Gör nytt av spill

Han är full av idéer om hur man kan få ett mer hållbart
samhälle. Civilingenjören Erik Thorstensson och hans kollegor skapar nya produkter av industrispill.

Erik Thorstensson, Årets alumn 2011– Hej, Erik här. Nu har jag äntligen tid att prata, säger Erik Thorstensson glatt på en halvskrapig mobil någonstans i Göteborg.

Vi har försökt att komma till tals några gånger, men filminspelningar, tidningsintervjuer eller utdragna möten har kommit emellan. Nu är han på promenad hem till sin nya lägenhet i Lunden – man får vara glad att han inte som annars cyklar.

Ett samtal med Erik Thorstensson får närmast beskrivas som att hamna i ett kreativt vattenfall. Intensivt, entusiastiskt och med ständiga stickspår hit och dit.

– Senaste tiden har varit helt sjukt overklig. Vi har fått en enorm uppmärksamhet, det ringer folk hela tiden, säger han.

Företag som vill ha kontakt, förfrågningar om seminarier och föreläsningar, konsultuppdrag, återförsäljare, nätverkare av olika slag. Och inte minst journalister.

– Till och med tidningen Allers har skrivit om oss, säger han och skrattar; hans farmor ringde för att fråga vad hans företag nu hette – hon hade läst om Creatables?

Ledorden "Made from Waste" är en tanke som ligger mitt i tidstrenden.

Tre civilingenjörer driver Creatables

Att göra bra saker av sådant som vanligtvis klassificeras som överblivet är just det Erik Thorstensson och kompanjonerna Oscar Ternbom och Petter Danielsson, alla tre civilingenjörer, sysslar med genom sitt företag Creatables.

Den grundläggande idén är att skapa olika produkter av alla upptänkliga slags industrispill. I en omvänd designordning som även innefattar tillverkningsprocess och produktionsutveckling.

Med utgångspunkt från materialet spånar de idéer lika fort som en gris blinkar, för att nu citera Astrid Lindgren.

Nålfiltsspillet från produktionen av tennisbanor har blivit anslagstavlor och tidskriftssamlare. Överbliven skumplast vid tillverkningen av flytdynor till simhallar har blivit lekklossar. Resterna av ark av polypropylenplast (ett favoritmaterial) har bland annat blivit en patenterad och prisad klädnypa. Spillytorna när laserskärarna gjort sitt på stora metallplåtar har blivit roliga barnkammarkrokar.


– Poängen är att produkterna kan göras inom ramen för den vanliga tillverkningen. Krokarna, till exempel, är designade för att passa in i spillytorna och med ett tillägg i programmeringskoden kan de skäras ut samtidigt med ordinarie produkter. För stansade produkter går det inte ens åt någon extra energi och spillet, som företagen annars ofta får betala för att bli av med, minskar.

I Creatables affärsidé ingår självklart att leverantörerna också ska tjäna pengar på produkterna.

– Vi måste bygga gröna affärer om det ska vara hållbart, säger Erik med eftertryck.

Ledorden kunde också vara "No Waste". Uppdraget Erik Thorstensson, Creatables och vid det här laget ett helt nätverk av kreatörer de byggt upp runt sig, är att på olika sätt "rädda material". Eller rättare sagt, minimera användningen av jungfruliga material som i en framtid kommer att bli bristvaror.

Starkt engagemang för miljön


Det ligger ett starkt miljöengagemang bakom.

– Soporna vi konsumenter lämnar efter oss är bara en bråkdel av allt "skräp" som genereras i produktions- och distributionsledet. Det finns beräkningar från USA: varje fylld soptunna i ett amerikanskt hem har tidigare i tillverkningskedjan efterlämnat sådär 70 fulla soptunnor.

– I vårt samhälle är vi rätt bra på att återvinna material. Men innan dess borde självklart materialen återanvändas, säger Erik Thorstensson.

Han håller hårt på att det de gör ska vara fräcka prylar och användbara ting som folk vill ha och som kan konkurrera ut mindre miljövänliga produkter.

– Butikshyllor är begränsade ytor. Får vi in våra saker där, måste annat bort, säger han, lite stolt över att Creatables nyligen fått in delar av sitt sortiment på Åhlénsvaruhusen.

Listan på återförsäljare har hunnit bli lång, ett 30-tal i Sverige, ett tiotal i Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland.

– Vi har något av ett storhetsvansinne, säger Erik Thorstensson utan omsvep. Att bli en internationell aktör är ett av målen, att få ge sig i kast med stora producenter där det verkligen gör skillnad om industrispillet minskas.

På vägen dit ser de tre i Creatables till att ha så många järn i elden som möjligt. De har ett stort socialt engagemang, från Finnupp-tävlingen för skolungdomar till att erbjuda människor att göra fiffiga saker – typ iPhonefodral – i Stadsmissionens tält.

– Vi har också idéer om att hjälpa människor som har knepigt med sin försörjning att enkelt tillverka något de kan sälja. Fast det är än så länge ett av våra hemliga projekt, säger han och skrattar.

Som alltid med entreprenörer är rätt många projekt hemliga, en lurig kombination för någon av personlighetstypen entusiastiskt vattenfall. Å andra sidan ser Creatables ibland mer än gärna att de blir kopierade, det ingår i resurstänket.

Det var med alla miljökurser under utbildningen till maskiningenjör på LiU som Erik Thorstenssons miljöengagemang växte fram. Annat gav matematiken.

– Vem som helst som läst matematik begriper att idéerna om ständig tillväxt inte håller. Kan man bara ekonomi, inser man kanske inte det.

En hel del inflytande får nog tillskrivas oändliga diskussioner med biologstudenterna som han ofta hängde med.

Studentprojekt kickade igång entreprenörskap


Entreprenörskapet kickades också igång under studietiden, bland annat genom året som näringslivsansvarig på LinTek. Studenternas projekt med Baljanfiket gav annat:

– Det var nog den roligaste tiden. För att korta kaffekön runt elva gjorde vi en kortmaskin.

Resultatet blev dubblerad omsättning – men också dubbla köer. En till maskin och en till kaffet… Också det en lärdom.

Riktigt allvar blev det när Erik Thorstensson designade ett dataskal som examensarbete. Och som skulle in i en resursslösande förpackning, dyr dessutom.

Han tänkte ut en variant som kunde återanvändas som lampskärm. Han startade sitt företag KAAV AB, blev länsfinalist i den prestigefyllda Skapatävlingen 2007 och fick med det plötsligt en monter på 3x5 meter på Tekniska Mässan.

– Som jag skulle fylla! Jag skar ut massor av tokiga djur av överbliven frigolit som jag delade ut.

Och fick kontakter, förstås. Bland annat med två likasinnade civilingenjörer från Chalmers att starta företag med.

De kallar sig gärna populäringenjörer som vårdar sitt leksinne och drar dåliga ordvitsar i samma andetag som de sprider sitt allvarliga budskap om bättre materialhantering.

En riktig solskenshistoria som har framtiden för sig.

Film om Erik Thorstensson


Foto Anna-Lena Lundqvist

2011-10-24

Mer om utmärkelsen Årets alumn