Forskar om språk och kultur i Europa

Ett språk står inte för sig självt. Det ingår alltid i ett socialt och kulturellt sammanhang. Det är en av de grundstenar som forskarskolan Språk och kultur i Europa vilar på.

Jenny Malmqvist och Ali Reza, Forskarskolan Språk och kulturI forskarskolan Språk och kultur i Europa möts språkvetare och litteraturvetare i gemensamma seminarie-
serier och i ständig dialog med varandra.

­­– Vi har utvecklat en samtalstradition som går över de disciplinära gränserna, säger Carin Franzén, forskarskolans föreståndare.

Språk- och litteraturvetare befruktar bildligen varandra. Medan språkvetarna framför allt tittar på språket empiriskt, hur det används, så ägnar sig litteraturvetarna mer åt att tolka och analysera texter.

– Man delar med sig av sina olika vetenskapliga traditioner, och det ger mycket.

Kommunicerar med hjälp av kroppsspråket

Samtal är inte bara en forskningsbefrämjande metod, det är också föremål för framgångsrik forskning vid LiU. Ett exempel är språkvetaren Ali Reza Majlesis doktorandprojekt, (bilden ovan) som handlar om kommunikation mellan personer som saknar ett gemensamt språk. Han har studerat undervisningen i SFI, svenska för invandrare, i olika grupper. Han ville se vad som händer i klassrummet, och han beskriver SFI-undervisningen som en ganska bisarr situation. Grupperna är blandade, inte bara språkligt utan också vad gäller ursprungsland och utbildningsnivå. Utmaningen för läraren är enorm.


Men trots avsaknaden av ett gemensamt språk lyckas de kommunicera, konstaterar Ali Reza, och det beror till stor del på att de använder sig av andra resurser, till exempel kroppen.

– De utvecklar en stor kompetens i att kommunicera med hjälp av kroppsspråket, säger han och ger ett exempel: En kvinna som skulle förklara att hon var tvilling pekade på sin egen mage, höll upp två fingrar i luften och sade på sin ytterst bristfälliga svenska ”Två samma gång”. Inga fler förklaringar behövdes!

Distansundervisning begränsar möjligheterna

Ett annat exempel är hur läraren illustrerar vad en galosch är genom att dra något imaginärt över sina skor.

– Att undervisa handlar inte bara om att ta sina verbala resurser i anspråk, utan minst lika mycket sina kroppsliga. Vi lär oss inte bara genom att lyssna och läsa, utan också genom att se och uppleva i vår gemensamma omgivning.

Distansundervisning, där lärare och student inte ser varandra, begränsar därför lärarens möjligheter, konstaterar Ali Reza, som också understryker att undervisning inte bara handlar om att föra vidare kunskap. Det är ett ömsesidigt åtagande som kräver samarbete.

– Lärande handlar om att se, bearbeta, manipulera, hantera och omorganisera det vi kallar kunskap. Det sker inte bara i våra huvuden, utan hela vår person tas i anspråk. Kunskap bygger inte bara på abstraktioner utan också på levd erfarenhet.

Litteratur kan ses som ett samtal

Också litteratur kan ses som ett slags samtal och tolkas som ett sådant. Litteraturvetaren Jenny Malmqvist (bilden ovan) studerar den nordirländske poeten Ciaran Carson. Utmärkande i hans poesi är att han ”återanvänder” klassiska texter av författare som Shakespeare, Keats, Baudelaire och Ovidius. Han både omarbetar dem och kommenterar dem i ett slags litterär dialog.

På frågan varför han gör det lyfter Jenny Malmqvist fram den konfliktfyllda verklighet som Carson levt i, i sin hemstad Belfast.

– I sina dikter söker han beskriva den här verkligheten. Men han vill också göra oss medvetna om att det inte bara finns en bild, utan flera som är lika giltiga.

Utmärkande för konflikten är att det finns flera versioner av vad som är nordirländsk identitet, historia och kultur.

– Litteratur är ett sätt att beskriva verkligheten, är hans budskap. Hur vi beskriver denna verklighet blir beroende av våra perspektiv, våra utgångspunkter.

I september ska Jenny Malmqvist försvara sin avhandling och få ut en doktorsexamen i språk och kultur. För även om man som doktorand utvecklar sin vetenskapliga kompetens inom ett område, är den doktorsexamen man tar tvärvetenskaplig.

Forskarskolan tar in ett par doktorander vart tredje år. Hösten 2014 är det dags igen. Konkurrensen är hård, förra gången 2011 valdes två doktorander ut bland 36 kvalificerade sökande.

LiU Magasin 2-2013