Cancer utmanar omvårdnaden

Utvecklingen på cancerområdet går snabbt framåt. Det gör att omvårdnaden av cancerpatienter blir alltmer komplex. 

– Det kommer nya behandlingar och kirurgiska ingrepp som gör att vi måste utveckla även sjuksköterskornas omvårdnadsarbete. Det är en spännande utmaning, säger Carina Berterö, som är professor i omvårdnad med fokus på cancersjukdomar.

I Sverige drabbas mer än en tredjedel någon gång under sin livstid av cancer. Bättre metoder för att upptäcka och behandla cancer gör att omkring 65 procent av alla patienter blir botade. Det innebär samtidigt att allt fler lever med erfarenhet av cancersjukdom.

Allt för att lindra

Ont ska med ont fördrivas är ett gammalt ordspråk som Carina Berterö fortfarande kan stöta på, men i dagens cancervård gör sjukvården allt för att lindra det som gör ont. En sjuksköterska som får veta att en patient mår ganska bra nöjer sig inte med det beskedet utan frågar vidare för att försäkra sig om att symtom och biverkningar får lindring.

– Det är sjuksköterskans uppgift att i omvårdnaden ta reda på hur det är med till exempel smärta, illamående, hur patienten tolererar olika lukter och om det förekommer stickningar i armar och ben, för att nämna några vanliga biverkningar.

Carina Berterö utbildade sig först till sjuksköterska och disputerade 1996 med en avhandling om omvårdnad vid blodcancer. Sedan dess har hon framförallt forskat om omvårdnad vid de vanligaste cancersjukdomarna som bröstcancer, prostatacancer, lungcancer och cancer i tjock- och ändtarm.

Hon har nu en doktorand som nyligen inlett en studie om nervskador hos patienter med cancer i tjock- och ändtarmen som får cellgifter med tillägget oxaliplatin. Man vet att det ökar överlevnaden, men också kan ge nervskador som leder till bland annat känslighet för kyla, domningar och stickningar i händer och fötter, muskelkramper, smakförändringar och svårigheter att svälja.

– Det är biverkningar som kan komma akut i början av behandlingen, men ibland ganska sent. Ibland blir de dessutom bestående. Men om de kan upptäckas på ett tidigt stadium skulle behandlingen med cellgifter kanske kunna anpassas så att biverkningarna minskar.

Kartlägga biverkningar

Studien är den första som undersöker hur nervskador på grund av cellgiftsbehandling utvecklas under lång tid. Den ska kartlägga hur vanliga och omfattande biverkningarna är, men också fastställa vilka de är, när de uppstår och hur de påverkar patientens livskvalitet och dagliga liv. Metoderna är vanliga i omvårdnadsforskningen, med både mätbara och kvalitativa data.

  

– För att kunna beskriva besvären ur patienternas perspektiv gör vi också intervjuer där de får berätta om sina symtom. Vad innebär till exempel ”moderata” besvär för den enskilde, hur påverkar det vardagen och vad gör att patienten trots allt anpassar sig till situationen är några frågor som vi vill få svar på?

Samtidigt som en stor del av omvårdnadsforskningen är inriktad på specifika cancersjukdomar försöker den också komma bort från organtänkandet och se hela människan.

– Bra omvårdnadsåtgärder måste bygga på en förståelse för vad som händer både mentalt och socialt, även bland de närstående. Det gör omvårdnaden komplicerad och kräver en bred medicinsk och beteendevetenskaplig kunskap.

– Det kan verka lätt att använda standardplaner för omvårdnaden, men eftersom vi är olika som människor och reagerar olika måste omvårdnaden anpassas till varje individ, säger Carina Berterö.

Börjar tänka mer positivt

Hennes forskning har så småningom landat i vad som händer med den som får en cancerdiagnos och hur livssituationen påverkas.

– Gemensamt för alla cancersjukdomar är att själva diagnosen ofta innebär en chock. Patienten kan känna sig förändrad som människa och främmande inför den egna kroppen. Självbilden kan också påverkas.

Tidigt i mötet med sjukvården ska det oftast finnas en sjuksköterska med som kan följa upp och stötta när det behövs.

Gemensamt för nästan alla cancerformer är också att många personer som fått en cancerdiagnos börjar tänka mer positivt. Det visar studier som inriktats på livskvalitet och dagligt liv, inte enbart på symtom och biverkningar, hos personer med olika cancersjukdomar.

– Det kan verka paradoxalt med tanke på chocken som diagnosen innebär, men i och med behandlingen börjar många leva på hoppet och uppskattar livet på ett nytt sätt. Man värderar andra, kanske enklare saker och lever mer intensivt.

Publicerad 2013-11-25