15 fria forskarmiljoner till Magnus Berggren

Vi brukar tala om banbrytande forskning, men nu kan vi ägna oss
åt halsbrytande forskning säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik som utnämnts till en av årets Wallenberg Scholars och som därmed får 15 miljoner i fria forskningspengar.

Wallenbergstiftelsens avsikt med programmet är att några av landets främsta forskare under fem år ska få arbeta fritt och kunna satsa på djärvare och mer långsiktiga projekt. En uppgift som Magnus Berggren mer än gärna tar sig an.
Magnus Berggren, professor Foto: Sverker Johansson
– Det är otroligt lyxigt med den här typen av pengar, där man kan välja helt egna samarbeten, men också avsluta forskning snabbt när det inte fungerar, säger han.

Världens första tryckbara transistor

Genombrotten har avlöst varandra i Magnus Berggrens forskargrupp, för ett drygt år sedan fick gruppen fram världens första tryckbara transistor som kan drivas vid låga spänningar, byggd i billig plast. I våras presenterades det första kemiska chipet, en nyhet som gav genklang över hela världen och som nu leder till flera nya forskningssamarbeten. Laddningsbärarna i chipet består av kemiska ämnen med olika funktioner, något som innebär att det blir möjligt att styra och reglera cellernas signalvägar i människokroppen.

Två områden Magnus Berggren nu vill förstärka är bioelektroniken och den grundläggande komponentforskningen.

– Bioelektroniken är ju ett av de mest spännande områden vi har just nu, vi har ett starkt lag, men vi ska stärka upp det ytterligare.

Den stora utmaningen är att snabba upp de bioelektriska kretsarna. De behöver bli snabbare för att vara till verklig nytta, som att användas i proteser eller nyttjas för att avvärja ett epilepsianfall.

– Vi tar nu fram olika typer av komponenter och kretsar som mäter och reglerar samtidigt och som härmar kroppens egen signalering. Vid varje synaps i kroppen fördröjs en signal med cirka 1 ms. Trampar man på en spik tar det ett tiotal millisekunder innan man lyfter på foten och dessa hastigheter vill vi slå. Inom något år ska våra kemiska kretsar vara snabbare än nervsystemet, säger han.

Halsbrytande forskning

Det andra specialområdet handlar om betydligt mer grundläggande forskning.

– Vi har gjort lite jobb vid sidan av i andra projekt, fredagsexperiment, där vi testat lite vilda idéer och några av dem har fallit riktigt väl ut. Vi förstod inte riktigt vad som hände men nu har det där fått mogna. Det handlar om en ny form för att styra och reglera elektrokemi i ledande polymerer och just nu vill vi bara förstå hur det fungerar. Det är ett projekt som är till för att lära, berättar han.

Magnus Berggren får nu möjlighet att satsa på det han kallar halsbrytande forskning - banbrytande låter för fnuttigt.

– Det är bara med de här typen av pengar man vågar ta med hela gruppen och testa något helt nytt.

Men då måste det väl också vara tillåtet att misslyckas?

– Ja, och det måste finnas en förståelse i gruppen för att det inte är någons fel att ett projekt läggs ner. Med åren blir man bättre på att döda projekt som inte fungerar. Har en doktorand hållit på ett par månader är det oftast inga problem, säger han.

Gemensamma resurser

Magnus Berggrens egen grupp består idag av närmare 30 forskare och doktorander, sju tjänster är utlysta så under nästa år passeras 30-strecket. Inom den tryckta elektroniken har Acreo ett 40-talverksamma och planen är att jämka samman resurserna.

Korridorer och stängda dörrar är nämligen inget för Magnus Berggren. Roligast är det i labbet. Därför ska nu gruppen för organisk elektronik och folket på Acreo till sommaren flytta samman i ett stort kontorslandskap i Kåkenhus, där det tidigare var ett bibliotek och som i dag är studentytor.

_ Där ska också finnas gott om sammanträdesrum där 5-6personer kan stå runt en tavla, diskutera problem och kläcka idéer utan att störa. Den typen av sammaträdesytor har vi ont om på universitetet.

Kommer fredagsexperimenten att bli fler nu?

- Ja, vi kan ha fredagsexperiment hela veckan, svarar Magnus Berggren, stolt och hedrad över förtroendet från Wallenbergstiftelsen.

Sedan 2009 har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utnämnt tio Scholars årligen, men i år är det sexton forskare som får dela på sammanlagt 240 miljoner kronor. Nomineringen av forskarna görs av universiteten och ansökningarna granskas sedan av vetenskapliga paneler. Wallenbergstiftelsen har hittills fördelat 660 miljoner kronor, men ska nu göra uppehåll några år, enligt uppgifter från Wallenbergstiftelsen.

De sexton som utnämns till WallenbergScholars 2012:

· Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, Uppsala universitet

· Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Linköpings universitet

· Per Olov Berggren, professor i Experimentell endokrinologi, Karolinska institutet

· Christer Betsholtz, professor i vaskulärbiologi, Uppsala universitet

· Thierry Coquand, professor i data- och informationsteknik, Göteborgs universitet

· Per Delsing, professor experimentell fysik, Chalmers tekniska högskola

· Tobias Ekholm, professor i matematik, Uppsala universitet

· Marianne Gullberg, professor psykolingvistik, Lunds universitet

· Carlos Ibanez, professor i neurovetenskap, Karolinska institutet

· Mikael Käll, professor i fysik, Chalmerstekniska högskola

· Kerstin Linblad Toh, professor i komparativ genomik, Uppsala universitet

· Ove Nilsson, professor i skoglig genetik o växtfysiologi, Sveriges Lantbruksuniversitet

· Richard Neutze, professor i biokemi, Göteborgs universitet

· Patrik Rorsman, professor i fysiologi, Göteborgs universitet

· Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi, KTH

· Gunnar von Heine, professor i teoretisk kemi, Stockholms universitet

Relaterade länkar
Första kemiska kretsen utvecklad på LiU

Han fann snabba och tryckbara transistorn

2012-12-11

Kontakt