Besvärligt fiskslam blir biogas och gödsel

Biogas blev lösningen på problemet med slemmigt och illaluktande vatten från fiskeindustrin i Västervik. Idag ger slammet både fordonsbränsle och prima gödsel. Västervik testar även andra marina substrat, målet är att rena Östersjön, men nyttorna är många flera.

Reningsverket Lucerna, VästervikVästervik är Sveriges största landningsplats för fisk, räknat i ton. Hit kommer under hela hösten och vintern laster av skarpsill som sedan exporteras till Östeuropa. Ute till havs förvaras skarpsillen i vatten som vid landningen separeras från fisken. Fisken fryses in och skickas vidare för att filéas, men kvar blir ett slemmigt vatten fyllt av fiskrester.

Vattnet satte till en början igen det kommunala reningsverket.
– De byggde ett separat reningsverk för fiskslammet, en bonde körde ut restprodukten på åkrarna och det spred en stank över hela stan, berättar Bruno Nilsson, samhällsbyggnadschef i Västervik och vd för Västervik Biogas.

Gödslet ännu så länge gratis

Bruno NilssonBiogas blev lösningen på problemet.
Slemmigt vatten och dålig fisk pumpas nu in i rötkammaren och efter 20-25 dygn blir det biogas och ett luktfritt gödsel som bönderna får helt gratis.
– Att ge bort gödsel kanske inte är rimligt på lång sikt, säger Bruno Nilsson.

Cirka 5000 ton tar reaktorn emot under året. Nu står det så kallade flotationslammet från fiskindustrin bara för en liten del av det substrat som tas emot till biogasreaktorerna vid reningsverket Lucerna i Västervik. Avloppsslam och matavfall är andra viktiga substrat.

I Västervik drivs också ett projekt, delfinansierat av Energimyndigheten, att göra biogas av storspigg – en fisk som kommer i allt större mängder in till kusterna under sommarhalvåret och som i hög grad bidrar till algblomningen i Östersjön.

– Kan vi göra biogas av storspiggen ger det bättre vattenkvalitet och vi kan återföra näringsämnen till åkrarna. Det är inte någon jättedålig ekonomi i projektet heller, konstaterar Bruno Nilsson.

Spigg energiekonomisk

Roozbeh FeizEnligt BRC forskarna Roozbeh Feiz (bild till höger) och Jonas Ammenberg är det definitivt energiekonomiskt att göra biogas av spigg, det minskar utsläppen av CO2 och det minskar övergödningen i Östersjön. Ekonomin beror på två faktorer: gaspriset och hur långt ut till havs fiskaren behöver gå för att ta upp spiggen.

– Här återstår en del för oss att ta reda på, vad är lagom långt ut för att ta upp spiggen och kan man använda något annat när spiggen gått för långt ut, säger Bruno Nilsson.

Han konstaterar i samma andetag:
– Vi har drivit flera projekt, bland annat inom Helcom, en regional miljökonvention för Östersjöområdet, att vi vet hur vi kan stoppa övergödningen av Östersjön. Det går att göra runt hela kusterna, men kräver både lite nytänkande och samarbete.

Totalt producerar reningsverket Lucerna 275 000 kg biogas per år, varav cirka 40 000 kg kommer från flotationsslammet - det slemmiga fiskvattnet. Gasen går i en ledning till macken i Västervik.

Läs mer om Helcom här, extern länk

Reningsverket Lucerna, Västervik


Biogasresan, tio stopp på tre dagar
Visa/dölj innehåll

Nationellt kunskapscentrum
Visa/dölj innehåll

Fler nyheter från LiU
Visa/dölj innehåll