En hornhinna skapad av ögat självt

Videon visar ett sammandrag av en av de tio operationer med biosyntetiska hornhinnor som utfördes i studien. Först skärs patientens egna, skadade vävnad ut och avlägsnas. Sedan formas den biosyntetiska hornhinnan till rätt storlek och sätts på plats. Därefter sys den nya hinnan fast. Operationen utfördes och videofilmades av professor Per Fagerholm. Videoredigering: Dr. Neil Lagali.

Tio ögonpatienter i Östergötland ser sedan snart tre år genom nya friska hornhinnor som byggts upp av deras egna celler och nerver. Det vetenskapliga genombrottet som en grupp LiU-forskare nu rapporterar i tidskriften Science Translational Medicine ger hopp till miljoner människor världen över, som förgäves väntar på transplantation med en donerad hinna. (2010-08-25)

Bildparet härintill visar ett av de opererade ögonen. Bilden till vänster är tagen dagen efter ingreppet och man ser stygnen som är lagda tvärs över implantatet. Till höger ses resultatet efter 24 månader - en ny hornhinna lika bra som i ett normalt, friskt öga.

- Vår studie är den första som visar att en konstgjord hornhinna kan integreras i det mänskliga ögat och stimulera till återbildning, säger May Griffith, professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom artikeln.

Hornhinnan är ögats vindruta, ett genomskinligt lager av proteinet kollagen och celler som skyddar och bidrar till fokusering. Om den repas av ärr eller sjukdomar kan synen försämras så pass att hinnan behöver bytas ut. Men donerade hornhinnor är en bristvara och behovet av en alternativ lösning är stort. Under sin tid vid Ottawa Hospital Research Institute i Kanada utvecklade professor Griffith ett biosyntetiskt material av korslagda kollagentrådar där ögats egna, omogna hornhinneceller och nerver kan växa in.

Det är viktigt att materialet inte stöts bort av ögat. Därför är kollagenet framställt på rekombinant väg: en mänsklig gen som styr dess bildning förs över till jästceller som då programmeras att tillverka ämnet på löpande band.

I samarbete med Per Fagerholm, professor i oftalmologi vid Linköpings universitet, utvecklades en metod att sy fast implantatet i kanterna av den gamla hornhinnan. Efter flera års forskning och försök på djur var metoden färdig för klinisk prövning på människor. Tio patienter – nio med sjukdomen keratokonus och en med ärr efter en skada - som stod på väntelistan för donerade hornhinnor ställde upp frivilligt och opererades i ena ögat av professor Fagerholm.

Ögat undersöks


Sedan ingreppen gjordes i oktober-november 2007 har forskarteamet följt patienterna för att studera samspelet mellan biomaterialet och den omgivande vävnaden. Två år efter operationen hade celler och nerver växt in i implantatet och återskapat en hornhinna med samma egenskaper som originalet.

Alla patienter har sluppit avstötningsreaktioner och långvarig immunsuppression, komplikationer som är vanliga vid transplantationer med donerade hornhinnor. Sex av de tio har fått bättre syn och med kontaktlinser - som de inte kunde använda tidigare – hade alla minst lika bra syn som efter konventionell transplantation. De nya hinnorna har också lika bra känsel, tårreflex och blinkreflex som normala friska hornhinnor.

-Resultaten och de möjligheter som nu öppnas är mycket uppmuntrande. Nu arbetar vi vidare för att förfina biomaterialet och modifiera operationstekniken, säger Per Fagerholm.

Forskarna planerar också nya studier för att undersöka om de biosyntetiska hornhinnorna kan användas för att bota andra ögonsjukdomar.