Från frukostens koordinationsmöte med internationella forskare till rapportpresentationer, seminarier, bevakning av förhandlingsmöten och informationsträffar med den svenska förhandlingsdelegationen till intensiv mediabevakning. För LiU:s forskare blev COP21 minst sagt hektiskt.
– För vår del blev det otroligt mycket media. Framför allt vår forskning som visar hur de icke-statliga aktörernas roll fått en allt större betydelse i det internationella klimatarbetet kunde inte blivit mer efterfrågat, säger Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändring - med tillägget att de i år verkligen fick jobba som skållade råttor.
Beslutsunderlag för framtiden
– Men det är inte så att vi direkt har någon inverkan på förhandlingsresultatet. Vi är inte där som några slags lobbyister. Vårt deltagande rör snarare framtiden, vi hoppas att den kunskap vi förmedlar ger bättre underlag för kommande beslut.– Det blev ett fantastiskt möte, dessutom oerhört välorganiserat. Jämfört med tidigare förhandlingsomgångar låg en helt ny optimism i luften redan från start. Dessutom var det påtagligt att det ansvar för klimatarbetet som organisationer, företag och regioner tagit sedan Köpenhamn 2009 nu blivit etablerat. Det är många som känner att de är en del av lösningen och är beredda att skala upp sina satsningar.
För Björn-Ola Linnér, som bevakat FN:s klimatarbete i över ett decennium, var det stort att, äntligen, se ett globalt avtal i hamn.– På det stora hela är det överraskande bra, bättre än vad vi vågat hoppas på. Bara det att målet 1,5 grader finns utskrivet är en fantastisk framgång. Likaså att det kommer att bli uppföljningar vart femte år av de klimatlöften länderna givit. Ändå känner jag något av en klump i magen, säger han.
Långt till fossilfritt
Ända fram till onsdagen fanns tydliga skrivningar om en avkarbonisering, en samhällsomställning där fossil energi fasas ut. Men efter påtryckningar från en del oljeproducerande länder talar den slutliga texten om att utsläpp av växthusgaser istället ska balanseras mot kolsänkor och genom reduktion av gaser i atmosfären.
– Vilket öppnar för en framtida klimatmanipulering. Det känns minst sagt som fel väg, säger Björn-Ola Linnér.
Granskningen av olika tekniska lösningar för att minska klimatpåverkan är också ett av de pågående forskningsprojekt på LiU som alltså kommer få allt större aktualitet.
Och i övrigt? Hur fortsätter forskningen på Tema M och Centrum för klimatpolitisk forskning?
– Vi har i höstas till exempel satt igång ett nytt projekt där vi analyserar ländernas frivilliga klimatåtaganden, till det kommer pinfärska pengar från Formas efter nyår. Och så kommer vi att titta på hur samhällena ställer om och anpassar sig till kommande klimatförändringar.
– Dessutom fortsätter vi med analyserna från den enkät vi samlat in från deltagarna i klimatmötena. Jag vill ge en eloge till de masterstudenter som var med oss i år, Maria Jernnäs och Natacha Klein och som tillsammans med Nagmeh Nasiritoutsi fick in en bit över 800 enkäter.
COP21 kom ju att präglas av terrordåden i Paris med bland annat inställda klimatdemonstrationer, inte minst den stora klimatmarschen. Hur märktes civilsamhällets engagemang av under förhandlingarna?
– Det pågick hela tiden aktioner. Bland annat den röda linje som miljörörelserna lade ut inne på förhandlingsområdet som en symbol för den temperaturgräns som inte får överskridas. Det var riktigt effektfullt och en påminnelse om att det överallt finns människor som verkligen är beredda till handling.
Publicerad 2015-12-14