Barnafrid invigt med föreläsning och paneldiskussion

Moa Mannheimer, tillträdande centrumchef och Carl Göran Svedin, avgående.

Socionomer, forskare, läkare och representanter från polismyndigheten. Det vara bara några av de yrkeskategorier som fanns representerade när 235 inbjudna personer från hela Sverige kom för att ta del av invigningen av Barnafrid.
Invigningen hölls i Crusellhallen på Konsert & kongress och innehöll både paneldiskussion och spännande föreläsningar. Med i panelen fanns bland annat barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Arbeta förebyggande

Barnafrid är förlagt vid Linköpings universitet och kommer på uppdrag från regeringen. Centrumet går i en stolt tradition där Linköping länge legat i framkant med initiativ som BUP Elefanten och Barnahus Linköping när det gäller forskning och omhändertagande av barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp, våld och misshandel.
Målet för Barnafrid är att dels verka tvärvetenskapligt och interprofessionellt. Dels att sprida kunskap som ska förbättra det förebyggande arbetet och att utveckla insatser för att skydda barn. Man ska ta hjälp av befintliga nätverk som just Barnahusen men också verka för att skapa nya vägar där forskning och kunskap ska kunna nå ut till professioner som arbetar med eller kommer i kontakt med barn.

"Finnas till för de utsatta barnen"

Det framhöll inte minst Carl-Göran Svedin, som gav en historisk tillbakablick över arbetet med att ta fram Barnafrid. Svedin har hittills lett arbetet med att bygga upp centrumet men kliver nu tillbaka som centrumchef vid årsskiftet och gör plats för psykologen Moa Mannheimer som tar över som ny centrumchef 12 januari.
Hon menade att utmaningen nu ligger i att just nå alla som behöver hjälp – att barn oavsett var de bor i landet ska kunna räkna med att få samma bemötande.
– Vi ska finnas till för de utsatta barnen men också för de personer som arbetar i direkt kontakt med dem, förklarade Mannheimer.

Utmaningar för framtiden

Med på programmet fanns också två ledande forskare inom området – David Finkelhor, professor från University of New Hampshire, och Staffan Jansson, barnläkare och professor vid Karlstads universitet. Båda gav varsin intressant historisk exposé över forskningen kring barnmisshandel och övergrepp men också vilka utmaningar som finns att vänta i framtiden.
Finkelhor framhöll bland annat att Sverige alltid legat i framkant när det kommer till forskning om brott mot barn. Han tog också upp hur samhällets syn förändrats på övergrepp mot barn. Han menade att det inte finns några enskilda fall eller händelser utan hävdade snarare att större samhällsomvälvningar som kvinnorörelsen på 70-talet också hjälpt till att sätta ljus på frågan om barn i och med frågor om jämställdhet och jämlikhet. Framtida utmaningar finns enligt Finkelhor i hur vi informerar och följer upp forskning kring barnövergrepp.
– Först då kan vi faktiskt se att det faktiskt ger någon effekt. Fungerar de hjälpprogram och telefonlinjer för utsatta som erbjuds? Eller är man som utsatt bara "glad" för att faktiskt få delta? Det är frågor vi måste titta på.

Minister på plats och diskuterade

Staffan Jansson gav en inblick i den svenska forskningshistorien och gav exempel på varför anti aga-lagen slog igenom så brett i Sverige. På samma vis var han inne på att uppföljning och information är och alltid har varit viktigt.
– Förändring i attityd kring kroppslig bestraffning och barnaga i Sverige är den största förändringen någonsin hos ett lands vuxna befolkning, menade Staffan Jansson och pekade bland annat på den information som Socialstyrelsen gav ut i samband med lagändringen.
Den efterföljande paneldiskussion avslutade dagen, modererad av Cecilia Sjölander, generalsekreterare Stiftelsen Allmäna Barnahuset. I panelen ingick Stefan Jansson tillsammans med barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, Annika Öster, generaldirektör Brottsoffermyndigheten, Carolina Øverlien, docent i socialt arbete och Carl Göran Svedin, nuvarande centrumchef för Barnafrid även professor, tryckte samtliga deltagare på vikten av samverkan mellan samhällets olika institutioner och yrkesprofessioner.
– Syftet med Barnafrid är fördjupa och peka på det vi behöver veta mer om. Men vi måste också fortsätta med arbetet för jämställdhet och jämlikhet, menade Regnér.

Barn som lever nära våld får ej glömmas bort

Annika Öster tryckte också på vikten av kunskap och riktlinjer för hanteringen av barn som lever nära eller i våldsrelationer.
– Hur kommer de barnen till tals i dag? Oftast gör de inte det och faller då mellan stolarna.
Carolina Øverlien tog upp gruppen barn som lever i skyddade boenden.
– Även dessa barn måste ses och få den hjälp de behöver.
Staffan Jansson menade att det också behövs satsas på nuvarande samhällsinstitutioner som gjort att vi i Sverige ändå kommit en bra bit på vägen och riktade orden mot Åsa Regnér som regeringsrepresentant.
– Mödravård, barnhälsovård, allt detta i vårt välfärdssamhälle får inte försvinna eller monteras ner, sa Jansson och fick en applåd till svar från publiken.

"Kunskapsbank"

Och just publiken, de som kommer att använda och stöta på Barnafrid i sin yrkesverksamhet, fanns det en spänd förväntan på vad verksamheten kan komma att erbjuda.
– Vi har ju varit kontakt en del med Carl-Göran Svedin i olika frågor tidigare men det har ju varit avhängigt på en person så att säga. När nu ett helt centrum byggs upp och all kunskap samlas på ett ställe känns det som om man kan ta nya kliv framåt, menade Carin Ögård och Malin Lindholm, båda från Rädda barnen i Göteborg.

Lotta Lindgren och Kerstin Völker, BUP Elefanten, var inne på samma tankegångar.
– Det blir en källa för kunskapspåfyllning och vi hoppas kunna få gå på utbildningsdagar arrangerade av Barnafrid. Att få komma på en sån här dag känns också bra och se alla olika yrkeskategorier – det visar på vikten av samverkan.