Tänk dig att du kan få hem en låda packad med säsongens frukt och grönt, en gång per vecka. Allt odlat i din närhet - härodlat - i kvarterets växthus, på grannens balkong eller av eleverna i skolans årskurs ett.Kanske har du själv ett överskott av äpplen i radhusträdgården, äpplen som kan komma till användning av andra i ditt grannskap som prenumererar på lådan med härodlat?
DPU-studenter
Härlådan är uppfunnen av sju studenter som läser femte året på civilingenjörsutbildningen i design och produktutveckling, Agnes Aili, Jacob Bedro, Ellen Hammargren, Fredrik Löwgren, Isabella Nilsson, Jenny Richardson och Malin Svensson, allt inom ramen för en 12 poängs projektkurs i avancerad design och produktutveckling. De har tagit fram ett helt nytt koncept kring odling i städer, i första hand tänkt för Vallastaden, men som kan passa in lite varstans.De har inte bara hittat idén med Härlådan utan även tänkt hela kedjan ut, hur och var odlingen kan ske, på vilka olika vis, hur logistiken kan se ut och var hjälp ska finnas att få för den som vill odla hemma på balkongen. Till konceptet hör också en webbplats och en mobilapp.
– Det ekonomiska återstår att studera närmare, men vi tror att det behövs en kommersiell verksamhet för att det ska fungera. Vi tänker oss en småskalig bonde som har hand om odlingarna i sin stadsdel istället för på en gård, säger Malin Svensson.Förutom trädgårdsmästare Lasse, den bonde som tar hand om de småskaliga odlingarna finns det ett antal andra karaktärer i deras tänkta stadsdel: Skolfröken Barbro som undervisar sina förstaklassare i hur man sår och planterar, nyttjare Benny, som inte odlar själv men gärna köper lite frukt då och då samt odlare Marie som har både solrosor och äpplen i trädgården och som gärna delar med sig.
Inget tvång
– Ingen ska vara tvungen att odla, men alla som vill ska kunna bidra, förtydligar Malin Svensson.
Och exemplifierar med äpplen:
– 80 procent av de äpplen som odlas i svenska trädgårdar hamnar på marken, samtidigt som vi importerar 113 000 ton äpplen från olika håll i världen. Vi har nog världens lyckligaste maskar, säger hon.
Alltså handlar det om att betydligt bättre ta tillvara de resurser vi har, men de hoppas också att konceptet ska ge sociala effekter.
– Det bidrar till en gemenskap och nya träffpunkter i stadsdelen och vi får också in ett lärande i stadsutvecklingen och en förståelse för vad maten kommer ifrån, säger Jacob Bedro. (till höger Jacob Bedro och Agnes Aili)
Stort intresse för idén
Härlådan har också väckt ett stort och positivt intresse när de presenterat sina idéer för stadsträdgårdsmästaren och andra intresserade i kommunen och för några av de grupper som är engagerade i Vallastadens utveckling.
Konceptet kommer nu också att presenteras för representanter för kommunen och Linköpingsbo2016. Förhoppningen är att idéerna ska komma in i planeringen av den nya Vallastaden.
– Vi hoppas ju att projektet ska leva vidare och så småningom bli till verklighet, säger Jenny Richardson.
Kursledarna Stefan Holmlid och Erik Sundin är mer än nöjda med resultatet av studenternas arbete så här långt.
– Det är härligt med engagerade studenter som tar sig an uppgiften på ett så här bra sätt, konstaterar Stefan Holmlid.
