Inspirerar till annorlunda lärande

Lämna klassrummet och gå ut. Såpbubblor, rutschbanor, stuprännor – vad som helst går att använda i undervisningen menar Carina Brage som prisats för sitt nytänkande inom natur- och teknikundervisning. Nu blir hon Årets alumn.

Carina Brage, Årets alumn 2012Foto: Staffan GustavssonStenar och vattendrag, gatans asfalt eller återvinningsstationen. Överallt finns möjligheter till att upptäcka och förstå kemiska processer, fysikens och matematikens världar.

Genom åren har Carina Brage lyft många elever, fått dem att inse att de inte är hopplösa när de inte förstår utan tvärtom gjort dem nyfikna och vetgiriga. Receptet har varit att lämna det många gånger fyrkantiga tänket i klassrummet och hitta de pedagogiska möjligheterna utanför skolans väggar.

Carina Brage har vid det här laget skrivit flera böcker som handlar om detta. Hon har hur många exempel som helst på elever som i klassrummet haft svårt att förstå matten eller fysiken, men som utomhus konkret fått uppleva och lära sig hur det periodiska systemet och fotosyntesen fungerar, känna på hävstångsprincipen eller leta efter pi.

Fixade matten ute

Hon nämner, till exempel, sin tid som lärare i matte och naturvetenskap på en högstadieskola i Norrköping, och elever där som hade det hur svårt som helst med matten. Hur flera av dem sedan övervann hindren, förstod ekvationerna, segrade över sig själva.

– Därför att vi gick ut. Hittade på aktiviteter som mätte omkrets på stuprännor, volym på stenar, vad som helst. De fixade matten när de var ute, när de fick leka fram kunskapen, skratta, beröra och med egna ögon se att den krångliga matten fungerade konkret ute i verkligheten. Jag hörde nyligen att en av dem just blivit färdig civilekonom.

Numera är Carina Brage verksamhetschef på företaget Calluna utbildning i Linköping där hon mestadels fortbildar lärare från förskola till högstadiet i att undervisa i naturvetenskap, matematik och teknik utanför klassrummet.

– Det är lärarna vi ska åt. De behöver få mer kontinuerlig utbildning, få redskap, idéer och metoder för hur man kan lära ut de här ämnena på nya sätt.

Tusentals lärare från olika delar av Sverige har vid det här laget fått ta del av hennes idéer. Och jo, konstaterar hon i en bisats, det brukar bli fina utvärderingar.

Hon var 35 år när hon började läsa i Norrköping till lärare. Dessförinnan hann hon med att till exempel vara truckförare på Ericsson, jobba som undersköterska och på förskola.

Alltid älskat läraryrket

Läraryrket har hon alltid helt enkelt bara älskat.

– Att vara lärare är verkligen en möjligheternas arena. Man har fördelen att kunna lägga upp undervisningen som man vill, bara man når målen.

Det är bara det att skolan alltför ofta tar död på kreativiteten, både lärarnas och elevernas, tycker hon. Klassrummet är instängt. Undervisningen blir därefter och berör inte eleverna.

Lärarna behöver därför mer tid, inte minst för reflektion. Utan reflektion är det svårt att nå en inre motivation och utan den inre motivationen är det svårt att vara kreativ, resonerar Carina Brage.

– Om man har en inre motivation ser man till att skaffa sig kunskap inom sitt område, man känner lust och stimulans, hittar olika metoder och blir mer nytänkande.
Själv fyllde hon på sina egna lärartankar efter några år i yrket med att gå en magisterutbildning i utomhuspedagogik. Den utvecklade hennes idéer även om hon värjer sig lite för begreppet utomhuspedagogik.

– Det blir lätt associationer till storskog, en klang som inte klingar rätt i det här sammanhanget. Min poäng är att man kan lära på olika platser, återvinningsstationen, ett museum, en mekanisk verkstad. Att beröra barnens egen vardag är min metod. Som att de på plats på återvinningen lär sig förstå varför det inte går att blanda färgat och ofärgat glas, eller varför man inte kan lägga papperspåsar ihop med tidningar.

Såpbubblor och rutschbanor

Såpbubblorna då? Rutschbanorna? Vad finns det där för naturvetenskap och teknik att plocka fram? En hel del, visar det sig.

– Om man till exempel blandar vatten, diskmedel och sirap så bildas en kemisk process, bubblorna blir också segare och större. Och färgerna i bubblorna är avancerad optik. Varför blir bubblorna runda även om man blåser genom en osthyvel? Och åt vilket håll flyger de, och varför? Sånt pratar vi om med de mindre barnen.

Rutschbanorna – ja här handlar det till exempel om friktion.

– Redan på förskolenivå lär sig barnen fort att materialet på kläderna har betydelse för hur snabb farten blir. De upptäcker naturvetenskapen själva och vi pedagoger kan förstärka den.

Carina Brage tar ett annat exempel som handlar om kläder och som kan användas för de äldre eleverna. Samtal om dagens klädtillverkning kan locka fram ny kunskap och spännande diskussioner både om kemiska processer, teknisk framställning och miljöproblemen.

– Till exempel vilken enorm energiåtgång det krävs för att få fram stentvättade jeans. Vi vill i alla sammanhang förmedla möjligheterna, enkelheten och bryta mönster, inte göra det svårt.

Carina Brage talar mycket om just möjligheter, det är ett ord hon återkommer till. Så har hon också strävat efter att genom åren som lärare försöka hinna med att se varje barn, att få dem att själva upptäcka sina möjligheter.

– Att bidra till att öka deras självkänsla, få dem att inse att "jag klarar det" – det är stort.

Precis detsamma hoppas hon kunna bidra med i sin fortbildning till lärarna.
– Jag vill se även dem växa och få dem att tro på sin förmåga att lära ut. Om lärarna växer så växer också barnen.


2012-10-10