Att utveckla kunskap i samverkan mellan forskare, företag och organisationer är nödvändigt för att samhället ska kunna tillgodogöra sig nya forskningsresultat. En viktig del i forskningsprojektet CAREER, finansierat av Formas, LiU och Stångåstaden, har därför varit att producera kunskap tillsammans i tre skarpa renoveringsprojekt.I tre år har forskare från Avdelningen för energisystem och Tema teknik och social förändring följt arbetet med energieffektivisering i Stångåstadens fastigheter i samband med att de renoverades. Forskarna har deltagit i arbetsmöten och de har utfört mätningar, framför allt i en av fastigheterna. De har mätt exempelvis temperatur, energiflöden och luftkvalitet före och efter renoveringen, de har intervjuat hyresgäster och haft en dialog med hyresgästföreningen. Företag och forskare har även haft gemensamma seminarier och studiebesök.
Förbättrad energimodell
Lina La Fleur, doktorand på Avdelningen för energisystem, har bygg en energimodell för en fastighet på Barnhemsgatan i Linköping som renoverades och energieffektiviserades under projektets gång. Modeller utgår oftast från standardiserade brukardata, men vi uppför oss inte på ett standardiserat sätt – ett skäl till att modellerna inte stämmer med verkligheten. Målet var att med uppmätta data komma så nära verkligheten som möjligt för att sedan underlätta arbetet genom att simulera olika åtgärder för energieffektivisering och vad de betyder för inomhusklimatet.Studier av processerna
Katharina Reindl, doktorand vid Tema Teknik och social förändring, har undersökt hur beslut fattas vid renoveringar, hur bestäms exempelvis tjockleken på isoleringen eller om värmesystemet behöver bytas? Forskarna identifierade sådant som lägger hinder i vägen för ökad energieffektivitet. Lagen om offentlig upphandling försvårar till exempel möjligheterna till nytänkande. De som beslutar om teknikval förlitar sig på teknik som använts tidigare, utan att egentligen ha utvärderat den. Fysiska förutsättningar och ekonomi påverkar också valen. Energiberäkningar kom inte till användning och många beslut grundades på tidigare erfarenheter. I processen fanns inte tid att ta tillvara konsulternas samlade kompetens för att få fram nya idéer eller arbetssätt.Lars-Göran Wirsén och Stångåstaden hade hoppats få konkreta tekniska lösningar och hjälp att ifrågasätta konsulternas metoder men också en större förståelse för hur de kan värdera komfort och nytta för hyresgästen gentemot kostnaden för renoveringen.
– Kundernas beteenden påverkar resultatet och ibland kan vi göra väldigt enkla åtgärder och få bra resultat medan dyra renoveringar inte alltid når upp till det vi förväntade. Vi vet inte varför, säger han.
Samproducerad kunskap
Projektets samproducerade kunskap har så här långt lett till nya beräkningsmetoder och kunskap om hur energifrågor kan ges större utrymme i projektarbeten.
I den fastighet som studerades speciellt, på Barnhemsgatan i Linköping, minskade energianvändningen med 44 procent efter renoveringen. Forskarnas studier visade att hyresgästerna var nöjda med renoveringen, med värmekomfort, luftkvalitet och mindre buller. Forskarna blev väl mottagna och de boende uppskattade uppmärksamheten. Den modell som tagits fram visade också hur såväl tekniska aspekter som de boendes beteenden påverkat hur stort det faktiska utfallet av effektiviseringen blev.
Förståelsen för varför gapet är så stort mellan den teoretiska potentialen och det verkliga utfallet vid energieffektivisering har ökat. Stångåstaden har insett att doktorandarbete tar tid och inte följer samma tidsskala som renoveringsprojekt. Projektet har även givit en förståelse för att forskning och konsulttjänster är olika saker, även om båda kan bidra till effektivare energianvändning. En gemensam lärdom är att grunden för att kunna samproducera kunskap ligger i att samverka i konkreta projekt med ömsesidig respekt för varandras olikheter.
– Det psykologiska avståndet mellan företagets medarbetare och oss forskare är nu betydligt mindre, vi har byggt upp en tillit och en förståelse. Det har redan visat sig i nya gemensamma forskningsprojekt, berättar Kajsa Ellegård, professor Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet och projektledare för CAREER.
– Hus är viktiga, de påverkar vår hälsa och det är ett stort kapital som ska förvaltas under en lång tid. Därför behöver vi fortsätta vårt samarbete, men också dra erfarenheter och tänka efter hur långt vi kan komma med hjälp av våra respektive nätverk, konstaterar också Lars-Göran Wirsén, fastighetsspecialist, på Stångåstaden.
CAREER - Energieffektivisering vid renovering av miljonprogrammets byggnader
Ett treårigt företagsforskarprogram för integrerat kunskapsbyggande som avslutats vintern 2016/17.
Finansierat av Formas, LiU och Stångåstaden.
Målet var att överbrygga gapet mellan forskarna och de som i praktiken utför renoveringar, men också mellan den teoretiska potentialen för energibesparingar i äldre hus och de faktiska utfallen.
Deltagare: Kajsa Ellegård, projektledare, samt Jenny Palm och Katharina Reindl, Tema teknik och social förändring, LiU
Patrik Rohdin, Bahram Moshfegh och Lina La Fleur, Avdelningen för energisystem, LiU
Lars-Göran Wirsén och Peter Augustsson, Stångåstaden
.jpg?as=1&w=640&h=420&cr=1&crw=640&crh=420&bc=%23ffffff&hash=B3A784D24E4650BE5219EC423301A7128D6C3541)
