Fyra miljoner kronor ska belysa miljö ur humanioraperspektiv

Fyra miljoner kronor ska belysa miljöproblem ur ett humanioraperspektiv

21 november 2016

Therese Ekstrand Amaya

The Seed Box, Sveriges största forskningsprogram inom miljöorienterad humaniora, delar nu ut bidrag till forskare, författare och konstnärer världen över. Alla projekt som får pengar tar upp akuta miljöfrågor och visar på nya metoder och vägar – inte sällan konstnärliga – för att ta itu med vår relation med miljön.

träd– Tidigare har miljö varit i fokus för naturvetenskap och ingenjörskonst. Men miljöutmaningarna är i högsta grad en fråga för humaniora och samhällsvetenskap. Miljöfrågorna handlar ju om värderingar och mänskliga förhållningssätt, humanioras kompetensområde. Med utlysningen av Seed Money vill vi få goda idéer att gro och miljöhumanistiska initiativ att växa världen över, säger Cecilia Åsberg, professor i genus, natur och kultur vid Linköpings universitet och programchef för The Seed Box, som är förlagt till Linköpings universitet.Foto: Peter Holgersson

The Seed Box satsning på Seed Money ska stärka forskning inom tvärvetenskaplig och miljöorienterad humaniora. Detta genom att öka rörligheten för forskare och gagna utbyte av kunskap mellan svenska och utländska universitet. Därför tilldelas nu 16 projekt, som involverar 40 personer, bidrag. Bidragen kommer bland annat att gå till utbyte för forskare, författare och konstnärer, workshops, resestipendium och ett projekt om medborgarforskning.

Ett av de svenska projekt som tilldelas medel ska undersöka de konsekvenser som samiska lokalsamhällen möter på grund av exploatering av naturresurser.

– Det är knappast känt för allmänheten att vattenkraften har ödelagt stora arealer av samiska kulturområden. Exempelvis renskötare och boende längs med en älvdal upplever faror, men också förlust av forna platser och möjligheter, på grund av de industrialiserade vattnen. Med den energipolitik som förs, med förnybara energikällor, är det viktigt att rannsaka det förflutna och dess efterdyningar i nutiden, säger Åsa Össbo, historiker och forskningssamordnare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.

De internationella projekt som tilldelas medel kommer att samarbeta med ett svenskt lärosäte, för att främja kunskapsutbyte. De svenska lärosäten som ska hysa projekt är: Göteborgs universitet, Kungliga tekniska högskolan, KTH, Linköpings universitet, Röda korsets högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

Forskningsnyheter

demonstrator av armatur med de nya vita lysdioderna

Steg framåt för lysdioder i kiselkarbid

Forskningen kring att göra vita lysdioder av kiselkarbid går framåt. Nu visar forskarna i ett internationellt samarbete att de kan få fram ett rent, vitt ljus utan färgtoner från kiselkarbid.
Vägen till kor och kalvar, Wapnö gård

Mjölkgården med eget klimatsmart kretslopp

På största mjölkgården Wapnö är det biogasen som får det ekologiska kretsloppet att gå runt. ”Biogasen är inte ett mål, den är ett medel” säger Lennart Bengtsson, vd för Wapnö.Gården har mejeri, charkuteri, bryggeri och fossilfri energiproduktion. 
bilkö i Linköpings innerstad

"Vi kan inte bara förbjuda dubbdäcken"

Trafik, och framför allt dubbdäck, river upp partiklar från vägbanorna. Vi andas in dem. Vad vet man om deras effekter på hälsan? Och vilka strategier är bäst för att komma åt problemet i städerna?

Forskning