverkar det språkmiljön? Hur påverkar det inlärningen? Vilka strategier använder sig familjer av för att hantera digitala media? Blir det lättare för barn att lära sig av digitala medier om de har mer erfarenhet av det, eller beror det på mognad?

  
Professor Mikael Heimann- Att det är svårare för små barn att lära sig nya saker om informationen presenteras  två-dimensionellt (från en skärm eller en bok), det vet vi från tidigare forskning. Att lära sig när informationen presenteras av en annan levande person (i den tre-dimensionella verkligheten) är lättare. Men kan den ökande erfarenheten av två-dimensionellt lärande, som barn i dag får, göra att det är lättare att lära sig på det sättet? Ingen har tidigare undersökt om så är fallet i åldern 9-22 månader, berättar Mikael Heimann.

Den digitala världen utvecklas i mycket snabb takt, och allt yngre barn sitter oftare med någon slags skärm framför sig. Som förälder undrar man hur skadligt det kan vara?

- Vi vet inte i dag om det är bra eller dåligt, vi går in i det utan någon ståndpunkt att bevisa. Rekommendationerna från American Academy of Pediatric är i dag att barn upp till 2 år lär sig bäst i samspel med andra. Men är det verkligen så? Det kan ju också vara så att det är olika för olika barn. En del barn med speciella behov kanske har det lättare med två-dimensionell inlärning. 

LiU är med i nätverket CAFE (Comprehensive Assessment of Family Media Exposure) som arbetar med ett digitalt projekt: att skapa frågeformulär och scheman på nätet som föräldrar kan fylla i om familjens dagliga användning av digitala medier. I nätverket deltar förutom LiU universitet från USA, Tyskland, Holland, Australien. En av metoderna som används i studien är detta frågeformulär som föräldrar till de barn som undersöks kommer fylla i. Andra metoder handlar om att undersöka inlärning och minne av händelser som visas på skärm eller som presenteras av en person.

- Det knepiga i båda projekten är hur man mäter språk, men vi har flera metoder. Vi kommer spela in ljudmiljön i hemmet hos 90 olika barn under 12 timmar per barn. Sedan har vi ett dataprogram som analyserar det inspelade. Är det föräldrar som talar? Barnet som talar? TV? Annat? Hur mycket av varje? Hur ser språkmiljön ut runt barnet? 
Även ögonrörelsemätning kommer användas för att undersöka om barn är bättre på att lära sig från en skärm om de har stor vana av digitala media. 

Minnets inverkan på språkutveckling

Projektet Vilka neurokognitiva inlärnings- och minnessystem är associerade med tidig språkutveckling hos barn i åldern 9-22 månader (VR) är till stor del ren grundforskning. Projektet ska undersöka hur de olika minnessystemen (det deklarativa/medvetna och det procedurala/omedvetna) samverkar vid språkutveckling. Målet är att kartlägga de inlärnings- och minnesprocesser som utgör grunden för det språkliga språng barnet gör under det andra levnadsåret. Teorin är enkelt uttryckt att det implicita (omedvetna) minnet stöder inlärningen av grammatik och det explicita (medvetna) minnet stödjer ordkunskap och språkanvändning. Hur utvecklas dessa minnen? Hur är de till stöd för språkutvecklingen? 

- Båda projekten har som mål att undersöka individuella skillnader hos barnen för att bättre förstå bredden i barns typiska utveckling. Vi har nyligen publicerat fynd som visar att den medvetna minnesförmågan vid 9-månaders ålder predicerade barnens språkutveckling när de blivit 16 månader. 

Detta är precis som Forte-projektet ovan ett samarbete med Georgetown University, USA. Hösten 2015 var Mikael Heimann gästprofessor där och samarbetade med professor Rachel F Barr som forskar inom samma område. VR-projektet bygger på en teori som professor Michael Ullman, också på Georgetown University, arbetat fram utifrån sin forskning på äldre barn och vuxna. 

- Vid sidan av de metoder vi redan tidigare använt och kan innebär VR-projektet att flera nya metoder måste inkluderas. Metoder som bygger på studier som redan gjorts, men de ska nu anpassas till svenska förhållanden och åldersgruppen 9-22 månader.

Språkanalysen och minnestesten finns med i båda projekten så även i detta projekt kommer man utgå från inspelningarna i hemmet.

- Just nu planerar vi för datainsamlingen och en pilotobservation har inletts. I maj drar vi igång den första omgången med datainsamling då 30 barn och familjer skall besöka Baby- och barnlabbet vid universitetet, svara på enkäter och under en dag även spela in barnets språkmiljö hemma.

I Forte-projektet ingår från LiU förutom Mikael Heimann även Anette Sundqvist och Felix Sebastian Koch. I VR-projektet ingår samma personer men även LiU-forskarna Ulrika Birberg Thornberg och Mary Rudner.

 

Kontaktperson

Relaterat innehåll