Konferens kring forskningsbaserad undervisning i naturvetenskap och teknik

Den 13-14 mars genomfördes Forum för forskningsbaserad NT-undervisning i Norrköping. Tanken med konferensen var att skapa ett gemensamt forum där utbyte av erfarenheter, utveckling av verksamheter och nätverksbygge kan frodas.

Ulrika Ryan, FobasNT-18Ulrika Ryan, Malmö universitet.

Konferensen riktade sig mot lärare, förskollärare, rektorer, skolledare, utvecklingsledare, forskare och lärarutbildare, men också personer verksamma i myndigheter och organisationer.

Det gemensamma intresset var hur man tillsammans kan bidra till att skolans och förskolans undervisning i naturvetenskap och teknik baseras på ämnesdidaktisk forskning. 

Karin Stolpe, föreståndare för NATDID som arrangerar konferensen, var nöjd över att så många deltog.

- Vi hade målet att upp emot 80 personer skulle närvara, men vi fick en ännu bättre uppslutning med drygt 100 deltagare.

Digitala verktyg i undervisningen

En av konferensens inbjudna talare var Ulrika Ryan, doktorand i matematikdidaktik från Malmö universitet. Hon bjöd på en väldigt uppskattad föreläsning, där innehållet bland annat berörde användning av digitala verktyg i undervisningen. En fråga som ligger i tiden.

- Jag har sysslat med detta under en längre period innan det fick stor uppmärksamhet. Ett skäl till det ökade intresset kan vara att ämnet ligger väl i tiden med digitala verktyg i undervisningen. Samtidigt har jag en relativt bred erfarenhet av just digitala verktyg i undervisningen, både som verksam lärare, men också från et forskningsperspektiv. Det är kanske de infallsvinklarna som åhörarna uppskattade och tog till sig, menar Ulrika Ryan.

Ett övergripande positivt intryck

Det övergripande intrycket från flera av deltagarna kan sammanfattas i att det var en väldigt välorganiserad och intressant konferens med ett lagom format som också gav möjlighet att nätverka med övriga deltagare.

Charlotta Nordlöf, projektledare, CETIS och Licentiat i teknikens didaktik, var en av de som uppskattade konferensens utformning.

- Det jag uppskattade mest var upplägget. Efter två av föreläsningarna under konferensen så var det samtal i mindre grupper. Då bildades spontana grupper där deltagarna diskuterade föreläsningen som getts och fick möjlighet att skicka en fråga tillbaka till föreläsaren. Därefter samlades frågorna ihop och föreläsaren hade ytterligare ett pass där han eller hon följde upp frågorna som kommit in. Jag gillade det upplägget, det gav ett mervärde på föreläsningarna.

Jonas Hallström, biträdande professor på LEN, tyckte det var två givande konferensdagar.

- En sak som var väldigt rolig var det engagemang kring att få ut forskningsresultat till lärare som fanns. Jag tror att alla diskussioner jag hörde rörde det på ett väldigt konkret sätt. Man diskuterade konkreta upplägg som exempelvis läs-cirklar och konferenser, men också de utmaningar och möjligheter som finns kring det.

Andreas Göransson, doktorand på ITN, tyckte att konferensen skapade möjligheter för dialogen mellan forskare och lärare.

- Det var värdefullt att det blev ett deltagande från professionen i form av yrkesverksamma lärare. Det skapar möjligheter till direkt dialog mellan forskare och lärare. På detta sätt får vi som forskare möjlighet att få återkoppling från skolan på vår forskning och hur relevant den är för praktiken. Likaså blev det en möjlighet att diskutera behov och uppslag för framtida forskningsämnen med såväl lärare som andra aktörer som nationella resurscentra.

NATDID