När klimatet omkring oss förändras påverkar det våra städer. Om ett plötsligt skyfall eller en värmebölja drar fram, måste invånarna ändå kunna hantera sin vardag. I Sverige arbetar man på flera sätt för att klimatanpassa städerna.
De flesta av oss har någon gång upplevt hur gatorna täcks av vatten vid ett plötsligt ösregn och hur brunnar och andra dräneringssystem inte räcker till för att få undan vattnet. När översvämningar och skyfall blir vanligare krävs att städer kan möta dessa klimatförändringar.
I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att klimatanpassa våra städer. Det är ett arbete som har pågått sedan ungefär 2005 och med varierat resultat. Ofta står olika slags kort– och långsiktiga mål mot varandra och hur olika åtgärder ska bekostas är ofta ett problem för kommunerna.
Klarar vård och skola klimatförändringar?
I Norrköping är man just nu i full gång med att analysera på vilket sätt staden kan påverkas av klimatförändringar. Universitetslektor Mattias Hjerpe vid Linköpings universitet är en av dem som hjälper kommunen att undersöka hur hemtjänst, gruppboenden, förskolor och skolor är sårbara inför höga temperaturer och skyfall.
– Det saknas idag kunskap om vilka verksamheter som är mest sårbara. Man vet inte heller vad som gör dem påverkbara: läget, utformningen, utrustningen i husen, människorna i dem eller rutinerna för vad man ska göra, säger Mattias Hjerpe.
Foto: Linköpings universitet
Medvetenheten om att det är viktigt att minska risken för översvämning i städerna har ökat. När det gäller extrema temperaturer är kunskapen fortfarande låg.
Därför har äldreomsorgen i Norrköping börjat uppmärksamma höga temperaturer och använder en checklista med enkla åtgärder. LiU-forskarna mäter tillsammans med kommunen och det kommunala fastighetsbolaget inomhustemperaturer i särskilda boenden, gruppbostäder och hemtjänstcentraler. Liknande mätningar görs också i skolor. Mätningarna kommer att användas för att identifiera vilka verksamheter som är mest exponerade för hög temperatur.
– Norrköping är en tät stad och vid värme lagrar byggnader energi och blåsten har svårt att ta sig in mellan husen. Det kan vara mer än tio grader varmare lokalt, alltså upp emot 38 grader, när SMHI säger 28 grader. Så till och med vid vanlig värme påverkas barn och äldre samt personer med vissa sjukdomar, säger Mattias Hjerpe.
Mattias Hjerpe jobbar i en rad forskningsprojekt med syfte att underlätta kommunernas klimatanpassning. Bland annat tar han och kollegorna fram webbverktyg som ska stödja och inspirera städer och kommuner runt om i landet. Ett exempel är ett formulär i mobiltelefonen som kan beräkna en verksamhets sårbarhet.
– Då kan verksamhetsledare med hjälp av mobilen svara på trettio enkla frågor som: Har ni svala lokaler inomhus? Är det asfalt utomhus? Hur får ni information om en värmebölja?
Storstäderna ligger långt fram i klimatarbetet
Storstadsregionerna är de som kommit längst i sin klimatanpassning. Men också andra städer jobbar aktivt med frågan.
– Det är idag framför allt vid nybyggen som många kommuner genomför klimatanpassningar. Det är lättare att göra rätt när man bygger nytt, än att ta itu med storskaliga problem i den befintliga staden, säger Sofie Storbjörk sittande vid sitt skrivbord på Linköpings universitet. I fönstret bredvid henne slokar orkidéerna efter att ha försummats under semestern.
Sedan 2005 har Sofie Storbjörk forskat om vad som försvårar, hindrar och möjliggör ett genomförande av klimatanpassning.
– All hårdgjord yta i städerna är ett jätteproblem. Den förstärker värmeböljor och ökar risken för översvämning vid skyfall. Mer grönska och genomsläppliga ytor måste in i stadsmiljön. Det finns en hel del nya lösningar, exempelvis asfalt som kan släppa igenom vatten, säger hon.
Platser som både roar och räddar
I Karlstad har olika åtgärder vidtagits sedan de svåra översvämningar staden drabbades av år 2000. Bland annat har det kommunala bostadsbolaget byggt flytande bostäder. Bostäderna, som klarar vattenståndsskillnader på upp till 2,5 meter, är samtidigt attraktiva då många vill ha lyxen kunna blicka ut över en glittrande vattenyta.
I Karlstad tog man också tillfället i akt när en gata i staden skulle förnyas. Gatan utformades som en skyfallsväg, vilket innebär att den lutar mot mitten. Vattnet leds vidare ut i ett grönområde för att till slut hamna i Klarälven.
– Sådana här initiativ är jättebra. Men ofta blir arbetet i kommunerna punktlösningar. Långsiktiga strategier och mer omfattande satsningar behövs, säger Sofie Storbjörk.
Hon tror att för att möta klimathoten krävs sätt som är radikalt annorlunda. Det bästa, menar Sofie Storbjörk, är om man hittar mångfunktionella lösningar. Lösningar som är skydd för staden när det behövs och till vardags är ytor som man umgås på.
Torg som kan svälja 1,7 miljoner liter vatten
Rotterdam är en stad som arbetat mycket med klimatanpassning och hittat en del nytänkande praktiska lösningar. Staden är sårbar på grund av sitt läge vid kusten och utsatt både för höjda vattennivåer och skyfall. Vissa delar av staden har medvetet utformats för att kunna översvämmas och ta hand om stora mängder vatten. 2013 invigde man sitt översvämningsbara torg, ett så kallat water plaza.
Foto: Sofie Storbjörk
Vid normalt väderlag fungerar torget som en samlingsplats med basketplan, skateboardramp och plats för teater. Men torget kan vid behov också svälja 1,7 miljoner liter vatten. Vid plötsliga skyfall kan vattnet pumpas ut till kanaler eller sugas upp av jord under asfalten. Ett gott exempel på när en klimatanpassningsåtgärd fyller flera syften
– I Rotterdam har man mycket platta tak och det har man också utnyttjat. Takodlingar är både trevliga för de boende och suger upp nederbörd. I ett av husen jag besökte sålde man även sin sallad vidare till restauranger.
Plötsligt avbryts Sofie Storbjörk av mobiltelefonen. Det är familjen, med en blomleverans hemifrån, som är på plats och väntar på henne en trappa ner. Hon försvinner hastigt iväg genom korridorerna. När hon kommer tillbaka har hon en pappåse med välmående orkidéer i handen.
– Växtlighet är viktigt. Inte bara för att förhindra översvämning, säger hon.
