Den första, ”Hundens språk och tankar” från 2011, klättrade snabbt på fackböckernas bästsäljarlista. Och nu är alltså nästa på gång: ”Hunden som skäms – myt eller sanning?”, där Per Jensen en än gång sätter in resultaten av ett hundratal vetenskapliga artiklar i en hundlig vardag.
Ännu en populärvetenskaplig bok om hundar! Varför då?
– Därför att det är så himla roligt att skriva dem. Och för att det finns så mycket att berätta. Varje gång jag får höra folk dra historier om kloka hundar, kan jag förklara det mesta utifrån nya forskningsresultat.
Vid sekelskiftet kom några banbrytande artiklar och sedan dess har hundforskningen internationellt formligen exploderat – och tyckas bara fortsätta. Också vid LiU och Institutionen för fysik, kemi och biologi, leder Per Jensen numera en forskargrupp, inriktad på hundar och beteendegenetik.
– Hundforskning är nog en etologs våta dröm. Vill man förstå hur djurens tankevärld fungerar, är det jättebra att ha hundar som studieobjekt. Till skillnad från alla andra djurarter är de fullständigt genomskinliga i sina beteenden, det är lätt att läsa av dem. De kan aldrig hålla masken. ”Stiff upperlip” är inget för hundar, säger Per Jensen och skrattar.
Efter 15 000 år av samlevnad förstår människor instinktivt hundars känslouttryck – och vice versa. Även små barn utan erfarenhet vet vilket hundskall som uttrycker glädje, ensamhet eller rädsla, hundar reagerar på människogråt med spontan tröst och kan tolka våra gester, ansiktsuttryck och blickriktningar.
Vi är så vana vid att ha hundar omkring oss – i Sverige finns cirka 700 000 registrerade – att vi inte ens tänker på hur märklig anpassningen mellan människa och hund är. Kanske framför allt hundarnas utvecklade förmåga att tolka människan. Ur deras synvinkel är våra beteenden nog så genomskinliga och vi är dessutom lättdresserade.
– Hundaveln visar också hur snabbt evolutionen kan gå, hur det är möjligt att förändra beteenden bara på några generationer. Rasen golden retriever gick på kort tid från att vara en mörkgul, smidig och arbetsvillig apportör till att bli en rätt bekväm sällskapshund; ljus, stor och fetlagd. Det är intressant ur forskarperspektiv. Det ger oss möjlighet att förstå hur beteendeförändringar nedärvs och till och med kartlägga vilka gener som är inblandade.
Raden av vetenskapliga experiment de senaste 15 åren visar att hundägare inte alls bara ”förmänskligar” sina älskade jyckar.
– Hundar har visat sig ha en kognitiv kapacitet som gång på gång fått forskarna själva att tappa hakan. Och det som gäller för hundar, gäller i olika grad för många andra däggdjur, inte minst husdjur. Det gör forskningsresultaten användbara på många områden.
Bland det som Per Jensen förvånats mest över är hundars förmåga att lära sig vårt språk. Då menar han inte belöningsmässigt inlärda kommandon utan ord de lär sig i bara farten.
– En psykolog i USA beslöt sig för att systematiskt lära sin hund Chaser ord. Han visade en sak, berättade vad den hette och så lekte de lite med den. Nästa dag fick Chaser en ny grej, så höll de på i flera år.
Chaser har numera ett dokumenterat ordförråd på över tusen olika grejer. Han klarar av att kategorisera dem i grupper, typ pipleksaker eller bollar. Dessutom kan han koppla ihop dem med verb och förstår skillnaden mellan att putta på något eller hämta det.
– Det intressanta är också att Chasers inlärning i princip är linjär, han visar ingen trötthet. Normalt brukar annars inlärningskapacitet plana ut.Vetenskapligt mer spännande är studier som berör vad Per Jensen kallar ”theory of mind” – det finns faktiskt inget bra svensk benämning, påpekar han.
Det handlar till exempel om omvärldsuppfattning, förmåga att förstå att andra individer har andra perspektiv än de egna och att anpassa sitt beteende efter det. Eller upplevelser av mer sammansatta känslouttryck. Per Jensen ger svartsjuka, rättvis behandling eller skam som exempel på sekundära känslorna.
– Hundar reagerar till exempel, precis som vi, mot orättvisor. Det kan räcka med enkla experiment för att visa det, som att några hundar får räcka vacker tass. Alla belönas, helt ok. Ingen belönas och det är också helt ok. Men den hund som ser andra få belöning men själv blir utan, slutar med beteendet och går undan.
Andra studier visar att hundar har stenkoll på var deras människor har uppmärksamheten. Få tar en förbjuden godsak när de ser att människan ser dem. Men är människan borta (i experimentsituationen mörklagda) kan det vara en annan sak, likaså om hundarna vet att de är ensamma.
Och här kommer skamkänslorna in i bilden. Så många hundägare upplever att hundar skäms när de gjort något förbjudet eller dumt. Är det bara inbillning?
– Skäms och skäms … Men just när hundar bestämmer sig för att sno det där godiset när de tror sig osedda, går pulsen upp liksom halterna av stresshormon. Det har man kunnat mäta. Och de allra flesta hundägare kan i en testsituation avgöra om deras hund knyckt den förbjudna kakan bara genom att titta på dem, säger Per Jensen.
Att avstå från något i väntan på något bättre, klarar också de flesta hundar efter lite träning. För människor utvecklas den förmågan vid treårsåldern.
Flinga håller ett paket korv i munen i väntan på bytut-träningHundar kan lära sig att spotta ut ett godis (i experimentsituationen lägga det i en liten låda) till förmån för ett godare godis. Eller byta ut en korv de fått när de förstått att de kan få två istället. Eller byta två korvar mot tre …Rekordet har förstås en vallhund, som i studierna väljer att sitta en hel kvart med en korv i munnen i visshet om att den kommer att dubbleras!
Men det finns sådant som hundar inte kan räkna ut på egen hand. Till exempel att lösa omvägsproblem, som att förstå hur de ska ta sig runt ett hinder, de har rätt uselt lokalsinne och kan ha svårt att hitta hem, de förstår inte alltid att saker kan sitta ihop eller att saker inte kan gå rätt genom fasta föremål.
– Men tillsammans med människor löser de sådana problem galant, säger Per Jensen.
Han fick förra året ett prestigefullt forskningsanslag, Advanced grant, från Europeiska forskningsrådet, ERC på cirka 22 miljoner kronor. Det gav utrymme för beteendegenetisk hundforskning även på LiU.
En studie handlar till exempel om utvecklingen hos två grupper av labradorer, de som föds upp för jakt och de som inriktats mot sällskapsliv. Avsikten är att se hur den aveln påverkat hundarnas beteende och om de går att spåra i DNA.
Närmast i pipeline för publicering ligger en studie om hundarnas spontana förmåga att be människor om hjälp när de vill något de inte klarar. Dra ut en låda som innehåller tuggben, till exempel.
– Det är ett beteende som de flesta hundägare känner igen. Men alla hundar är inte lika bra på att be oss om hjälp, här finns en stark genetisk komponent som styr variationen. Den har vi undersökt.
Svartvitt porträtt utomhus i skogDet är omöjligt att bortse från hundforskningens populärvetenskapliga underhållningsvärde. Per Jensen har späckat schema med populärvetenskapliga föreläsningar landet runt och senast fick han tillbringa en timme i studion hos Morgonpasset i P3.
– Det var oväntat rolig upplevelse, de var både pålästa och uppriktigt intresserade. Och det finns faktiskt inget roligare än att prata om hundar.
Möjligtvis då prat i kombination med lärande. Den i särklass mest sökta enstaka kursen på LiU är just Hundens beteendebiologi, 7,5hp. Den här hösten med 1020 sökande till 90 platser (VHS statistik).
Men för Per Jensen har forskningen på hundarna även en betydligt allvarligare dimension, med återverkningar på djurhållningen allmänt.
– Den bidrar med ny kunskap som ställer oss inför moraliska dilemman och ger implikationer för hur vi kan behandla djur, till exempel för matproduktion. ”De är faktiskt bara djur som lever i nuet och inte kan tänka och känna som människor” är alltså inte längre en hållbar inställning. En gris är inte bara en blivande falukorv.Text: Gunilla Pravitz 2014-09-08
Foto: överst och underst Per Jensen privat. Övrigt Gunilla Pravitz
Relaterat material
Biologi vid Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi http://www.ifm.liu.se/biology/
Per Jensens forskarblogg http://www.perjensen.se/etologi/fran-forskningsfronten/
Morgonpasset P3, Per Jensen pratar hund sverigesradio.se/sida/avsnitt/420166?programid=2024
Kunskapsexplosion om människans bästa vän (LiU-nytt 2011-12-12) http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/reportage/perjensen-hundforskning?l=sv