Foto: Johannes Jansson/norden.orgUtgångspunkten för föreläsningen var Macchiarini-skandalen på Karolinska Institutet och de utförda operationerna med konstgjorda luftstrupar. Fallet Macchiarini aktualiserar många olika frågor kring forskningsetik, alltifrån hur forskning på människor och djur ska utföras till hur elitism och stjärnstatus inom universitetsvärlden kan påverka enskilda forskare och universitetsledningar.Göran Collste pekade på flera forskningsskandaler genom historien och fram till idag. Däribland den medicinska forskningen på levande människor i NaziTyskland, syfilisforskning i Guatemala och USA:s sydstater där medicinska forskare, istället för att ge smittade personer antibiotika, lät sjukdomen få utvecklas fritt för att se vad som då hände, och en studie i 50-talets Sverige där forskare lät utvecklingsstörda barn få äta så mycket godis de ville för att se vad som då hände med tänderna.
– Det krävs regler för att forskningen inte ska spåra ur och det är viktigt att regelsystemet fungerar.
Men det gör det alltså inte alltid.
Forskningsfusk kan öka
Fallet Macchiarini visar på strukturella problem inom den svenska högskolan, påpekade Göran Collste (bilden). Den hårdare konkurrensen mellan forskare om tjänster, anslag och meriter riskerar att leda till att fusk och oetiska förhållningssätt kan öka. Forskaren kan tendera att brista i noggrannhet för att snabbt få färdig en publikation. Konkurrensen mellan lärosätena, i sin tur, gör att de värnar om sina varumärken och knyter internationella toppforskare till sig som förväntas sprida glans åt universiteten och öka den vetenskapliga publiceringen.
– Riskerna med detta verkar ha förbisetts. Som exemplet med Karolinska Institutet visar finns det en risk för att misstankar om vetenskaplig oredlighet sopas under mattan när det är universiteten själva som utreder frågorna. Att de försöker minimera problemet med oredlighet inom sin egen verksamhet i en tid av hårdnande konkurrens om studenter och forskningsanslag.
Därför är det så viktigt med en oberoende instans som utreder eventuella forskningsfusk, poängterade Göran Collste.
Auktoritet och makt
En fråga som kom upp under kvällen var hur det kunde komma sig att en forskare som Macchiarini kunde få fortsätta och få ett stöd inom KI, trots den kritik som på ett tidigare stadium riktades mot hans forskning.
Det är ett exempel på ett fenomen som många säkert upplevt i universitetsvärlden, menade Collste.
– Hur kommer det sig att auktoriteter så ofta accepteras utan att auktoriteten är baserad på kompetens utan snarare på makt?
En förklaring kan man kanske hämta inom psykologisk forskning kring auktoriteter, sade han.
– Ett känt exempel är Stanley Milgrams experiment där slumpmässigt utvalda forskningspersoner delade ut elstötar på människor för att de var tillsagda att göra det – och för att alla andra gjorde det.
Tror att människor blir hjälpta
Vad finns det för andra förklaringar till att forskare fuskar med resultaten, var en annan fråga som ställdes under kvällen.
– Det kan till exempel vara att du får resultat som gör dig lite besviken. Med en liten, liten twist går det att modifiera resultaten något, du vet ju att du har rätt. Den övertygelsen, att din hypotes är sann, kan göra att du ändrar något för att snabbt få fram ett resultat, även om det är felaktigt.
En annan stark drivkraft, i alla fall inom medicinsk forskning, kan vara att forskaren verkligen tror att människor blir hjälpta av den nya behandlingen och att det blir en ursäkt för att skynda på processen på ett otillåtet sätt.
Medicinska fakulteten vid LiU har nyligen riktat kritik om oredligt förfarande mot en forskningsledare på fakulteten. Kritiken gäller bland annat en studie som genomförts utomlands där blinda patienter med hornhinneskador transplanterats med implantat som inte varit godkända för användning på människor. Det är ett ärende som Göran Collste inte är insatt i.
– Men det tycks ha hanterats på ett korrekt sätt, var hans kommentar.
Självkritik och oberoende
Göran Collste lyfte också fram de ideal som all akademisk forskning vilar på; kritik och självkritik, öppenhet och oberoende. Han pekade också på att universiteten skulle vinna på mer långsiktiga satsningar.
– Rekrytera unga lovande forskare istället för redan etablerade stjärnor. Det blir billigare och leder säkert i längden till bättre resultat.
Foto på Göran Collste: Charlotte Perhammar
Artikel om hantering av forskningsfusk i Vetenskapsrådets tidning Curie
Medicinska fakulteten kritiserar forskare för oredlighet
