Fick Flygvapenmuseet att lyfta

Mediehyllade utställningar. Utmärkelser och besökssiffror som
stuckit iväg långt över 100 000 årligen och bara ökar. Framgångarna för Flygvapenmuseum är inget annat än en success story – för KSM, Kultur, samhälle och mediegestaltning, vid Linköpings universitet.

Magdalena Bengtsson, FlygvapenmuseetFoto: Vibeke Mathiesen

Från att i tre decennier mest ha varit ett eldorado för män med specifikt teknikintresse för militärflyg, slog Flygvapenmuseum upp portarna i en kunglig återinvigning 2010, efter stor ombyggnad och med ett tydligt kulturhistoriskt och samhällskritiskt uppdrag. Redan året därpå kom utmärkelsen "Årets museum".

Merparten av utställningsfolket som kommit, gått eller är anställda idag har en examen från utbildningsprogrammet Kultur, samhälle, mediegestaltning (KSM) på meritlistan. Alternativt varit verksamma som lärare på KSM. Och KSM-studenter har varit återkommande varit involverade i projektarbeten. Man skulle alltså, om man så vill, kunna lägga en stor del av äran för Flygvapenmuseums framgångar på universitetets utbildning i kultur- och medieproduktion vid Campus Norrköping.

Matilda Bengtsson, KSM-are och museets utställningsproducent sedan 2012, skrattar åt påståendet.

– Kopplingen till KSM är påtaglig, konstaterar hon och listar snabbt halvdussinet namn.

Gemensamt "KSM-tänk"

– Det har sina fördelar. Vi har ett gemensamt "KSM-tänk", sättet att resonera, tänka kritiskt och arbeta konceptuellt med att förmedla en idé.

I grunden handlar hennes jobb på Flygvapenmuseum om att förklara nutiden. Förmedla tidstrender och samspelet med omvärlden. Ge besökarna en direktupplevelse - kort sagt göra historia levande.

– Det gör man inte genom att enkelt förmedla fakta. Man måste gestalta, väcka känslor, beröra.

De senaste årens utställningar ligger långt från torr teknik- och militärhistoria och äventyrlig flygheroism. Den suggestiva basutställningen om den försvunna DC3:an, skapad av KSM-läraren och konstnären Mattias Åkesson 2010, iscensätter inte bara en katastrof utan ger också en närmast kväljande inblick i hemlighetsmakeri och storpolitiska hänsyn. Den blev vald »Årets utställning« 2010.

Den pågående utställningen om lumpen, i samproduktion med Armémuseum, fick en kritiker på radions Kulturnytt så berörd att det gick rakt ut till lyssnarna.

– Från 1901 till 2010 delade alla vapenföra svensk män erfarenheterna av allmän värnplikt. Det påverkade hela samhället, inte bara de inkallade. Och det är en historia vi tyckte behövde återberättas, säger Matilda Bengtsson.

Med alla dess nyanser. Kamratskap, vuxenblivande, ångest, tillkortakommanden och utanförskap. Längtan bort. Så det jordnära: inkallningens måttagande, våningssängar och putsade kängor, manövertält, lukten av vapenfett, muckeufori. Därtill diskussionen om det demokratiska folkförsvaret.

Som en filmregissör

Matilda Bengtsson liknar jobbet som utställningsproducent vid filmregissörens. Ett mångsyssleri: projektledning, konstnärlig koordinering, kreativ problemlösning och en konstant blick mot det övergripande målet.

– Under studietiden fick vi lära oss att i en enda mening sammanfatta avsikten med ett projekt. Den kunskapen har jag haft stor nytta av.

Och någon egen baby? Vilken produktion har berört dig själv mest?

– Utställningen om Åke Hodell, stridspiloten som störtade 1941, blev pacifist och avantgardistisk multikonstnär och konkret poet, svarar Matilda Bengtsson.

Det militära maktutövandets stupiditet var kärnan i Åke Hodells konstnärskap. Att just på Flygvapenmuseum av alla ställen få möta honom fick en samlad kritikerkår att jubla över Matilda Bengtssons produktion.

– Det är fantastiskt att just ha uppdraget att spegla kulturhistoriska sammanhang som förklarar nutiden. Det här är ett roligt jobb, säger Matilda Bengtsson.

Men hon har haft roligt förr. Under studietiden startade hon tillsammans med kurskamraten Susanne Ewerlöf konsthallen Verkstad i Norrköping 2009 och efter examen 2010 ramlade utställningsjobben på henne: Visualiseringscenter, Stadsmuseet och Arbetets museum i Norrköping.

En gång hade hon tänkt läsa museologi men i sista stund fick hon ögonen på KSM-programmet.

– I efterhand är jag jättenöjd med det valet.

Vart det nu bär vidare återstår att se. Pendla från Norrköping till Malmslätt tänker Matilda Bengtsson fortsätta med ett bra tag.

Hon skulle gärna vilja göra något om djur – vilket återigen inte är det första man förknippar med ett flygvapenmuseum?

– Inte? Hur många djur har inte människan involverat i sina krig och i den militära teknikutvecklingen, kontrar Matilda Bengtsson.

Och en av de första luftballongerna svävar redan över museets pionjärutställning, med försökstruppen en tupp, en anka och ett får i korgen. Det är bara att sätta idéerna i verket och invänta nästa besökssuccé.