Hon studerar traditioner i förskolan

Hur tas kulturarv, traditioner och religion upp i förskolans värld? Hur färgar det barnens vardag? En grupp LiU-forskare ger sig ut på fältet och undersöker.

Tunde Puskas med lekande barnEn film rullar på datorskärmen i Tünde Puskas tjänsterum på Campus Norrköping. Scenen är en förskola, med en grupp barn uppflugna i en soffa. Ett av barnen har nyligen kommit till Sverige från Syrien, men är snabbt med på noterna och sätter ihop sina händer och sjunger med när man tränar sånger inför lucia.

– Hon vet vad som gäller, säger Tünde Puskas och ler.

Tünde Puskas är universitetslektor i pedagogiskt arbete och arbetar med en studie om ”kulturarv, traditioner och religion i svensk förskolepraktik”. Tillsammans med tre kollegor ska hon bland annat följa två förskolor under ett år med videokamera. Den ena drivs i kommunal regi, den andra av Svenska kyrkan.

– Vi kommer att filma två dagar i månaden, under tider när verksamheten är i full gång och efter överenskommelse med personalen. Vi vill se vilka traditioner som uppmärksammas och hur. Vi vill också se hur personalen förhåller sig till, och kanske använder, olika former av religion i sitt vardagliga arbete, berättar Tünde Puskas.

Religion eller kulturarv?

Lucia är en vanlig tradition på många förskolor. Många barn tycker om att klä ut sig, sjunga och röra sig tillsammans, oavsett var de har sina rötter. Få funderar över att traditionen fått namn efter ett kristet helgon. På samma sätt har många traditioner runt jul och påsk en kristen grund. Här står förskollärarna inför ett dilemma.

Enligt läroplanen ska förskollärarna förmedla ett kulturarv som handlar om värden, traditioner, historia, språk och kunskap, för att fostra dem till demokratiska medborgare. Samtidigt ska undervisningen hållas fri från religiösa inslag.

Var går då gränserna mellan tradition, kulturarv och religion?

– Gränserna är inte för alltid givna. Kulturarv, traditioner och religion är något föränderligt, något som hela tiden görs på nytt. Vi vill se hur förskollärarna hanterar detta, säger Tünde Puskas.

– Tidigare forskning visar att majoritetsbefolkningens religion ofta beskrivs som del i kulturarvet, medan minoriteternas kulturyttringar betraktas som religiösa.

Många förskolor använder sig av årshjul med olika traditioner inprickade. Här finns höstfester, julgransplundringar och idrottstävlingar sida vid sida med traditioner med mer religiös anknytning. En del förskolor tar fasta på den mångkulturella almanackan.

Religionen kommer ofta in vid måltiderna.

– En del barn avstår från viss mat av religiösa skäl. Hur förhåller sig förskollärarna till detta och hur pratar de med de andra barnen om detta?

Redskap för förskollärare

Utifrån videoinspelningarna ska man producera en kort film som exemplifierar hur religion ”görs” i de två förskolorna. Det blir utgångspunkt för fokusgruppsintervjuer med tjugo personallag i olika förskolor. Forskarna kommer även göra en större enkätstudie för att belysa i vilken utsträckning man firar olika typer av traditioner.

– En del väljer konsekvent bort traditioner med religiös koppling. Man firar till exempel ljusfest i stället för lucia. Andra går till kyrkan och pratar om hur olika traditioner uppmärksammas där.

– Vi vet att spännvidden är stor. Det vi är mest intresserade av är att studera det vanliga, inte det extrema eller avvikande, säger Tünde Puskas.

Materialinsamlingen pågår till slutet av 2016. Därefter är det dags att se vilka mönster som går att hitta.

– Vi hoppas att på sikt kunna ge förskollärare bättre redskap för att arbeta med dessa frågor, säger Tünde Puskas.

2015-09-11

Bildtext:
Mitt i förskolans vardag. Tünde Puskas och hennes kollegor ska se vilka traditioner som uppmärksammas och hur. Fotograf: Peter Holgersson.

Relaterat Innehåll

Relaterade anställda