Bejaka olikheter mellan stad och land

Den vidgade klyftan mellan stad och landsbygd kan bli en viktig valfråga nästa höst. Men att skylla den svenska urbaniseringen på illvilliga politiker i Stockholm leder bara till populism, sa LiU-forskaren Josefina Syssner i en debatt under Almedalsveckan.

Josefina Syssner Foto: Monica WestmanDen allmänna bilden är att städerna växer på landsbygdens bekostnad, men frågan är om det verkligen stämmer. Visst växer Stockholm exempelvis, men det beror dels på invandringen och dels på att det föds mycket barn.

– I själva verket flyttar vi ganska lite och främst i 20-årsåldern, säger Josefina Syssner, föreståndare för centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Landets skräpytor

Bakgrunden till debatten är ekonomen Kjell A Nordströms utspel i vintras om att Stockholm kommer att ha fem miljoner invånare om trettio år och att övriga landet kommer att bestå av skräpytor.

Nej, ingen av deltagarna i den diskussion som hölls i East Sweden Arena i Visby under måndagen höll med om den beskrivningen. De båda LiU-forskarna Josefina Syssner och Pär Frankelius höll båda en slant på landsbygden i striden om var den största utvecklingspotentialen fanns, medan Maria Ludvigsson, ledarskribent Svenska Dagbladet slog ett slag för staden.

– Att människor strävar efter att förändra sina liv är naturligt och storstadsnormen ska inte ses som något negativt. Uppmuntra istället och möjliggör olikheter, sa hon.

Måste kraven vara de samma?

Kanske var det på den punkten de tre ändå kunde enas under debatten, ledd av Motalasonen Claes de Faire.
Josefina Syssner Foto: Monica Westman
– Är det rimligt att man ställer samma krav på en glesbygdskommun med 2000 invånare som på Stockholms kommun när det gäller kvalitet och tillgänglighet, frågade Josefina Syssner.

Hon exemplifierad med att en norrländsk inlandskommun fått betala vite för att de inte kunnat anställa en tyskalärare till kommunens 12 elever på högstadiet.

– Vi behöver ha en diskussion om kraven ska vara de samma överallt, ska exempelvis huvudmannaskapet över skola och omsorg se likadant ut överallt? Vi behöver ha en diskussion om vilket samhälle vi vill ha och få mindre av detaljstyrning av landsbygdskommunerna, sa hon.

I ett nystartat projekt ska hon nu också studera de kommuner som har en långsiktigt minskande befolkning och där befolkningen också blir allt äldre. Men att det skulle vara skräpytor håller hon inte med om.

– Det är glesbygdskommuner och inget annat, slår hon fast.

Högteknik på landsbygden

Pär Frankelius, forskare i företagsekonomi som också driver forskningsprogrammet Grönovation vill förändra bilden av landsbygden som tråkig, eftersatt och gammalmodig. Han slog därför ett slag för all den initiativkraft och högteknik som finns inom de gröna näringarna på landsbygden. Avancerade självstyrande traktorer och robotar – traktorer som varit självstyrande tio år längre än Tesslas bilar. Biogasanläggningar som är de främsta i världen, en hästnäring som samlar 8000 deltagare, och så vidare. Med 5G kan vi också arbeta globalt och bo vart vi vill.

– I alla kommuner finns en kärna, något som går att utveckla och vidareförädla. Det som behövs är goda förutsättningar för innovationer och företagande.

Att klyftan mellan stad och landsbygd finns och att den vidgas var dock alla tre överens om, vid det här seminariet liksom på flera andra under Almedalsveckan.

– Det verkar som staden kontra landsbygden seglar upp som Almedalens största fråga, konstaterade Maria Ludvigsson.

Om panelen i Almedalen får råda blir det också en valfråga.

 

Hos EastSweden finns hela seminariet i live-sändning  

 

 

Roligt i panelen

Josefins Syssner, Maria Ludvigsson, SvD, och Per Frankelius, Almedalen 2017

Josefina Syssner, Maria Ludvigsson och Per Frankelius i livlig debatt.  Monica Westman

East Sweden Arena

Fler nyheter från LiU