
Han har sedan några år tillbaka intresserat sig för ingressivt tal, tal på inandning.
Han skrev en artikel om fenomenet 2008 och ett av avsnitten handlade om vokalisering på inandningsluft hos andra djur.
– Kattdjur har den egenheten att spinner både på in- och utandning.
Nu överfördes intresset för vokalisering, och särskilt på inandning, även på djur.
Världens snällaste gepard
Under vintern 2009 åkte Robert Eklund och hans flickvän till Dell Cheetah Centre i Sydafrika som volontärarbetare och hjälpte till med städning av inhägnader, löpträning, och matning av geparder. Men Robert hade också en annan agenda. Han frågade om han fick spela in ljud från geparderna.– Där träffade jag bland andra Caine, världens snällaste gepard, och jag lyckades göra en av de bästa inspelningarna någonsin av en gepard som spinner.
Redan innan resan hade Robert knutit kontakt med den tyske zoologen Gustav Peters på Forschungsmuseum Alexander Koenig i Bonn, som kanske är världens främste expert på kattvokaliseringar. Med Roberts inspelningar i bagaget påbörjade de ett forskningssamarbete, och de försöker nu ta reda på så mycket om katters vokala signalsystem som möjligt. Sedan dess har Robert Eklund fått forskningstillstånd från den namibiska regeringen för att bedriva vokaliseringsstudier på geparder och vildhundar vid N⁄a’an ku sê Foundation i Windhoek, Namibia. Han har också varit i Zimbabwe och studerat lejon.
Spinnandet engagerar mest
Robert Eklund och Gustav Peters har studerat geparders agonistiska läten (”arga ljud”), lejons rytande och vildhundars gläfsande – men fortfarande är det spinnandet som engagerar Robert mest. För trots att domesticeringen av katten tros ha börjat redan 10 000 år f Kr vet man ännu inte hur katten gör för att frambringa spinnljudet.– Det är så konsekvent och jämnt på in- och utandning, upp till flera sekunder på varje. Att ha ett så långt inandningsljud som vokalisering är väldigt speciellt.

– Anatomin skiljer sig så att de som ryter har ofullständigt förbenade tungben med brosk, och de som spinner, men inte kan ryta, har fullständigt förbenade tungben.
Det gör att vissa forskare tror att gåtans lösning står att finna i tungbenet. Andra har koncentrerat sig på stämbanden. Rytande kattdjur har små "kuddar" i talröret, som vissa anser vara orsaken till att rytande är möjligt, men som omöjliggör spinnande.
– Men det håller inte som förklaringar eftersom det finns spinnande katter som också har de här kuddarna. Klart är i alla fall att spinnandet liksom mänskligt tal, skapas av luftströmmar från lungorna. Ljudet kommer genom strupen och går ut oftast genom näsan – det verkar inte möjligt att spinna särskilt bra med öppen mun, säger Robert Eklund.
Djupt engagemang för djurens välmående
Nu har Robert Eklund 230 filmklipp från den senaste resan till Namibia, som ska analyseras och klassificeras. Det blir många timmar framför datorn. Men det är inte bara fascinationen inför olika typer av vokaliseringar som ligger bakom Robert Eklunds arbete. Det finns också ett djupt engagemang för djurens bevarande och välmående.På Dell Cheetah Centre i Sydafrika och N/a’an ku sê Foundation i Namibia fångar man in och omplacerar geparder som riskerar skjutas av lokala farmare eftersom de river får. De geparder som ska placeras ut får inte vänjas vid människor, men geparder man håller för avel och som ”ambassadörsdjur” för att skapa positiva attityder i samhället, är tama.
– De som sköter de här djuren är experter på att läsa djurens beteende, svanshållning, kroppshållning och andra signaler, men de är väldigt intresserade av att lära sig mer om vad de ”säger”. Det kanske jag kan bidra med, säger Robert Eklund.
– Och så ska jag inte sticka under stol med att det vore roligt att vara den som löser spinnandets gåta!
Foto/film: Elizabeth D. Duthie
Lejonbild: Istockphoto