Fyra miljoner kronor ska belysa miljö ur humanioraperspektiv

Fyra miljoner kronor ska belysa miljöproblem ur ett humanioraperspektiv

21 november 2016

Therese Ekstrand Amaya

The Seed Box, Sveriges största forskningsprogram inom miljöorienterad humaniora, delar nu ut bidrag till forskare, författare och konstnärer världen över. Alla projekt som får pengar tar upp akuta miljöfrågor och visar på nya metoder och vägar – inte sällan konstnärliga – för att ta itu med vår relation med miljön.

träd– Tidigare har miljö varit i fokus för naturvetenskap och ingenjörskonst. Men miljöutmaningarna är i högsta grad en fråga för humaniora och samhällsvetenskap. Miljöfrågorna handlar ju om värderingar och mänskliga förhållningssätt, humanioras kompetensområde. Med utlysningen av Seed Money vill vi få goda idéer att gro och miljöhumanistiska initiativ att växa världen över, säger Cecilia Åsberg, professor i genus, natur och kultur vid Linköpings universitet och programchef för The Seed Box, som är förlagt till Linköpings universitet.Foto: Peter Holgersson

The Seed Box satsning på Seed Money ska stärka forskning inom tvärvetenskaplig och miljöorienterad humaniora. Detta genom att öka rörligheten för forskare och gagna utbyte av kunskap mellan svenska och utländska universitet. Därför tilldelas nu 16 projekt, som involverar 40 personer, bidrag. Bidragen kommer bland annat att gå till utbyte för forskare, författare och konstnärer, workshops, resestipendium och ett projekt om medborgarforskning.

Ett av de svenska projekt som tilldelas medel ska undersöka de konsekvenser som samiska lokalsamhällen möter på grund av exploatering av naturresurser.

– Det är knappast känt för allmänheten att vattenkraften har ödelagt stora arealer av samiska kulturområden. Exempelvis renskötare och boende längs med en älvdal upplever faror, men också förlust av forna platser och möjligheter, på grund av de industrialiserade vattnen. Med den energipolitik som förs, med förnybara energikällor, är det viktigt att rannsaka det förflutna och dess efterdyningar i nutiden, säger Åsa Össbo, historiker och forskningssamordnare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.

De internationella projekt som tilldelas medel kommer att samarbeta med ett svenskt lärosäte, för att främja kunskapsutbyte. De svenska lärosäten som ska hysa projekt är: Göteborgs universitet, Kungliga tekniska högskolan, KTH, Linköpings universitet, Röda korsets högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

Forskningsnyheter

Inne i den ena reaktorn hos VMAB

Torrötning med flera fördelar

Sveriges första torrötningsanläggning ligger i Mörrum och här omvandlas matavfall i bruna påsar till nyttig biogas. Avfallet rötas i den konsistens det kommer in i. En påse matavfall räcker till 2,5 km fossilfri transport.
Biogasresan

En biogasbuss kommer lastad

Drygt trettio forskare och representanter för medlemsföretag inom Biogas Research Center, BRC,  besökte under tre dagar lika många regioner i södra Sverige. ”Det finns bara vinnare i de regioner som satsat på biogas” säger LiU-professor Mats Eklund.
Kretskort

Femfaldigar beräkningskapaciteten

Elektronikforskare vid LiU har tagit fram en lika enkel som smart metod att öka beräkningskapaciteten i en typ av standardkretsar med 500 procent. Metoden är så smart att det tagit flera år att få resultaten publicerade vetenskapligt. 

Forskning