Forskningsanslag till REMESO

Forskare knutna till REMESO har varit framgångsrika och fått medel för projekt som fokuserar invandrares rättsliga status, integration på arbetsmarknaden och den kollektiva protestens estetik.

I de senaste bidragsbesluten från Riksbanken samt FORTE har flera REMESOforskare tilldelats anslag. Zoran Slavnic, Vikor Vesterberg och Stefan Jonsson leder alla projekt som belönats med nya medel. Nedan kan du ta del av korta beskrivningar av respektive projekt som ger en glimt av bredden och den tvärvetenskapliga och multimetodologiska forskningen på REMESO, men också på de underliggande gemensamma teman och normativa utgångspunkter som karaktäriserar Institutet forskning. 

 

Zoran, Slavnic, bitr Professor, REMESO och Branka Likic Brboric, bitr. professor, REMESO.

Invandrares rättsliga status, integration och livscykel mönster i Sverige
4 milj., FORTE

Forskning om sambandet mellan invandrarnas olika inträdesekategorier och rättsliga status efter att de erhållit uppehållstillstånd, och deras socioekonomiska integration är både i Sverige och internationellt, splittrad och underutvecklad. Syftet med denna studie är att fylla detta tomrum. Vi har för avsikt att undersöka hur olika rättslig status påverkar invandrares kortsiktiga och långsiktiga integration i Sverige. Fokus ligger på arbetsmarknaden, utbildning och boende, samt på stabiliteten i familjen (äktenskap/skilsmässa frekvenser, samt interetniska äktenskap). Vi ska jämföra olika rättsliga kategorier så som de definieras av Migrationsverket (flyktingar, kvotflyktingar, tillstånd baserade på humanitära skäl, familjeåterförening, tillfälligt skydd, arbetstillstånd osv). Olika invandrargrupper samt grupper med olika rättsliga status inom samma invandrargrupper kommer också att jämföras. Vi kommer även att studera skillnader i rättsliga status som ett resultatet av övergången till det nya asylsystemet sedan år 2016.

Vi tillämpar så kallad blandad metod, som kombinerar den kvantitativa metoden som bygger på registerdata (skatteregister och befolkningsregister administreras av SCB) med en kvalitativ metod i form av intervjustudier.

Projektet är organiserat i tre delstudier:
1. Kvantitativ analys av koppling mellan socioekonomisk integration och rättsliga statuser med fokus på
integrationseffekter av tillfälligt uppehållstillstånd.
2. Longitudinell kvant/kval undersökning av krigsflyktingar från Bosnien och Hercegovina, som kom till
Sverige med kroatiska pass, i mitten av 1990-talet.
3. Kvalitativ pilot intervjustudie av syriska krigsflyktingar, som anlände före och efter 2016-
migrationsreformerna. Hur olika uppehållstillstånd påverkar integration på arbetsmarknaden,
utbildnings- och bostadssituation.

 

Viktor Vesterberg, Postdok.

Inkluderingsinsatser för de som står längst från arbetsmarknaden
2 milj., FORTE

Detta postdoc-projekt skall undersöka åtgärder för att skapa social inkludering och ett hållbart arbetsliv för de mest marginaliserade grupperna i samhället.
Det empiriska fältet för projektet är FEAD - Fund for European Aid to the Most Deprived - en av Europeiska Socialfondens (ESF) initiativ för att motverka social exkludering och uppnå social och ekonomisk hållbarhet samt tillväxt för alla, i linje med EU 2020-strategin. FEAD-finansierade verksamheter har huvudsakligen fattiga EU-migranter som sin målgrupp. Denna målgrupp är relativt ny i en svensk välfärdspolitisk kontext. FEADs åtgärder kan således ses som experimentella och innovativa till sin karaktär. Syftet med forskningen är därför att undersöka och ge fördjupad kunskap om vilka problem och påföljande lösningar som FEAD-projekten konstruerar i relation till sin målgrupp.

Följande analytiska frågor kommer att undersökas i projektet: Vilka ser FEAD-projekten som sina målgrupper? Vilka problem associeras med dessa målgrupper? Vilken slags medborgare avser projekten att skapa? Vad ses som problematiskt i denna kontext - vad är problemet och varför är detta ett problem? Vad ska målgrupperna lära sig för att bli inkluderade? I vad ska de inkluderas? Från vad ses de som exkluderade? Hur, med vilka tekniker, ska målgruppens problem lösas? Forskningen baseras på såväl etnografiskt material - deltagande observationer och kvalitativa intervjuer - som analys av relevant policy.

Både målgruppen för FEAD-projekten och projekten själva är spridda över Sverige och finns i storstäder, mindre städer såväl som på landsbygden. Därför blir en viktig del av forskningen att jämföra hur/om problematiseringar, arbetsmetoder, möjligheter och hinder skiljer sig åt mellan olika geografiska platser och vad detta kan ha för betydelse för de insatser som görs.

 

Stefan Jonsson, Professor

Monsterhändelser: Den kollektiva protestens estetiska dimensioner
3,3 milj., Riksbankens Jubileumsfond

Detta projekt handlar om litteratur, konst och film som bearbetat de politiska massprotesterna i Europa och arabvärlden från 2011 och framåt. Hypotesen är att litterära och konstnärliga gestaltningssätt ’vet’ något om kollektivt politiskt agerande och demokratins villkor som andra kunskapsformer – t. ex. historia, samhällsvetenskap och journalistik – inte känner till.

I centrum står tre frågor:
1) Hur förmår estetiska gestaltningar av politiska protester framställa idéer om och erfarenheter av emancipation, solidaritet och temporalitet?
2) Vad innebär sådana estetiskt förmedlade erfarenheter för synen på politiskt handlande och demokratiskt deltagande?
3) Hur förklara att estetiska verk kan förmedla en kunskap om kollektiv protest, politiskt handlande och demokratiskt deltagande som är otillgänglig för historiografins, samhällsvetenskapens och journalistikens kategorier?

Materialet är poesi, prosa, film, konst, teater och andra estetiska uttryck från Tahrir-resningen i Kairo 2011, folkförsamlingarna i Aten 2011 och Majdanrevolten i Kiev 2013-2014. Tolkningsfrågan gäller sambandet mellan de estetiska verkens flerstämmighet och dialogicitet och den kollektiva protestens inslag av dialog, mångstämmighet, ögonblicklig frigörelse och solidaritet. Projektet ställer representationens epistemologi mot deltagandets. Det sammanför estetisk tolkning med kulturteori och politisk teori för att undersöka vad konsten kan lära oss om det demokratiska livet och den politiska handlingen.