Hur kan barns naturvetenskapliga erfarenheter från förskolan tas till vara?

Ett av de forskningsprojekt som fått pengar av Vetenskapsrådet 2016 handlar om hur övergången mellan de olika nivåerna kan fås att fungera så bra som möjligt när det gäller naturvetenskap. Det leds av Bodil Sundberg som är forskare i naturvetenskapens didaktik vid Örebro universitet.

Bodil Sundberg berättar att tanken på projektet föddes under arbetet med ett tidigare projekt, där forskarna undersökte naturvetenskap i förskolan. Resultaten visade bland annat på stora skillnader i hur pedagoger i förskolan ser på barns lärande om naturvetenskap. I förskolans praktik ledde detta till att barnen fick väldigt olika möten med naturvetenskap. Detta gjorde forskarna nyfikna även på hur det ser ut i förskoleklass och skola, och hur skillnaderna mellan olika nivåer kan se ut.

- Om det är så att det finns stora olikheter i kunskapskulturerna i förskola, förskoleklass och skola kan man tänka sig att det i sig kan utgöra hinder för en kontinuitet mellan de olika skolformerna som barnen möter. Och i sånt fall, går det att överbrygga på något sätt?

En annan viktig grund var den stora idérikedom som forskarna sett i hur vissa förskolor hanterar även mycket små barns möten med naturvetenskap. Exempel på detta har de beskrivit i boken Förskolans naturvetenskap i praktiken.

- Vi blev medvetna om de möjligheter som finns redan i förskolan och hur mycket erfarenheter och kunnande i naturvetenskap vissa barn får med sig redan från förskolan. Följdfrågan kom av sig själv – hur följer förskoleklass och skola upp detta?

Nedan kan ni läsa forskarnas egen sammanfattning av projektet som finns med i ansökan. Bodil Sundberg hoppas att resultaten från det nya projeket kommer till nytta för lärarstudenter och lärare inom förskola, förskoleklass och skola såväl som deras chefer. För andra forskare kommer projektet att bidra genom att hitta nya sätt för forskare och pedagoger att arbeta tillsammans för att få svar frågor som är viktiga för verksamheten.

Gunnar Höst

Populärvetenskaplig sammanfattning från projektansökan

Broar för naturvetenskap: kontinuitet i övergångar mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3

Inom det didaktiska såväl som det skolpolitiska fältet finns sedan länge en diskussion om hur man kan stötta och utveckla elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena. Samtidigt finns det en mängd studier som visar att skolans naturvetenskapsundervisning behöver reformeras till att bli mer engagerande, lustfylld och spännande. Att starta med naturvetenskapliga aktiviteter tidigt i åldrarna har också förts fram som ett sätt att öka elevers möjligheter att förstå och uppskatta skolans naturvetenskap i högre stadier.

Nya forskningsresultat har visat att det redan nu finns en stor bredd och uppfinningsrikedom i svenska förskolors arbete med naturvetenskapliga aktiviteter. Frågan vi ställer oss i det här projektet är: hur fångas de erfarenheter barnen får i förskolans naturvetenskapsundervisning upp och byggs vidare på när barnen går vidare till förskoleklass och årskurserna 1-3?

Tidigare forskning

I dagsläget finns det inga studier med fokus på hur undervisning i naturvetenskap formas med tanke på övergångar mellan förskola, förskoleklass och de första åren i grundskolan. Det finns stora kunskapsluckor generellt vad gäller ämnesundervisningens kontinuitet i samband med övergångar mellan dessa skolformer.

De få studier som finns visar emellertid att barns erfarenheter inom t.ex. skriftspråkande eller problemlösning i matematik inte tas tillvara i uppföljande stadier. Indikationer finns på att detta också gäller för naturvetenskap. De miljöer och redskap som lärare och barn har till sitt förfogande för naturvetenskapliga aktiviteter tenderar t.ex. att minska i variation, omfång och tillgång ju äldre barnen blir.

En speciell problematik i samband med övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola är att barnen övergår från en undervisningskultur till en annan. Kulturerna skiljer sig när det gäller synen på barnet, lärande och kunskap vilket i sin tur påverkar hur man formar aktiviteter med ett lärandeinnehåll. Förskolan positionerar sig ofta som ”inte skola” och en nyligen avslutad studie har visat att detta är en viktig faktor för hur naturvetenskapliga aktiviteter formas i förskoleverksamheten.

Andra studier har visat att lärare i förskoleklasser ibland också tar denna position, men att de i sin verksamhet ändå främst använder sig av skolans traditionella undervisningsmetoder. Studier visar också att förskoleklassen inte har blivit den mjuka övergång mellan förskolans och grundskolans arbetsformer som den var tänkt att vara.

Vi menar därför att ämnesmässig kontinuitet mellan förskolans, förskoleklassens och skolans naturvetenskap med fördel studeras ur ett verksamhetsperspektiv där de motsättningar som finns inom och mellan verksamheter synliggörs och där betydelsen av olika utbildningskulturer klarläggs. I projektet kommer därför Engeströms verksamhetsteori användas som teoretiskt ramverk.

Projektets mål och genomförande

Målet med projektet är att bidra med kunskap som är användbar både för praktik och lärarutbildning, dels om hur pedagogers föreställningar om naturvetenskap och om den egna praktiken påverkar hur naturvetenskapsundervisning formas, dels om man kan främja ämnesmässig kontinuitet i samband med övergångar mellan skolformerna.

Projektet bygger på praktiknära forskningsmetoder och kommer till stor del att genomföras genom arbete i fokusgrupper som utgörs av 2 forskare samt 1-2 lärare vardera från en förskola, en förskoleklass och en klass från åk 1-3 som hör till samma enhet/rektorsområde. Inom fokusgrupperna görs en probleminventering med fokus på hinder och möjligheter för att utveckla den egna naturvetenskapsundervisningen på ett sätt som gynnar en kontinuitet mellan skolformerna.

Utifrån detta skapar forskare och lärare sedan gemensamt undervisningsmodeller som syftar till att övervinna dessa motsättningar och som prövas och utvecklas i lärarnas praktik i upprepade cykler. Ljudinspelningar från fokusgrupperna samt observationer och individuella intervjuer kommer ligga till grund för analyser av hur motsättningar inom och mellan verksamhetssystem förändras över tid och vilka faktorer som kan vara av betydelse för att främja kontinuitet mellan skolformer med fokus på naturvetenskapsundervisning.


2016-12-15