Djurtransporter till slakterier eller mellan gårdar har länge uppmärksammats som problematiska därför att de är stressande och skrämmande för djuren och för att smitta lätt kan överföras mellan dem.
Vid Linköpings universitet har forskare under ett tiotal år arbetat med att hitta bättre sätt att lösa djurtransporterna på. Djuren ska ha det så bra som möjligt under transporterna. Det är en utgångspunkt. En annan utgångspunkt är vikten av att undvika smitta. Smittorna som kan spridas, däribland mul- och klövsjuka och galna ko-sjukan, leder ofta till mycket höga samhällskostnader.
Stor samhällsvinst
– Förr gick man med djuren till slaktaren, till granngården eller till betet. Med det produktionssystem vi idag har, och kommer fortsätta att ha, så använder vi oss av transporter som kan gå väldigt långt med många djur samtidigt. Därför har vi tittat på metoder för att effektivisera och korta transporterna, få minskade väntetider på slakterierna och hur nätverk mellan gårdar kan skapas för att få en effektiv och genomarbetad planering, säger forskningsledare Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi.
Genom att samla och kombinera en mängd data – alltifrån uppgifter om spridning av galna ko-sjukan, till transportvägar, var gårdarna finns och slakteriers kapacitet – har forskarna fått fram det mest effektiva sättet att arbeta med transporterna. All samlad information används i ett datorprogram som gruppen utvecklat. Programmet beräknar en bästa lösning för hur transporterna ska utföras.
Samhällsvinsten är stor, menar Uno Wennergren.
Öppna naturlandskap
– Vi ser fyrdubbla winwin-situationer med våra resultat.
Han pekar på att stressen och smittspridningen bland djuren minskar. Att de totala transportsträckorna minskar vilket leder till mindre koldioxidutsläpp. Att effektiviseringen av transporterna ökar företagens vinster, vilket i sig även kan leda till fler jobb. Och att en ekonomiskt konkurrenskraftig djurhållning leder till att även betesmarker och naturlandskap hålls öppna. Landskapet blir vackrare.
Sedan tidigare har forskarna samarbetat i delprojekt med Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) i Sverige och med dess motsvarigheter i flera europeiska länder och i USA. Internationellt ser man möjligheterna framför allt med att förebygga djursmittor. Nu pågår även samarbete med FN-organet FAO som vill ha en modell som ska kunna användas i hela Europa.
Växt- och matproduktion
Transportmodellen som utarbetats kommer även att användas bland kommersiella aktörer. Ett slakteri kan använda sig av programmet och få ett stöd för hur, vilka gårdar och när, transporterna ska utföras under den kommande veckan. Den svenska livsmedelsjätten HKScan är ett av flera företag som visat sitt intresse.
– De räknar med att köra sina transporter enligt vår modell inom två, tre år.
Uno Wennergren gläds över att forskningen väckt så stort intresse och tror att kombinationen av data inom en ganska snar framtid kan användas på flera områden, däribland växt- och matproduktion för att hantera hungerproblem och övergödning.
– Som forskare drivs man av att hitta lösningar hela tiden. Om man ser ett problem vill man lösa det, problemet blir en utmaning. När lösningen dessutom skapar ett värde för andra och för samhället – då blir ens eget arbete förstås extra roligt.
Foto översta bilden: Vibeke Mathiesen. Övriga: Wikepedia commons
