En komplex värld behöver tematisk forskning

Tema behövs mer än någonsin. Med allt mer komplicerade frågor på sina bord ropar både politiker och forskningsfinansiärer efter tvärvetenskaplig kompetens. Vi behöver forskning utifrån flera olika perspektiv och forskare som klarar att se både bredd och djup i de stora samhällsfrågorna. Det säger Roger Klinth, prefekt vid Temainstitutionen, på frågan om vilken funktion Tema fyller idag.

Ett tematiskt arbetssätt är inte längre ovanligt inom forskarvärlden, vilket det var på 1980-talet när Temainstitutionen grundades.

- Men jag tror fortfarande det är ovanligt att en hel institution är uppbyggd kring ett tematiskt arbetssätt även om det finns gott om forskargrupper och miljöer som arbetar så.

Att forskare från flera ämnen samarbetar kan både förstås i termer av mång- och tvärvetenskap. Roger Klinth förklarar skillnaden:

- Med ett mångvetenskapligt arbetssätt samarbetar de inblandade parterna utifrån ämnesmässiga plattformar, men i mer renodlat tvärvetenskapliga samarbeten upplöses ämnesidentiteten. Fokus ligger på synteser och nya helheter.


Även om Tema varit pionjärer inom tvärvetenskaplig forskning finns inga krav på inordning i fasta kategorier. Inom ramen för det tematiska arbetssättet finns rum för både mång- och tvärvetenskapliga ansatser.Tvärvetenskap kräver att forskaren kan hantera flera olika perspektiv, både teoretiskt och empiriskt. Roger Klinth talar om ”split vision”. Det låter rörigt?

- Ja, visst kan det bli rörigt men också kreativt. Det handlar om utmaningar i nya konstellationer. Samtidigt som det är viktigt att påpeka Temas särart är det viktigt att inte överdriva skillnader mot etablerade ämnen och discipliner. Flera av dagens universitetsämnen har en tvärvetenskaplig uppbyggnad, ta pedagogik eller företagsekonomi till exempel. Det är inte alltid så lätt att dra skarpa gränser mellan vad som är ett ämne och vad som är ett tema. Inte sällan föds ämnen ur olika typer av mång- och tvärvetenskapliga samarbeten. Kunskapens organisering är stadd i ständig förändring.


Valet av teman är inte heller något statiskt, det har förändrats över tid och kan ändras igen. De fyra som finns idag: Barn, Genus, Miljöförändring och Teknik och sociala förändringar, har bildats vid olika tidpunkter ur analyser av samhällsrelevanta ämnesövergripande frågeställningar.

- Temana är inte permanenta, de har kommit och gått och så ska det vara. När spännande samhällsfenomen uppstår ska vi kunna svara på det.

Vad händer då med de forskarutbildade Temadoktorerna? Finns det en akademisk karriärväg för den som är doktor i t ex tema Barn?

- Ja, det fungerar utmärkt. Du hittar temadoktorer inom en rad ämnen runt om på universitet, i Sverige och internationellt. De är uppenbarligen konkurrenskraftiga i en mängd olika sammanhang.

Även om vi ser fördelar med det tematiska sättet att bedriva forskning finns ingen anledning till normering. Tvärvetenskap förutsätter att akademin har en ämnesmässig, disciplinär, ordning, påpekar han. Lösningen är inte antingen eller utan både och. För framtiden ser Roger Klinth mycket goda möjligheter för Tema.

- Forskningsfinansiärerna söker verkligen efter tvärvetenskaplig kompetens. Ju mer vi inser hur allt i ett samhälle hänger ihop, desto mer ökar behovet. Det finns enormt goda möjligheter för Tema.
Något som också syns i tilldelningen av forskningspengar. Temainstitutionen är framgångsrik i att dra in externa medel, inte minst när det gäller stora programansökningar. Den senaste fjädern i den hatten är EHC, Environmental Humanities Collaboratory där miljöfrågorna ska studeras utifrån humanistiska perspektiv.

Organisatorisk tillhörighetVisa/dölj innehåll

Taggar Visa/dölj innehåll