Bo kvar eller inte - de äldre på bostadsmarknaden

Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Skall det i framtiden finnas lämpligt boende för alla måste städerna trygga tillgången till bra bostäder som vi kan åldras i. Marianne Abramsson har undersökt hur och varför äldre flyttar.

Tema Staden äldre personerFoto: iStock

 

– De äldre blir allt fler. Vi vet hur demografin ser ut, i Sverige har man under lång tid vetat hur befolkningsstrukturen kommer att se ut, säger Marianne Abramsson. 

I sin forskning har hon, tillsammans med kollegor, kartlagt flyttmönster hos de äldre i befolkningen. Livsvillkoren för äldre har förändrats under de senaste årtiondena och det man kan se är att andelen äldre som flyttar ökar. Äldre idag är mer flyttningsbenägna och det har ett samband med att vi lever längre. I sina undersökningar inkluderar Marianne Abramsson personer som fyllt 55 år och uppåt. Det är vanligt att ”äldre” definieras som personer över 65, men Marianne Abramsson menar att det händer en del mellan 55 och 65 års ålder, som troligtvis har att göra med att barnen i familjen flyttar hemifrån. 

– Det har skett en förändring i och med att man blir så gammal som man blir idag. Dagens äldre hinner med en till två flyttningar efter pensionsåldern. Det finns ett stort behov av bra bostäder för de äldre, och med bra menas tillgängliga bostäder som du kan åldras och bli gammal i, säger Marianne Abramsson.

De äldre i städerna blir allt fler

Enligt Statistiska centralbyråns prognos från 2015 kommer medellivslängden att öka i genomsnitt med 1,1 år per tio år för kvinnor och 1,4 år för män fram till år 2060. Åldersstrukturen för hela befolkningen kommer att förändras de kommande decennierna och det är antalet personer i de äldre åldersgrupperna som kommer att öka. År 2060 kommer åldersklassen 65 – 99 uppskattningsvis att ha ökat med 1,3 miljoner jämfört med idag.

Den ökade medellivslängden ställer krav på bostadsmarknaden i fråga om tillgängliga bostäder för de äldre, och bostäder av olika karaktär:

– Det vi ser ske idag är en så kallad livsstilsflytt och senare en till flytt av hälsoskäl, då den äldre behöver mer hjälp i vardagen, säger Marianne Abramsson. 


Men de allra flesta äldre bor idag kvar där de bott en längre tid. Personer födda på 1930- och 1940-talen bor kvar i de förmånliga husen de fick tillgång till under 60-talet. De stod inför en då knepig bostadsmarknad med få valmöjligheter, beskriver Marianne Abramsson. Marianne AbramssonMarianne Abramsson är docent i kulturgeografi och universitetslektor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier på Avdelningen för åldrande och social förändring (ASC). Foto: Susanna Lönnqvist.

Parallellt med utvecklingen av högre medellivslängd har det skett en utveckling i samhället där tillgången till särskilt boende, ett äldreboende, inte är lika generös som förut. Äldre bor kvar i sitt eget boende betydligt längre än förut med sjukdomstillstånd och funktionshinder som kräver hjälp och tillsyn. Med den stigande medellivslängden kommer också sämre hälsotillstånd, vi lever längre men drar på oss sjukdomar trots att vi är generellt friskare, förklarar Marianne Abramsson. Idag är det de som behöver vård och omsorg dygnet runt eller de som har en kognitiv nedsättning som bor i särskilt boende. 

– Faller man inte in under de kategorierna får man hemtjänst och hemsjukvård och det är ganska stora resurser som kommunen lägger ner innan brytpunkten för dem kommer då det blir billigare att erbjuda den äldre en plats i ett särskilt boende. Det här är något man räknar på i kommunerna, säger Marianne Abramsson. 

Större eget ansvar för boendeform

För att ersätta den typ av boende som ålderdomshem eller de subventionerade servicebostäderna erbjöd tidigare har det uppkommit andra former av boende för äldre. Det är så kallade seniorbostäder eller 55+ bostäder och trygghetsbostäder. I boendeformerna finns en tanke om en social gemenskap och gemensamma ytor byggs ofta in i bostadshusen. Dessa typer av boende kan erbjuda förutsättningar för kvarboende en längre tid. 

”Aging in place” som princip i kommunerna har en historisk bakgrund. Kvarboendeprincipen bottnar i att äldre under 1940- och 1950-talen mer eller mindre tvingades flytta från sina hem och sociala kontakter, och det till bostäder som rätt ofta var undermåliga. I dag har pendeln istället svängt. Vissa äldre i Marianne Abramssons intervjuer uppger att de känner att de tvingas bo kvar – trots att många äldre idag hellre skulle bo med andra i ett socialt sammanhang. 

– Det som har hänt är att ansvaret för var man skall bo till stor del har landat hos individen och det är inget som tyder på att det ansvaret kommer att bli mindre i framtiden, säger Marianne Abramsson.

Medvetenhet om äldres rörelser på bostadsmarknaden

Dilemmat är att kommunerna inte bygger tillräckligt med bostäder och att tillgången till äldreanpassade bostäder är upp till marknaden. De enda typerna av bostäder som kommunen är skyldig att bygga är särskilt boende och LSS boende (boende för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder). Det finns heller inte omfattande subventioner för byggandet av äldreanpassade lägenheter. 

– Kommunerna borde se över de långsiktiga behoven och på något sätt garantera en långsiktighet även för seniorboenden och trygghetsbostäder, säger Marianne Abramsson. 

Det kräver garantier som sträcker sig över en längre tidsperiod, menar Marianne Abramsson. En lösning är bindande avtal som sträcker sig över mandatperioder där nästa politiska styrning inte kan riva upp beslut. Samtidigt tas beslut inom äldrevården utifrån ännu kortare horisont, efter budgetperioder. Marianne Abramsson efterlyser en diskussion mellan olika parter i kommunen.

– Det krävs en medvetenhet om hur de äldre rör sig på bostadsmarknaden och hur de ändrade livsvillkoren leder till förändrade behov. En annan typ av bostäder kommer att behövas, och om kommunen själv inte kan tillgodose det behovet måste de se till att andra gör det. Det viktigaste är ju att det finns tillgängliga bostäder som äldre kan flytta in i, säger Marianne Abramsson.
 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Fler artiklar om staden
Visa/dölj innehåll

Mer forskning i fokus
Visa/dölj innehåll