"Alla dagar är olika för doktoranden"

Egentligen hade Albin Olausson Algotson tänkt att arbeta med utvecklings- och tillväxtfrågor i en svensk kommun. I stället blev han doktorand och forskar nu inom det område där han planerat att jobba.

Albin Olausson AlgotsonAlbin Olausson Algotson delar sin tid mellan A-huset på Campus Valla och Campus Norrköping. Foto: Mikael SönneTillväxt och utveckling

Vilka aktörer är det som driver utvecklings- och tillväxtfrågor på lokal nivå i svenska kommuner? Hur samspelar de med varandra? Vem är mäktigast och hur skapar de legitimitet för att arbeta med sina frågor? Målen ligger ju ofta långt in i framtiden och kan vara ganska diffusa.

Det är centrala frågor för Albin Olausson Algotson, som doktorerar i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han är anställd på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, och samtidigt knuten till Centrum för kommunstrategiska studier vid Campus Norrköping.

- Det är ett ovanligt rörigt politikområde. Ofta vet kommunerna inte riktigt vad de ska göra eller vad som egentligen skapar tillväxt. Men det är också därför det är spännande och intressant att forska i, säger han.

Olika intressenter

Med ”rörigt” menar han att kommunerna ofta samverkar med externa aktörer som företag och föreningar och det ibland är oklart vem som har ansvaret och ska bestämma vad. Ofta är den politiska styrningen ganska svag, vilket kan ge enskilda tjänstemän stort inflytande. Dessutom är det ett område som påverkas av beslut både i EU och på nationell nivå, även om arbetet utförs lokalt i kommunerna.

- Det är också väldigt oklart hur legitimiteten för det här arbetet skapas. Vilka intressenter anses viktiga för att det ska uppfattas som legitimt? Ska jag sticka ut hakan lite är det kanske viktigare för Linköpings kommun att Saab tycker att arbetet är viktigt, än att medborgarna i Linköping gör det, säger han.

- Näringslivsfrågor och tillväxt är i vart fall frågor som sällan diskuteras i samband med val.

Praktik som forskare

Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap"Jag vill vara kvar i akademin. Och gärna jobba både som forskare och lärare", säger Albin om tiden som doktor efter disputationen. Foto: Mikael SönneAlbin läste Masterprogrammet i statsvetenskap på LiU och hade egentligen tänkt att arbeta praktiskt med utvecklingsfrågor inom den offentliga sektorn. Men efter att ha praktiserat som forskningsassistent på CKS och diskuterat med forskarna där, väcktes lusten att stanna på universitetet för att doktorera. Nu har han kommit nästan halvvägs i forskarstudierna.

- Jag trivs väldigt bra. Det är häftigt att verkligen få gå på djupet och förstå sånt som ingen har gjort tidigare.

Kan du beskriva en vanlig dag för en doktorand?

- Egentligen är alla dagar olika. Men i dag ska jag till exempel läsa några B-uppsatser där jag är handledare för studenterna. Sedan ska jag skriva; jag har både en artikel till en tidskrift och en kursuppsats i organisationsteori som behöver jobba med. Senare i veckan ska jag vara med på en konferens om utvecklingsfrågor.

Har du något råd till den som funderar på att doktorera?

- Det bästa rådet är väl att söka och tacka ja om man får chansen. En del är oroliga för om de ska klara det, men det är viktigt att betona att det handlar om forskarutbildning. Det är ingen som förväntar sig att man är färdig forskare från dag ett. Skulle man känna att det inte är något för mig, kan man ju alltid sluta. Det behöver inte vara ett personligt nederlag.

Statsvetenskap är ett stort ämne som finns på många universitet. Vad är speciellt för just LiU?

- Framför allt tvärvetenskapen, tror jag. På CKS får jag arbeta ihop med forskare inom socialt arbete, kulturgeografer och ekonomer, och det är väldigt berikande. På andra universitet sitter ofta alla statsvetare i samma korridor. Det gör också att det finns jobbmöjligheter på flera olika håll inom LiU om man skulle vilja jobba kvar efter disputationen.

Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskapDen tvärvetenskapliga inriktningen gör LiU speciellt, tycker Albin Olausson Algotson Foto: Mikael SönneFör att trivas som doktorand säger Albin att man framför allt ska ha ett brinnande intresse för sitt område – gärna vara lite ”nördig” – och dessutom vara ganska självständig. Arbetet som forskarstuderande är fritt och flexibelt, men kräver också planering och självdisciplin. Det är raka motsatsen till ett grupparbete och upp till doktoranden själv om hen ska lyckas eller inte.

Det normala på LiU är att doktorander undervisar på 20 procent och att forskarstudierna tar fem år. Förutom den egna forskningen ingår också speciella forskarkurser som doktoranden ska läsa, ibland på andra universitet. Albin Olausson Algotson läser till exempel organisationsteori på Södertörns högskola.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Handledare
Visa/dölj innehåll

Relaterad verksamhet
Visa/dölj innehåll