EU reglerar idag ftalat- och BPA-innehåll i produkter riktade till barn. Foto: Susanna Lönnqvist
Allt fler sjukdomar kopplas i dag till epigenetiska förändringar, de förändringar i genprogrammering och genreglering som inte har med ändringar i själva genens sekvens att göra. Världshälsoorganisationen WHO har uppmärksammat endokrina sjukdomar för att ha epigenetisk koppling. Endokrina sjukdomar som diabetes typ 2 och hormonberoende cancerformer som äggstocks-, bröst- och testikelcancer har ökat stadigt de senaste 50 åren. De har gjort det i en takt som utesluter att det bara är strikt genetiska faktorer, som mutationer, som står bakom ökningen i incidens.
– Epigenetiken kan ge svar på hur genernas uttryck påverkas långsiktigt av yttre faktorer. Förprogrammeringen av generna som bestämmer om de slås av eller på kan påverkas av miljögifter och andra faktorer som stress, säger Carlos Guerrero Bosagna.
Carlos Guerrero Bosagna är epigenetiker och biträdande lektor i AVIAN- gruppen på Linköpings universitet. Hans forskningsområde är miljöepigenetik som undersöker hurgeners uttryck kan förändras över en lång tid av påverkan från yttre faktorer. Hans pågående arbete undersöker just stress i en kycklingmodell. Kycklingar och höns i produktionsmiljö utsätts för olika typer av stress. Carlos Guerrero Bosagna tittar på de epigenetiska förändringarna som uppstår hos djuren då de utsätts för ljusbetingad stress eller då de stressats av isolering. Hur kan stress under kycklingens tidiga utveckling skapa bestående fysiologiska förändringar i djuret? Och kan man genom ett enkelt blodprov se på genuttrycket om kycklingen stressats under uppfödning?
Carlos Guerrero Bosagnas forskning klarlägger epigenetiska förändringar hos kycklingar som utsatts för stress. Foto: David Einar Nygren
– Målet är att ta fram epigenetiska markörer för stress tidigt i livet. Det är lika mycket en djurskyddsfråga som en intressant biologisk frågeställning, säger Carlos Guerrero Bosagna.
Carlos Guerrero Bosagna undersöker också epigenetiska förändringar i könscellerna hos kycklingar. Förändringar i metyleringar på DNA i spermier innebär att förändringarna kan föras vidare till nästa generation. Då kan genuttrycket i avkomman ändras genom att den epigenetiska förprogrammeringen är förändrad.
– Fördelen med att jobba på Linköpings universitet är att vi har förfadern till dagens tama höns i Linköping, den vilda djungelhönan. Vi kan jämföra epigenetiska förändringar i spermierna och se hur de korrelerar med kända mutationer, som finns mellan de kända arterna, berättar Carlos Guerrero Bosagna.
Epigenetiska förändringar i könsceller till följd av hormonstörande ämnen kan vara en delförklaring till varför endokrina sjukdomar har ökat så de senaste decennierna. Kopplingen är inte klarlagd, men det finns studier som visar på att hormonstörande ämnen som finns runt omkring oss i vardagen kan resultera i förändringar i genuttryck, som sedan förs vidare. En sådan effekt har setts i råttor, där den dräktiga honan utsatts för höga doser bisfenol A, BPA. BPA är en komponent i flera typer av plast, är hormonstörande och kan påverka fortplantningsförmågan. Resultaten från råttförsöken visade att spermierna hos avkomman hade epigenetiska förändringar, utan att själv ha utsatts för det hormonstörande ämnet. Denna förändrade förprogrammering för hur gener skall slås av och på fördes sedan vidare till nästa generation, och det upp till tre generationer. Carlos Guerrero Bosagnas kommande projekt skall undersöka vilka kopplingar exponering för BPA har till utvecklingen av fetma och insulinresistens i en gnagarmodell.
Nästa riktning i forskningsområdet är kombinationen av alla de yttre faktorer som påverkar oss dagligen enligt Carlos Guerrero Bosagna. Vi kanske exponeras för ett ämne på rätt sida om gränsvärdet för en kemikalie, men vad händer när vi exponeras för många olika ämnen?
– Vi lever i en verklighet där vi exponeras hela tiden, och har nu exponerats under flera generationer för många olika ämnen. Nästa fråga som kommer att undersökas är kombinationen av exponering för flera olika miljögifter, i låga doser.
