Fängslande forskning i Vallabiblioteket

På en dryg timme gav första delen av 'Fängslande forskning på 15 minuter' nya kunskaper om hundars beteende, servostyrning i lastbilar, effektivare gasturbiner, komposittillverkning och hungriga höns.

Mia PerssonFoto: Picasa– Alla som har eller har haft hund känner nog igen att hunden ibland ber oss om hjälp. De kommer när favoritleksaken har fastat under soffan eller med kopplet i munnen när de vill går ut, inleder Mia Persson, doktorand i etologi, sin 15 minuters föreläsning om jakten på vilka gener det är som styr hundars beteende.

Publiken nickar instämmande.

I en kort film får vi se hur en beagletik med viftande svans löser två uppgifter och får godis som belöning. Tredje uppgiften är olöslig. När hon testar samma metod en tredje gång och inget godis dyker upp springer hon snabbt fram till Mia Persson och ber om hjälp.

– Intressant är att hundens urfader, vargen, inte visar det här beteendet. Vargar kommunicerar inte med oss, eller med någon annan art, för att få hjälp.

Efter att ha gjort testet på 500 hundar, som alla ber om hjälp olika snabbt och på olika vis, tagit dna med en tops, analyserat och beräknat, har hon kunnat dra en slutsats:

Beteendet styrs av gener

–  En fjärdedel av hundarnas beteende styrs av gener, men vi har ännu inte kommit fram till vilka. Den jakten håller jag på med just nu, berättar hon.

Mia Persson är en av fem doktorander och nyblivna doktorer från teknisk fakultet som berättar om sin forskning i serien Fängslande forskning på 15 minuter. Starten denna gång gick i samband med att det nya Vallabiblioteket invigdes fredagen den 13 februari.

Presentationerna handlade om vitt skilda ämnen, som alla gav upphov till intresserade frågor från publiken:

Många olika ämnen

Alessando Dell’Amico, doktorand i fluida och mekatroniska system, berättar hur det kan bli möjligt att sätta in intelligent servostyrning i tunga lastbilar för att minska både olyckor och energiförbrukning.

Mikael Segersäll, doktor i konstruktionsmaterial, beskriver hur man genom att ha superkoll på materialen såväl kan utöka utbytet av el i gasturbiner som bidra till ett säkrare flyg.

Caroline Lindholm, doktorand i fysiologi, berättar om sin forskning som visar att små kycklingar ofta mår bättre än stora välgödda och att inte heller kycklingar mår bra av att ha fri tillgång till mat.

Sist beskrev så Andreas Björnsson, doktorand i industriell produktion, hur produkter i kolfiberkompositer, som annars är dyra och tidskrävande att tillverka, faktiskt kan tillverkas automatiskt med teknik som lånas in från annan industri. En ultraljudskniv avsedd att skära livsmedel fungerade exempelvis lika bra för en klibbig komposit.

Om en dryg månad, 25 mars, kommer nästa del i serien, med ett nytt knippe presentationer från helt andra tekniska områden. Då handlar det bland annat om smarta styrsystem, bråkiga proteiner, självbyggande material, kunskapsöverföring och nyttiga sensorer.

2015-02-16

Kontakt