Fråga en forskare - Medicin

Mejla fragaenforskare@liu.se 

Hur kommer det sig att mannen producerar så många spermier när det räcker med en enda för att befrukta ett ägg? / Tobias

Ja, unga män – oftast fertila – lämnar vid samlag en sädessats som innehåller mellan 200–500 miljoner spermier, där c:a hälften har normal form och även rör sig framåt. Dock kommer inte mer än några procent av alla dessa spermier att bli förflyttade till äggledaren; resten stannar i ett koagel inne i vaginan för att sedan (minuter efter) rinna ned. De spermier som passeras livmodertappen och vandrar uppe till äggledaren blir färre under transporten så att få, kanske ett hundratal vandrar vidare fram till platsen där befruktningen sker (i mitten av äggledaren). I och med att det inte finns några bevisade mekanismer som låter spermierna veta var ägget finns, så tar sannolikhetsteorin över; chanserna av att en normal spermie träffar ägget är få och därför krävs många spermier från början... / Heriberto Rodriguez-Martinez, professor emeritus

Kan man själv påverka ens aptit för att känna sig mer hungrig? / Ridwan

 Ja, det kan man. Aptiten styrs till viss del av information som kommer inifrån kroppen och har att göra med exempelvis hur mycket mat det finns i mag-tarmsystemet och hur mycket energireserver vi har. Saker i vår omgivning och vad vi tänker på styr dock även de aptiten, i synnerhet på kortare sikt. Att tänka på god mat, se god mat i en kokbok eller känna lukten av god mat gör oss hungriga. / David Engblom, biträdande professor

Jag undrar hur mycket det kostar att forska? Hur värdefullt är det att få bidrag i form av pengar, tex att stödja barncancerfonden osv. Vad använder ni forskare pengarna till? Jag frågar eftersom jag vill förstå vikten av ekonomiskt stöd som forskning behöver. Kan det tex bli för mycket pengar? Undrar även vad pengarna går till mer än utrustning? / Doris

Hur mycket det kostar att forska är beroende på vilket område forskningen berör. Det är ex billigare att utföra registerstudier jämfört med laborationer eller djurstudier. När det gäller cancer som du specifikt frågar om är forskningsmedel från ex Cancerfonden och Barncancerfonden en förutsättning för finansieringen av den främsta forskningen inom området som i förlängningen räddar liv.

Pengarna används till att finansiera ex reagenser och kemikalier som används vid försöken, men även till löner för forskare och doktorander samt utbyte mellan forskargrupper och deltagande på internationella möten. / Agneta Jansson, forskningskoordinator, Grants Office

Rödbetsjuice, som är så populärt, innehåller ju färgämnen, t ex betanin, och nitrater. Vissa tror att detta - båda delarna - är farligt och jag har därför några frågor med anledning av detta. Vad kännetecknar en azogrupp - dubbelbindning mellan två kvävemolekyler eller även annat? Innehåller några av rödbetans olika färgämnen azogrupper? Om det är så - vad är skillnaden mellan dessa och de syntetiska livsmedelsfärgerna som kallas azofärgämnen och som "misstänks kunna ha skadlig effekt vid intag"? Om ett ämne är reaktivt - är reaktivitet i sig farligt när vi talar om processer i kroppen och det vi stoppar i oss, exempelvis nitrit - bildad av nitrat - eller rödbetans färgämnen? / Anneli

En azo-förening definieras som en kemisk molekyl som innehåller en dubbelbindning mellan två kväveatomer och inget annat. Rödbetor innehåller inga azo-föreningar och är ofarliga för vuxna. Rödbetor innehåller också nitrit och nitrat, ämnen som i höga doser kan vara giftiga. Nitrit och nitrat är extra farligt om man upphettar livsmedlet till höga temperaturer (t ex vid stekning av kött); då omvandlas nämligen nitrit och nitrat till nitrosaminer som är cancerframkallande. Dock innehåller rödbetor inte så höga halter nitrit och nitrat; vilket gör det mycket svårt att få i sig så mycket att det blir giftigt, och rödbetor tillagas sällan eller aldrig vid så höga temperaturer (kokning ger inte så hög temperatur); rödbetor är därför ofarliga för vuxna. Men små barn är känsligare för nitrit och nitrat och bör därför inte äta rödbetor och andra livsmedel t ex spenat med dessa innehållsämnen.

Senaste året har det faktiskt visats i forskning att nitrit och nitrat i livsmedel kan i kroppen omvandlas till ett ämne som heter kväveoxid och kväveoxid kan bidra till bland annat sänkt blodtryck vilket ju är bra. Du hittar mer och bra information om nitrit, nitrat och nitrosaminer på Livsmedelsverket. Rödbetor innehåller också en viss typ av polysackarider (kolhydrater) som ger den söta smaken och har en svag antiinflammatorisk effekt. Men den antiinflammatoriska effekten är mycket svagare än effekten av antiinflammatoriska läkemedel som acetylsalisylsyra. Så rödbetor är bara nyttiga (för vuxna).

Att ett ämne är reaktivt kan betyda så olika saker. Så den delen av frågan är svår att svara på. Det beror på vad ämnet reagerar med och halten av ämnet. / Mvh, Karin Persson, docent i farmakologi

Hur kan man vara säker på att färger ser relativt likadana ut för alla? T.ex. om jag ser ett vitt papper, frågar dig, du säger att det är vitt också, men om jag skulle "gå-in" i dina ögon så skulle den färgen var grön för mig. Jag vet att den är vit, för det har jag lärt mig, samtidigt som du lärt dig att det du ser är vitt. Men våglängden som du ser och upplever som vit, skulle för mig se grön ut medans den ser vit ut för mig. Svårt att förklara. / Micael

En fråga för filosofiska rummet. Undantaget färgblinda individer så lär vi varandra vad vi kallar vitt, rött och grönt osv. Vi har en uppsättning tappar som registrerar bestämda våglängder. Dessa tappar har ett bestämt synpigment vars kemiska sammansättning är känd och som reagerar för en viss våglängd. Tapparna är mig veterligen lika hos alla mänskliga individer. Det finns variationer på temat i djurvärlden inte minst hos vissa insekter där spektrum kan vara utsträckt utanför det humana spektrat. / Hälsningar, Per Fagerholm

Jag jobbar dagligen med HFC(Väte-flour-kol föreningar)-köldmedier, Amoniak och CO₂. Vad kan dessa medier ha för påverkan på mig? Det pratas ofta om hur illa för miljön HFC-köldmedierna är, men aldrig vad dessa har för inverkan på oss som arbetar med det. / Robin

Generellt när man arbetar med gaser är det viktigt att lära sig vilka egenskaper gaserna har och vilka risker som kan finnas vid en exponering. Här kan säkerhetsbladen för de produkter som används vara viktiga att studera och i dessa finns information om eventuella risker och om man på något sätt behöver skydda sig då produkten hanteras. Säkerhetsdatablad för de produkter som används ska finnas på arbetsplatsen och lämpligtvis förvaras dessa i en pärm så att alla som jobbar där vet var de finns. Om något säkerhetsdatablad saknas så kontaktas leverantören som är skyldig att skicka ett. Det är annars också relativt enkelt att söka fram ett säkerhetsdatablad via Internet om man kombinerar produktens namn med sökordet ”säkerhetsdatablad” eller den engelska förkortningen ”MSDS” (Material Safety Data Sheet), t ex för freonen R134a. Ett sådant blad är uppdelat i 16 punkter där bland annat farliga egenskaper, hur man ska skydda, brandbekämpningsåtgärder och åtgärder vid första hjälpen tas upp. Under punkt 11 finns toxikologisk information.

Generellt gäller att man vid arbete med gaser ser till att det finns en god luftomsättning och särskilt gäller detta då man arbetar i slutna utrymmen eller nere i en brunn eller i diken.
Risken finns annars att gasen som används tränger bort luften i utrymmet och att det blir syrebrist. I skriftserien ”Arbetarskyddsstyrelsens författningssamlingar” finns en AFS 1997:7 om Gaser. Denna är generell och innehåller viktig information för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med gaser, även freoner.

Enligt Kemikalieinspektionen används i Sverige idag nästan utseslutande freoner av typen fluorkolväten (HFC) och de mera miljöskadliga klorfluorkarbonerna (CFC) och klorfluorkolvätena (HCFC) har fasats ut.

Det Svenska hygieniskt gränsvärde för HFC 134 a ligger på 2000 mg/m3 vilket är relativt högt. För de tidigare använda CFC-föreningarna finns en del information om att en exponering för höga koncentrationer kan leda till störningar på nervsystemet eller rubbningar av hjärtrytmen. I studier av personer som arbetar med CFC och exponerats för nivåer runt det hygieniska gränsvärdet har man däremot inte kunnat visa att detta skulle ge några negativa hälsoeffekter på längre sikt. Det är svårare att hitta studier av vilka hälsoeffekter som finns hos HFC-föreningar men i den svenska gränsvärdeslistan är gränsvärdet för HFC 134 a högre än för freonen HCFC 22 och detta indikerar att man anser HFC-föreningarna som mindre hälsofarliga. I en översikt som tar upp effekter av olika HFC-föreningar på såväl miljön som människan konstaterats att det inte torde finnas någon större risk för negativa hälsoeffekter vid exponering för HFC-föreningar om nivåerna ligger under gränsvärdet. Inandning av högre halter av exempelvis HFC 134a kan ge toxiska effekter och dessa tas upp under punkt 11 i säkerhetsdatabladet.

Ett råd för dig som arbetar med HFC-gaser är att se till att läsa den information som står i det säkerhetsdatablad som finns för precis den produkt som du hanterar. Ta gärna också kontakt med leverantören och ställ frågan om eventuella risker med att använda produkterna direkt till dem. De är skyldiga att ta fram sådan information. För att minska risken för exponering är det sedan alltid, och särskilt i arbeten som sker i slutna utrymmen, viktigt att se till att det finns en god ventilation och bra luftomsättning. / Per Leandersson, toxikolog, docent, Arbets- och miljömedicin
  

Vi undrar hur det kommer sig att vi människor (majoriteten) gråter när vi är ledsna? Hur går allt till? Hur fungerar det? Kopplas psyket till gråtkanalerna och isf vad beror det på? / Cornelia

Det är högst befogade frågor då tårar produceras i många olika sammanhang: när vi är ledsna, men också när vi blir riktigt exalterade (glädjetårar), eller upplever något som lustfyllt (ett vackert musikstycke). Lite förenklat kan man säga att tårar ger uttryck för vårt känsloliv.

Men vad jag kan säga är att vi vet att hjärnan har utvecklats successivt under oändligt lång tid och forskning visar (här rekommenderar jag varmt litteratur från Suzana Herculano-Houzel) att hjärnan som organ har expanderat under evolutionen samt att alla däggdjur (föder levande ungar) har gemensamma (homologa) strukturer fast med olika antal nervceller.

När det gäller de delar av hjärnan som har med basala (affektiva) känslor att göra finns det sju system som grundar sig på våra inre delar av hjärnan. Forskaren Jaak Panksepp har visat, genom att stimulera olika strukturer djupt inne i däggdjurshjärnan att han kunde utlösa specifika känslobeteenden, exempelvis kunde han få råttor att skratta och aktivt söka mer stimulans vilket kan tolkas som glädje. Dessa grundläggande känslocentra projicerar sig till nyare delar av hjärnan (kortex) där de ger upphov till mer komplexa känslor och tolkningar, och ger oss en möjlighet att kontrollera känslan eller omvandla den till inlärning. Det är därför det är lättare att lära sig något om man har kul.

Jaak Panksepp kunde också hitta beteenden som är kompatibla med gråt (i det här sammanhanget gråt som i de ljud vi producerar när vi gråter och som översätts med CRYING på engelska. Så för att svara på om andra djur gråter: ja det finns tveklöst bevis för att andra djur gråter, exempelvis vid separation av mor och unge.

När det gäller tårproduktion är det mer kontroversiellt. Det finns anekdoter om elefanter som gråter och samtidigt fäller tårar när de sörjer en separation. Det är också klart att alla däggdjur har möjlighet att producera tårar via icke-viljestyrda (autonoma) banor i hjärnan. Det har spekulerats kring att vi behöver tårar för att skydda ögat, exempelvis skölja bort smuts. Men den uppenbara kopplingen mellan tårar och känslolivet är fortfarande ett oskrivet kort – åtminstone ur ett neurobiologiskt perspektiv.

En känd psykoanalytiker, Sigmund Freud, stipulerade redan i början av 1900-talet att psykisk ohälsa delvis är relaterade till oförlöst sorg, och att gråt är helande. Detta är i princip något som vi alla känner till, d.v.s. att vi behöver gråta för att sörja och därmed omfamna känslan för att sedan kunna gå vidare. Men, precis som eleverna frågar sig, vet vi idag inte exakt hur detta går till. Jag anser att det är att de stora olösta problemen inom neurovetenskaperna idag. Här finns mycket att göra för morgondagens forskare! / Vänliga hälsningar, Anna K Magnusson, Karolinska Institutet

Jag håller på att skriva ett gymnasiearbete om endorfiner. Jag hittade i olika vetenskapliga artiklar i ex Läkartidningen att enkefaliner, dynorfiner och beta-endorfiner är tre undergrupper till endorfiner. Men när jag sedan läste på wikipedia stod det att endorfiner, enkefaliner och dynorfiner är tre undergrupper till opioidpeptider och att Beta-endorfin, Alfa-endorfin, Gamma-endorfin, α-neo-endorfin, beta-neo-endorfin är undergrupper till endorfinerna. Jag vet inte vad jag ska lita på och det här är grundpelaren till hela mitt gymnasiearbete så det här måste bli rätt. / Fanny

Förvirringen beror på att ordet endorfiner används på två sätt. Det kan i dagligt tal användas för att beteckna vad man med biomedicinsk nomenklatur skulle kalla kroppsegna opioider. Dessa kan sedan delas in i undergrupperna endorfiner (beta-endorfin o.s.v.), enkefaliner och dynorfiner. Alltså kan man säga att det man med medicinsk nomenklatur kallar endorfiner är en undergrupp av det man i dagligt tal kallar endorfiner. / Mvh, David Engblom

Kan man hålla andan tills man svimmar? /Rasmus

Ja, det är fullt möjligt att hålla andan tills man svimmar. Därför övar t.ex. fridykare aldrig på att hålla andan under vatten om det inte finns någon som håller konstant uppsikt, och då och då begär ett tecken i form av en gest med handen att man är vid medvetande. Om man ska öva att hålla andan när man är ensam är det bäst att ligga i en säng, för där är det riskfritt att svimma. /Maria Lerm

Jag undrar vad som händer när man inte får i sig några kolhydrater alls eller en liten mängd? /Annica

Kroppen gör själv socker, framförallt från proteiner. /Fredrik Nyström, professor i internmedicin

Vad är det som gör att människor har olika blodgrupper? /Annica

Man ärver sin blodgrupp av sina föräldrar på liknande vis som man ärver ögonfärg. Man kan ha blodgrupp A, B, AB eller 0, vilket i kroppen motsvaras av proteiner (som kodas i generna) som sitter på de röda blodkropparnas yta. Faktorerna A och B är funktionella enzymer (proteiner med förmåga att snabba på omvandling av ämnen), medan 0 inte är ett funktionellt enzym. Om man exempelvis fått genvarianten A av sin pappa och genvarianten 0 av sin mamma, så får man blodgrupp A, eftersom faktor A:s enzymatiska aktivitet slår igenom. Har man fått A från ena föräldern och B från andra så får man blodgrupp AB eftersom man har aktivitet från båda enzymerna. /Maria Lerm

Läkare i Sverige har blivit mer restriktiva med att skriva ut antibiotika. Hur motiverar de det? /Josefin Anderson

Alltför omfattande och felaktig användning av antibiotika kan medföra att bakterier blir resistenta (okänsliga) för antibiotika, vilket på sikt leder till att man har färre läkemedel att tillgå vid allvarliga infektioner. Motstrategin mot resistensutveckling är därför att minska ner på antibiotikaanvändningen, så att man kan behandla infektioner även i framtiden. Det är viktigt att antibiotikan används på rätt sätt, dvs att man tar den hela kuren ut och inte glömmer ta tabletter under pågående kur. Anledningen är att i en population av bakterier finns alltid några som förändrats att vara mera tåliga mot antibiotika och dessa gynnas och förökar sig om de utsätts för låga doser av antibiotika (exempelvis då nivån av antibiotika sjunker i blodet om man missar tabletter). De blir sedan mer och mer okänsliga om de utsätts för alltför låga doser och till slut är de resistenta mot just det läkemedlet som använts. /Maria Lerm

Forskas det på om bukspottskörteln kan orsaka psoriasis? Jag har en krympt bukspottkörtel och psoriasis som inte svarar på någon behandling. /Eva

Det finns ingen känd koppling mellan sjukdomar i bukspottskörteln och psoriasis. En sådan koppling får nog uppfattas som osannolik. Många patienter kan ha flera sjukdomar som inte nödvändigtvis behöver hänga ihop. Om du har psoriasis som inte svarar på behandling måste du vända dig till hudkliniken så att du får hjälp. /Charlotta Enerbäck

I ett nummer av Forskning och Framsteg skrev en person som tog vissa läkemedel att fästingar inte tålde hans blod. Finns det läkemedel som skulle kunna hålla fästingar borta eller i schack?

Det finns sådant som tyder på att både genetiska faktorer och kost (exempelvis vitlök), som påverkar hur man luktar, gör att det blir mer eller mindre troligt att man blir biten av fästingar. Det finns inga läkemedel som man kan ta för att hindra fästingbett, men det kan naturligtvis vara så att en person som tar vissa läkemedel får förändrad lukt vilket gör att fästingar inte gärna biter. /Maria Lerm

Pågår det forskning med målet att hitta ett sätt att bota dem som har Aspbergers? /Annica

Den forskning som pågår syftar till att förstå Aspergers syndrom och att lindra symtomen. Eftersom Aspergers syndrom är en störning i hjärnans utveckling är min gissning att det kommer ta lång tid innan det finns en definitiv "bot". Att man hittar bättre sätt att lindra symtomen är nog ett rimligare hopp. /David Engblom

Hur liten kan hjärnan bli för att man fortfarande ska vara vid liv? Det finns ju vissa droger och alkoholer som bryter ner hjärnan lite grann. /Julia Sarapik

Man kan i princip leva med mycket liten hjärna. Dock behöver man mer och mer hjälp ju mindre den blir. Begreppet hjärndöd bygger ju på att man kan "leva" (eller i alla fall ha ett hjärta som slår) utan hjärna även om man då behöver hjälp med allt inklusive andning. Detta gör också att det inte går att definiera en gräns för hur liten hjärnan kan bli utan att man dör eftersom det är en glidande skala. Vissa droger och alkohol kan göra att hjärnan bryts ned och blir mindre. För att se en tydlig effekt krävs dock omfattande och långvarigt missbruk. Det största problemet är därför inte att hjärnans celler dör utan beroendet i sig eftersom beroendet ofta gör att man inte fungerar normalt beteendemässigt. /David Engblom

Finns det områden/situationer där unipotenta stamceller skulle behövas, där toti- och pluripotenta inte alltid räcker till? Vilka är de viktigaste fördelarna med unipotenta stamceller? /Oscar Gonzales

Det vore i många fall mycket bra med unipotenta stamceller då detta skulle minimera risken för att cellerna genererar "fel" celltyper eller tumörer. Samtidigt skulle de ju då kunna använda hela sin potential för att göra rätt celler. Således kan man se flera medicinska områden där unipotenta celler vore användbara, exempelvis vid regeneration av muskel, skelett eller hjärtmuskel samt vid läkning av skador på huden. /Mikael Sigvardsson, professor i experimentell hematologi.

Jag undrar om nerver vars myelinskikt försämrats, sk demyelinering, kan repa sig. Kan myelinskiktet läkas, kan man stimulera det? Myelinskiktet är ju en fet vävnad. Finns det något man kan äta som hjälper dess återuppbyggnad? Om inte det går, kan man transplantera nerver eller "tjuvkoppla"? /Jerker

Som du beskriver, innehåller myelinskiktet mycket fett men också proteiner. Myelinskiktet är inte fritt fett i kroppen utan bildas i och är en del av celler som omger och skyddar nervtrådarna och hjälper dem i deras funktion. Olika sjukdomstillstånd kan utvecklas när myelinskiktet, d.v.s. de celler som producerar myelinet, drabbas. I hjärnan och ryggmärgen heter myelinbildande celler (läs stödjeceller) oligodendrocyter, och i alla nerver vi har i övriga delar av kroppen är schwannceller som står för myelinproduktionen. Demyelinisering kan förekomma i hjärnan och ryggmärgen, t.e.x. vid multipel skleros, eller i nerver i övriga delar av kroppen t.e.x. vid långvarig diabetes eller vid inflammation.

Jag vet inte om din fråga gäller ett specifikt sjukdomstillstånd. Generellt kan jag säga att, tyvärr, finns det inget botemedel. Beroende på sjukdomstillståndet finns en del mediciner som används, och behandlingen riktar sig framför allt mot att minska symptomen, eller försöka bromsa utveckling av sjukdomen.

Du frågar om myelinskiktet kan repa sig, läkas. Så länge stödjecellerna är levande finns det hopp för reparation. Ett problem är att patienten måste bli av med det som primärt har orsakat demyeliniseringen. Det andra problemet är att långvarig skada av stödjeceller kan leda till deras död, eller att nervceller skadas pga brist på stöd från stödjecellerna.

Fysisk träning, t.ex. promenad och simning, är extremt viktigt för patienter med demyeliniserande sjukdomstillstånd. Muskelarbetet gör musklerna starka samt stimulerar nerverna i kroppen (inklusive ryggmärg och hjärna); annars kommer muskulaturen snabbare att bli tunn och svag. Sjukvården har kunskap om den bästa träningsformen vid olika demyeliniserande sjukdomstillstånd.

Finns något man kan äta som hjälper i återuppbyggnad av myelin? När det gäller MS, vet jag att många patienter vänder sig till alternativ medicin, och en del menar att de upplever en positiv effekt av det. Omega-3 (finns i fisk), antioxidanter och D-vitamin nämns ofta i samband med behandling med alternativ medicin. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att dessa ämnen skulle ge positiv effekt vid demyeliniserande sjukdomar.

Svaret på din fråga om ifall man kan transplantera nerver eller tjuvkoppla dem är NEJ. /Simin Mohseni, universitetslektor, cellbiologi