Klimat och makt

Det behövs en djupare förståelse i klimatdebatten för hur makt fungerar, konstaterar Anna Kaijser, forskare vid Tema Miljöförändring. 

Anna Kaijser-2016 Tema MFoto: Eva BergstedtDu forskar om miljörörelser i Sverige och lyfter fram kopplingen mellan makt och klimat i samhällsdebatten. Varför?
– Jag var nyligen på en stor konferens i Tyskland om genus och klimatförändringar. I Tyskland finns ett starkt nätverk kring de frågorna sedan ett par decennier tillbaka och de jobbar med politiska påtryckningar. I Sverige är den här kopplingen inte särskilt uppmärksammad, även om vi ser ett litet växande intresse. Men genus är bara en av flera sociala maktrelationer. I begreppet intersektionalitet, som jag använder i min forskning, ingår även faktorer som klass, etnicitet, ålder, sexuell läggning och religion. Det finns en okunskap om dessa sociala maktrelationer kopplat till klimatfrågor som vi tycker är viktiga att lyfta fram.

Hur menar du då?
– När det gäller genusaspekter så kan vi konstatera att män står för högre utsläpp av växthusgaser eftersom de till exempel flyger mest, äter mest kött och kör mer bil. Men jag vill inte fokusera bara på männen och göra dem till syndabockar. Det räcker inte med att ha enbart en genusaspekt när vi pratar om makt. Istället måste vi erkänna de sociala maktrelationerna som ett kunskapsområde i sig. Vi behöver analyser och en djupare förståelse för hur makt fungerar.

Hand och smyckeFoto: Eva BergstedtKan du ge konkreta exempel på hur makt hänger ihop med klimat?
– Naturkatastrofer samspelar med sociala strukturer. De grupper som är mest marginaliserade drabbas hårdast. Orkanen Katrina i södra USA 2005 dödade 1800 människor, men olika grupper drabbades olika hårt. Mest drabbade där var fattiga, svarta amerikaner. De hade inte bil, hade sämre tillgång till information, sämre hus, inte råd med försäkring. Samma mönster ser man vid de naturkatastrofer som drabbat exempelvis Haiti.

– Och i Sverige har vi en föreställning om vad det innebär att leva klimatsmart. Den bygger på mer fördomar än fakta där vi ser framför oss en medelklass som sopsorterar och handlar ekologiskt. Men resursförbrukning och ekologiska fotavtryck hänger ihop med inkomst och livsstil, till exempel hur mycket vi har råd att flyga, ha bil, stora hus och sommarstuga. De som lever klimatsmart kanske i själva verket är dom som vi inte tänker på i de här sammanhangen, till exempel människor som bor i miljonprogrammen och inte har råd med bil och flyg eller att konsumera en massa. Sådana faktorer är viktiga att uppmärksamma. Om vi ska skriva klimatstrategier för Sverige så får de inte bygga på fördomar, då blir de inte effektiva.

Du och din LiU-kollega Martin Hultman, som också var med på konferensen, åkte tåg till Tyskland. Hur fungerade det?
– Bra. Det var extrakul att åka tåg, då fick vi tillfälle att jobba, prata och utbyta idéer. Och det var inte så dyrt heller, ungefär 1300 svenska kronor från Köpenhamn till Berlin, tur och retur.

Kontakt