Gener visar rätta dosen

Varje cancerpatient ska få den högsta säkra dosen av celldödande läkemedel. Det är målet med ett forskningsprojekt där genetiska metoder används för att anpassa behandlingen till individen.

– Cancerforskningen har kommit långt när det gäller att hitta det läkemedel som är mest effektivt mot en viss tumörtyp och mot specifika mutationer i tumören. Men dosen beräknas för de allra flesta patienter endast efter deras kroppsstorlek, säger Henrik Gréen, forskare vid Linköpings universitet och en av ledarna i projektet som finansieras av Vetenskapsrådet med tio miljoner kronor.

Genetiskt arv styr 

Hur känslig är patienten för svåra biverkningar? Hur snabbt bryter patienten ned läkemedlen? Det är egenskaper som till stor del styrs av vårt genetiska arv.

Forskarna i det femåriga projektet – där även Science for Life Laboratory, Kungl. tekniska högskolan och Karolinska institutet deltar – letar efter genetiska markörer som kan förutsäga hur den enskilda individen kommer att reagera på läkemedlet. Målet är att snabbt kunna läsa av patientens DNA som stöd för att välja bästa möjliga sort och dos innan behandlingen ska börja.
Studien inriktas på äggstockscancer, lungcancer och malignt melanom.

– Vår forskning bör kunna få snabbt genomslag kliniskt eftersom vi jobbar med cytostatika som redan är i bruk. Men våra resultat kommer att vara av vikt även för utveckling av nya läkemedel, säger Henrik Gréen.

Stora skillnader

Ett exempel på hur stora skillnaderna kan vara mellan olika individer är nivån av ett nedbrytande enzym i levern, som kan vara 40 gånger högre hos en patient än en annan. Om nedbrytningen går för fort försvagas effekten av cytostatikan, och om den går väldigt långsamt ökar risken för biverkningar.

Vanliga allvarliga biverkningar är benmärgssuppression – där produktionen av blodkroppar minskar kraftigt vilket orsakar trötthet, infektioner och blödningar – och neuropati, det vill säga skador i det perifera nervsystemet som ger konstant domning i händer och fötter.

I jakten på de intressanta generna använder forskarna DNA-sekvensering i stor skala – det handlar om att plöja igenom hundratusentals genetiska varianter. Den delen av projektet genomförs vid Sverige nya nationella centrum för biomedicinsk forskning, Science for Life Laboratory i Stockholm. Huvudsökande i projektet med titeln ”Massiv parallellsekvensering och storskaliga genotypningsstrategier för prediktion av kemoterapiinducerade biverkningar” är professor Joakim Lundeberg.
 
Henrik Greens hemsida: http://www.imh.liu.se/lakemedelsforskning/medarbetarna/green_henrik_fakta?l=sv


2013-01-18