Globaliserad värld ställer nya krav

I ett tudelat Sverige där allt fler flyttar till storstäderna och glesbygden avfolkas ställs stora krav på kommunerna. Kraven rör alltifrån enorma investeringsbehov till att lyckas rekrytera personal och mot­arbeta segregation. 

Sören Häggroth”Den viktigaste frågan vi har är att klara utmaningarna på arbetsmarknaden” sade Sören Häggroth.
Foto: Eva Bergstedt

Det konstaterade Sören Häggroth som talade om globalisering, bosättningsmönster och samhällsbyggande på CKS kommundag i Vadstena. Han har i många år arbetat på regeringskansliet och är nu huvudsekreterare i den parlamentariska landsbygdskommittén.

– 240 av 290 kommuner har brist på bostäder, framför allt hyresrätter. Kommunerna behöver också göra stora investeringar på en lång rad områden, däribland byggande av skolor, infrastruktur och VA-anläggningar. 

Globaliseringen sker snabbt och påverkar kommunerna på många olika sätt, alltifrån att jobb försvinner utomlands till migration.

Folkomflyttningarna ställer krav

Med flera hundra miljoner människor på flykt har folkomflyttningarna aldrig varit så stora som nu. Det är en av flera förklaringar till att storstäderna växer.

– Sverige är det land i Europa som har snabbast urbaniseringsprocess. Den utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta. Kommunerna i glesbygd har en negativ befolkningsutveckling även om vi just nu kan se en viss ökning i några av dem på grund av invandringen, påpekade Sören Häggroth.

Stora skattehöjningar att vänta 

I ett kort perspektiv, fram till 2020, kommer befolkningen att fortsätta öka kraftigt på grund av ett kraftigt invandrings- och födelseöverskott.

– Vi får räkna med stora skattehöjningar. Inte minst landstingens ekonomi försämras snabbt, där har vi en riktig rysare.

Med en åldrande befolkning, där samma utveckling ses i hela Europa och även i USA, behöver Sverige en nettoinvandring på 60 000 personer för att täcka behovet av arbetskraft både inom den offentliga och privata sektorn.

– Den viktigaste frågan vi har är att klara utmaningarna på arbetsmarknaden. Utbildning är en ödesfråga, att utbilda och matcha de behov som finns, inte minst inom skola och äldreomsorg, framhöll Sören Häggroth.

Utbildning och långsiktig planering

I den efterföljande paneldiskussionen togs flera frågor upp som rörde kommunernas möjligheter och begränsningar att vara samhällsbyggare. Camilla Egberth, kommunstyrelsens ordförande i Motala, höll med om vikten av utbildning, även för att få fler att flytta till små kommuner.

– Det är mer attraktivt att flytta till kommuner där det finns universitet, de drar till sig helt andra målgrupper. Därför är det avgörande att göra studier mer lättillgängliga. Det behövs också en bättre fördelning av statliga arbetsplatser, i Motala har vi inga statliga arbetstillfällen, sa Camilla Egberth.

Peder Brandt, ekonomidirektör i Linköpings kommun, påtalade vikten av en mer långsiktig planering.

– I Linköping ska vi göra en tioårig investeringsplan. Det är tufft när mandatperioden är på fyra år. Men det är viktigt att ha en längre planeringshorisont och att politikerna vågar ta ställning, även när det gäller att prioritera bort.

Sören Häggroth höll med men menade samtidigt att ett sådant synsätt är alltför sällsynt.

– En slutsats jag kan dra efter många år i politiken är att den korta sikten alltid slår ut den långa. Man vinner tyvärr inga val med att föra fram långsiktiga lösningar.
Eva Bergstedt

Bildspel

Mattias Hjerpe, Centrum för klimatpolitisk forskning vid LiU
Workshopen om klimatomställning innehöll både grupparbete och diskussioner. Joakim Höglund, Motala (till vänster) och Mattias Hjerpe, Centrum för klimatpolitisk forskning vid LiU. Anna Valentinsson
Jennifer Mattson och Julia Carlsson
Jennifer Mattson och Julia Carlsson tog emot priset för årets kommunuppsats under kommundagen i Vadstena. Eva Bergstedt
Ulf Arumskog, utvecklingschef i Norrköpings kommun och Brita Hermelin, forskare vid CKS som följer Ostlänkenprojektet höll en av workshopparna under kommundagen.
Ostlänken innebär långtgående förändringar för Norrköping, för resandet och för kommunen som organisation som ska driva det gigantiska projektet under 15–20 år. Ulf Arumskog, utvecklingschef i Norrköpings kommun och Brita Hermelin, forskare vid CKS som följer Ostlänkenprojektet höll en av workshopparna under kommundagen. Anna Valentinsson

Senaste nyheterna från LiU