Ingen ska behöva fly undan klimatet

Den är den 6:e oktober och klockan är exakt 14.14. Björn-Ola Linnér, professor på Tema Miljöförändring, slutar knacka på tangentbordet där han sitter på Radio Östergötland och klimatchattar med P3-lyssnarna när Musikhjälpen drar igång.

Björn-Ola Linnér i radiostudionFoto: Årets tema, ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”, har just avslöjats och P3-lyssnarna hejar på i radions kommentarsfält på sociala medier.
Björn-Ola Linnér har medverkat som sändningens klimatexpert och är överraskad och lite tagen av gensvaret. Musikhjälpens producent har fått förlänga chattiden med en halvtimme. Frågorna rasat in och chatten har gett honom närkontakt med en helt ny målgrupp.

Hand på tangentbordet, chattsidan syns på datorskärmenFoto: – Det var riktigt roligt. Lite svettigt att behöva svara på så många frågor snabbt men ändå korrekt. Tangenterna glödde, säger han och skrattar.

Och riktigt, riktigt glad hade han ju blivit när Musikhjälpens redaktion på tidigt stadium hörde av sig just till Linköpingsforskarna för att få input och bakgrundsfakta till årets klimattema, inspirerat av FN:s nya mål för hållbar utveckling där anpassning till klimatförändringarna ingår.
Nu ska de insamlade pengarna användas bland annat till förebyggande insatser för att mildra konsekvenser av klimatrelaterade katastrofer. Forskarna har fått bidra med konkreta idéer om vad som kan göras, så här i smått.

– Det är viktigt att förstå att alla alltid kan göra något. En 50-lapp kan räcka till cementsäckar för att säkra en toalett, en brunn eller en pump som annars skulle haverera vid ett skyfall, säger Björn-Ola Linnér.

Två veckor senare, dagarna innan klimatmötet i Bonn, hinner Björn-Ola Linnér knappt börja en diskussion om klimatflyktingar för LiU Magasins räkning. SVT:s Vetenskapens Värld får gå emellan och vill höra hur han bedömer förhandlingsläget inför FN-mötet. Björn-Ola Linnér svarar engagerat: han är rätt optimistisk, väldigt mycket är faktiskt på gång redan … men allt kan stupa på uppgörelserna om finansieringen, påpekar han.
Det ska visa sig att han får rätt. Först efter förlängd förhandlingstid lyckas Bonnförhandlarna enas om skrivningarna i de kritiska dokumenten.

Valt optimismen

Björn-Ola Linnér i radiostudionFoto: Över huvud taget har Björn-Ola Linnér länge valt att ta optimismen som utgångspunkt för synen på klimatarbetet.
– Worst case scenario måste vi ta fram för få spännvidd i beslutsunderlagen, men att de finns innebär inte att de kommer att förverkligas.

Men människor är nu bättre på att föreställa sig katastrofer och världens undergång än de är på att aktivt förebygga dem.
Absolut värsta scenariot, menar Björn-Ola Linnér, är alltså att människor blir så uppgivna att de inte tror att de vare sig kan eller måste åstadkomma förändring.
Ingen ska behöva fly undan klimatet – men begreppet klimatflyktingar vill Björn-Ola Linnér helst inte använda.
Det etablerades runt 1990 och ljöd då lika genomträngande hotfullt som flyglarm i krig.

– Jag vill minnas att man som mest förutspådde en miljard människor på flykt på grund av klimatförändringar, säger Björn-Ola Linnér.

– Faktum är att det också är den siffran som UNHCR idag ger som sitt högsta spann om temperaturökningarna stiger uppåt 3,5 till 5 grader från dagens nivåer.

Många faktorer bakom en flykt

Översvämmad väg i BangladeshFoto: ABIR ABDULLAHFN:s klimatpanel är försiktigare med att ange siffror, men räknar med att det kan handla om folkomflyttningar på hundratals miljoner till år 2100 på grund av översvämmade kuster och erosion.
– Också den uppskattningen är osäker, förstås. Och vi ska komma ihåg att det sällan bara ligger orsak bakom människors flykt – krig och konflikter spelar också in.

Oavsett hur det går med de globala klimatförhandlingarna och insatserna för att hålla de kommande temperaturhöjningarna nere, kommer människor att behöva flytta från områden som inte längre blir beboliga eller brukbara, det får vi räkna med.
Men förändringarna kommer sällan över en natt och det finns väldigt mycket som kan göras för att förebygga eller lindra effekterna av klimatrelaterade katastrofer.

– Till exempel bygga upp varningssystem, bygga vallar, dammar eller gräva kanaler för att leda vatten, enkla uppsamlingsanordningar för att ta tillvara nederbörd, säkra infrastruktur, säkra vattentillgångar och skydda avloppsledningar, ta fram torktåliga grödor, nya odlingstekniker och se till att förbereda människor.

En musikbur på Stora torget i Linköping – vilken skillnad kan den göra?

– Alla insatser som ökar medvetenheten om klimatförändringarna och behovet av klimatanpassning gör nytta. Musikhjälpen 2015 ger mig som forskare möjligheten att sprida kunskap genom en ny kanal, det känns fantastiskt i sig. Men det viktigaste bidraget är nog att ge människor insikten om att deras egna handlingar betyder något för klimatarbetet, även på ett större plan. Vi står inte maktlösa.
– Och, framför allt, varje människa vi kan hjälpa att bli mindre sårbara för extremväder är en framgång i sig.


Fotnot: Även i Sverige behöver vi anpassa oss till kommande klimatförändringar. LiU:s klimatforskare har tillsammans med SMHI tagit fram en guide på nätet, www.visadapt.se, för vad som vi behöver göra och hur. Den som vill kan också gå in på webben och kolla vad som kan vara bra att göra just där man bor.

Mer tips och information finns på Klimatanpassningsportalen

Foto: Göran Billeson

LiU Magasin nr 4 2015