Efterfrågad i flyktingkrisen

Statsvetarprofessor Peo Hansen är i flyktingkrisens spår synlig överallt i medierna. SVT, radion, de stora dagstidningarna, lokaltidningar och nyhetsmagasin. 

Foto på Peo Hansen, forskare vid RemesoVarför är just du så efterfrågad?

– Jag fokuserar bland annat på EU:s migrationspolitik i min forskning och eftersom frågan varit aktuell länge så har jag även tidigare funnits med rätt mycket i mediala sammanhang. Men med utvecklingen sedan i somras så är det en helt makalös efterfrågan och den fortsätter, det är kvällar och helger och nu söker också internationell media kontakt. Jag ser det enbart som positivt. Det känns bra att nå ut med sin forskning och få möjlighet att fördjupa medias bild av flyktingfrågan. De har sin rapportering, jag kan ge en analys av det som sker i Europa och även lyfta fram det historiska perspektivet.

Vad ger du medierna för svar vad gäller EU:s roll i flyktingkrisen?

– Alla ropar efter europeiska lösningar men EU är själv en del av problemet, därför är det inte lätt att hitta någon lösning. EU har samarbetat kring flyktingpolitiken sedan 80-talet och samarbetet har gått ut på att hindra asylsökande från att ta sig till EU. Det har varit en målmedveten politik med visumtvång, transportörsansvar och taggtråd, till exempel. Så EU har varit med om att skapa den nuvarande krisen.

Men huvudorsaken till att människor flyr är ju konflikterna i deras egna länder. Kan EU ta ansvar för det?

– Världen sitter ihop. EU:s länder är djupt insyltade i konflikterna världen över. Många EU-länder deltog i Irakkriget vilket ledde till en upplöst stat. Om man är med om att avveckla en stat så måste man också vara beredd att ta ansvar för de flyktingkatastrofer som följer. Det gäller även Libyen, Jemen, Syrien och andra länder i Mellanöstern där forna kolonialmakter, som Frankrike och Storbritannien till exempel, spelat och spelar på en global arena vilket får konsekvenser, till exempel flyktingkriser.

En del medier vill ha svar på hur du ser på framtiden vad gäller EU och flyktingkrisen. Vad svarar du dem?


– Jag har en pessimistisk bild, tyvärr. Det har under flera år redan varit tillräckligt spänt EU-länderna emellan vad gäller diskussionen om EU-migranter och den fria rörligheten inom Europa. Vi ska inte invaggas i någon tro att EU är slutet på historien, att nu är det tryggt och bra här. Och vad gäller flyktingarna så talas det på ytan om att fördela dem rättvist. Det låter ju bra och människovänligt, men bakom kulisserna och bortom mediernas strålkastare pågår ett febrilt arbete med att täta de yttre gränserna. Tonläget skärps mellan EU:s länder, läget är till exempel just nu spänt mellan Kroatien och Ungern. Och militär sätts in mot flyktingar, det finns risk för att någon tappar kontrollen, att det börjar skjutas – mot flyktingar, eller länder emellan. Vi kan inte vifta bort sådana farhågor.

Hur mycket grundar du dina svar till medier på egna privata åsikter och hur mycket är grundat på din forskning?

– Jag avböjer att svara om jag inte har belägg för en ståndpunkt, det är ett ansvar man har både som forskare och intellektuell. Det är viktigt att behålla förtroendet för forskningen och jag tror forskare överlag har den grundinställningen. Men det är andras sak att bedöma om jag själv lever upp till de principerna.

Foto: Nedzad Mesic

Peo Hansen om arbetskraftsmigration till Europa

Eva Bergstedt 2015-09-24