Kommunala folkomröstningar ifrågasätts

Under senare år har antalet kommunala folkomröstningar ökat.
Oftast har det rört sig om röstning kring skolnedläggelser. Men
politikerna tar sällan hänsyn till resultaten.

Fasad skolbyggnadI en färsk rapport visar Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, varför de inte gör det.

2011 ändrades lagen så att det skulle bli enklare för människor i kommunerna att tvinga fram rådgivande folkomröstningar. En bakgrund var att allt färre engagerar sig i traditionell kommunal politik. Genom att göra det lättare för medborgare att folkomrösta om kommunala frågor var det ett sätt att pröva fler former för lokal demokrati.

Johan Wänström har analyserat alla åtta folkomröstningar om skolorganisationer mellan 2011 – 2014. I samtliga fall röstade väljarna emot de styrande politikernas planer. Men i de flesta fallen tog politikerna inte hänsyn till de rådgivande resultaten.

– Det här är inget nytt i sig. Men det jag gjort är att ta reda på politikernas argument för varför de gått emot folkomröstningsresultaten, säger Johan Wänström.

Hans resultat visar att politikerna ser till helheten i kommunen och därmed gör andra avväganden än vad en grupp medborgare gör som driver en viss fråga, till exempel om att ha kvar en skola på orten. Behoven av att reformera skolorganisationen är så stora att reformerna förr eller senare skulle bli nödvändiga ändå, resonerar politikerna. De anser också att det är svårt att bryta ut och folkomrösta om en specifik del av den kommunala organisationen. Dessutom pekar de på att relativt få medborgare deltagit i folkomröstningarna.

– Ingen, varken medborgare eller politiker, tycker det är bra att folkomröstningarna inte betyder något. Det leder till att folk tvivlar på demokratin.

De flesta kommunpolitiker vill därför inte ha folkomröstningar.

– De tycker inte de passar in i den kommunala beslutsdemokratin, säger Johan Wänström.

Med det nuvarande systemet finns det en stor risk för att folkomröstningarna snarare får negativa än positiva demokratiska effekter, är en av Johan Wänströms slutsatser.


Publicerad 2015-03-24

Mer om forskningen