Campusbussen - unik trotjänare

I tolv år har Campusbussen rullat mellan Norrköping och Linköping, 2,5 miljoner resor, och blivit något av en institution. Trots att så många studenter är beroende av systemet finns inget liknande i universitetssverige.

Foto: Elisabet WahrbyCampusbussenNär Campus Norrköping var under uppbyggnad, runt 2003, kom dåvarande rektor Bertil Andersson, till Rolf Adell på LiU-Service.
- Han ville att vi skulle dra igång någon typ av bussar mellan campus och frågade om jag kunde ordna med det.
Att köpa in egna bussar var knappas något alternativ.
- Vad kommer först - hönan eller ägget, bussarna eller passagerarna? Bussarna var inte så moderna och körde inte så ofta och inte så många åkte. Efter hand införde vi ett registreringssystem för att se hur många som åkte och när, för att kunna behovsanpassa och optimera turerna.

Färre, större men mindre miljöpåverkan

Rolf Adell, LiU ServiceFoto: Elisabet WahrbySedan dess har campusbussen successivt utvecklats till det bättre. När LiU, efter upphandling, skrev avtal med Östgötatrafiken kunde vi ställa krav på modernare och mer trafiksäkra bussar.
Miljöaspekten var också viktig. Nu tar bussarna 85 passagerare mot tidigare 57, färre bussar för samma antal passagerare minskar miljöpåverkan.
Hösten 2012 införlivade Östgötatrafiken campusbussen i expressbusslinje 73. En samordning som innebär att ”vanliga” passagerare också kan resa på bussen med Östgötatrafikens färdbevis .
Från början vara campusbussen enbart avsedd för studenter och medarbetare på tjänsteuppdrag.

- På det här sättet utnyttjas bussen bättre och det gynnar LiU ekonomiskt, förklarar Rolf Adell. Campusbussen kostar LiU nio miljoner kronor varje år. För varje ”vanlig” resenär som åker görs en avräkning med betydande belopp från LiU:s kostnad. Studenter åker gratis på bussen, liksom medarbetare på tjänsteuppdrag. Men det gäller inte resor till och från arbetet, av skattetekniska skäl.

250 000 resor per år

Lite resande statistik då. Varje år görs 250 000 resor med LiU-kortet på Campusbussen. Under i september i år hade bussen 33 000 passagerare. Som mest har bussen kört 2 600 resenärer under en enda dag.
För att det här ska fungera körs 26 turer per dag, en buss i timmen avgår från Norrköping respektive Linköping. Det är alltså 13 bussar som kör tur och retur.
- Men det räcker inte alltid, säger Rolf Adell. Det händer att ett tiotal turer måste förstärkas med ytterligare bussar. Om man är en stor grupp som planerar att åka med bussen är det nödvändigt att meddela det i förväg. Det görs via Campusbussens hemsida.
Det kommer in många önskemål om bussarna. Både från grupper men främst från enskilda studenter och medarbetare. En student tyckte till exempel att man skulle rucka på turen med sju minuter så det skulle passa hans föreläsningar bättre.
- Men ändrar man en tur så ändras alla turerna och vi kan inte anpassa bussarna efter en persons önskemål, förklarar Rolf Adell. Det kan vara olyckor, vägarbeten eller snöoväder som försenar och de höga dubbeldäckarna kör långsammare i kraftig vind och över Norsholmsbron. Så man bör kanske gardera sig genom att ta en tidigare tur om man har små marginaler. Man kan inte, som faktiskt händer ibland, komma med kvitton och begära ersättning för att man har måst ta sig till universitetet på annat sätt om campusbussen varit sen.

Ömsesidig uppskattning

Det kommer glada tillrop också. De mellan fem och sju ordinarie chaufförerna tycker det är roligt att köra campusbussen. Det är många resenärer och alla är så skötsamma, är några av de synpunkter Rolf Adell får vid sina möten med Östgötatrafiken.
Uppskattningen verkar vara ömsesidig. För studenterna är campusbussen viktig, ja, egentligen kollektivtrafiken generellt.
- Studenter läser på båda campus, handledaren kan finnas på ett annat campus, kårerna har kontor på båda ställen och studenter kan bo i en stad och plugga in en annan, säger Stuff:s ordförande Martina Johansson. För många studenter hade det nog varit en katastrof om man skulle betala resorna själv och vissa hade nog funderat på att avstå helt från att plugga på LiU.

Helgturer - en ekonomisk fråga

Martina Johansson, ordförande i StuffFoto: Elisabet WahrbyBättre uppkoppling mot Internet, senare turer och turerna på helgerna är något som Marina Johansson önskar av campusbussarna.
- Många har labbar på kvällstid och slutar inte förrän vid 21-tiden. Då har bussen slutat gå. Och många tentor ligger på helgerna. Universitetet tar också egna initiativ för att knyta samman studenter från båda campus, till exempel Demola. Ju flera såna projekt desto viktigare blir campusbussen, tror Martina Johansson.
Studenternas önskemål är kända. Arbete med bättre trådlös uppkoppling pågår, dock enbart på de ordinarie campusbussarna.
- Vi vet också att studenterna önskar turer på kvällar och helger men det är en ekonomisk fråga, säger Rolf Adell. Ytterst handlar det ju om pengar som i så fall ska tas från den ordinarie verksamheten, undervisning och forskning.

Ordning och reda

Det är inte utan stolthet som Rolf Adell talar om campusbussen. Och han känner inte till något annat lärosäte som lyckats driva en sådan här verksamhet.
- Linné, Lund och andra har hört av sig och tittat på hur vi arbetar. Men jag tror ingen har fått det att fungera så bra som vi. Campusbussen användes också, i alla fall i början, i marknadsföringen av LiU. Och jag tror att den också bidrar till att LiU får högt betyg när det gäller ”eco-friendly attitude” i den internationella studentbarometern.

Vad är nyckeln till framgången?
- Ordning och reda! En ansvarig person som har totalansvaret, befogenhet och mandat att göra saker. Och i grunden en professionell upphandling. Den löper under en lång period, 2012 – 2017. Men det är också en stor investering, de nya bussarna kostar 25 miljoner kronor, och ingen entreprenör gör det på kortare tid.

Stärker miljöprofilen

Och när vi ändå är inne på det här med eco-friendly attitude berättar Rolf Adell att campusbussarna numera enbart körs på icke fossilt bränsle, en syntetisk diesel. Det minskar utsläppen av koldioxid med 390 000 kilo per år.
- Jag är stolt över att medverka till minskningen av LiU:s totala miljöpåverkan och stärka vår miljöprofil.
Lite i smolk finns också i bägaren. En vecka i höstas genomfördes en föraviserad kontroll av färdbevisen. 1055 kort kontrollerades, ett 60-tal av dem var ogiltiga, det vill säga LiU-korten hade inget synligt datum. Två helt obehöriga fuskåkare upptäcktes och fick tilläggsavgift.
- På äldre LiU-kort kan datumet nötas bort, förklarar Rolf Adell. Men det är viktigt att man då ordnar ett nytt kort. LiU-kortet är en form av legitimation.
- Jag kan tycka att när vi nu hade informerat i förväg så borde det varit färre med ogiltigt kort. Det handlar om sex procent, men sex procent på 250 000 resenärer blir en ansenlig mängd. Och på marginalen tar ju fuskåkare en plats för någon, någon som kanske blir kvar på hållplatsen.

Länktips: Östgötatrafiken Campusbussen/linje 73

Publicerad 2015-12-18