Hem

Konferens: Praktiknära forskning och skola på vetenskaplig grund

Är du intresserad av praktiknära forskning och skola på vetenskaplig grund? Vill du veta mer om forskning gällande undervisning i den digitaliserade skolan, eller kanske om lärares ledarskap för lärande? Välkommen att ta del av den pågående eller avslutade praktiknära forsknings- och skolutvecklingsprojekten.

Tillsammans med skolor i regionen genomför LiU flera spännande praktiknära forskningsprojekt. Alla projekten har sin utgångspunkt i de behov och utvecklingsområden som finns på skolorna i regionen.

Ta del av presentationer från både avslutade och pågående forskningsprojekt, som genomförs i samverkan mellan lärare/förskollärare och forskare. De två huvudpresentationerna utgörs av forskningsprojekt som har pågått under två år. Det ena handlar om undervisning i den digitaliserade skolan. Det andra projektet fokuserar på lärares ledarskap för lärande. Därutöver kan du välja en av fyra presentationer under förmiddagen och likadant under eftermiddagen. Här finns allt från förskola, skolutveckling, sfi, vuxenutbildning, elevhälsa, bedömning och mycket mer.

Projekten genomförs inom ramen för ULF (utbildning, lärande, forskning) och Skolsamverkan Öst.

När: 1 november 2021 klockan 8.30-16.00.
Var: Digitalt via Zoom. Länk kommer senare.
Målgrupp: Lärare i alla skolformer, skolledare, forskare och lärarstudenter
Arrangör: Konferensen anordnas av Linköpings universitet, Linköpings kommun och Ydre kommun. 
Anmälan: Välkommen med din anmälan. Sista anmälningsdag är den 29 oktober klockan 11.59. Max 500 deltagare. Personer verksamma i Östergötland, samt i de kommuner vi har decentraliserade* utbildningar är prioriterade. (*Hultsfred, Katrineholm, Nyköping, Vimmerby, Västervik)

Program

8.00 inloggning

8.30 Introduktion och välkommen

8.40 Huvudtalare 1, inklusive diskussion och paus. Läs mer om huvudtalare nedan.

10.15 Frågor till huvudtalare

10.40 Parallella presentationer förmiddag. Läs mer om de parallella sessionerna nedan.

11.40 Lunch och lunchpromenad

12.50 Introduktion till eftermiddagen

13.00 Huvudtalare 2, inklusive diskussion och paus. Läs mer om huvudtalare nedan.

14.30 Frågor till huvudtalare

14.45 Parallella sessioner eftermiddag. Läs mer om de parallella sessionerna nedan.

15.45 Avslutning

Huvudtalare

1. Ledarskap för lärande

Det här praktiknära forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om lärares didaktiska ledarskap, det vill säga kunskapen om hur lärare leder undervisning så att elever lär sig. Med utgångspunkt i tidigare forskning, intervjuer med lärare och vår erfarenhetsbaserade kunskap bestämde vi oss för att fokusera på hur lärares didaktiska ledarskap kan utvecklas genom en utbildningsinsats för lärare. I presentationen beskrivs hur några viktiga områden för didaktiskt ledarskap identifierades och hur ett observationsprotokoll skapades och användes. Likaså beskrivs hur erbjudande av undervisning som ett tryggt sammanhang jämte ett tydligt lärandefokus och hantering av klassrumskomplexitet kan bidra till ett tryggt och lärande klassrumsklimat.

Camilla Heiskanen och Anneli Mohlin, Mjölby kommun, Margareta Dott, Rickard Kenndal, Johan Meckbach och Caisa Skoglund, Norrköpings kommun, Frida Enwall och Karin Månsson, Söderköpings kommun, Marcus Samuelsson och Anja Thorsten, Linköpings universitet

2. Digitalitet - jag vet

I detta praktiknära forskningsprojekt har svensklärare och forskare inom utbildningsvetenskap studerat den roll digital och multimodal information och texter spelar för lärande och undervisning i en digitaliserad skola. Dessutom har en ”blixtstudie” genomförts med fokus på de skolomställningar till distansläge som skedde i samband med covid-19 pandemin. I presentationen återkopplar vi resultaten från dessa studier. De visar framför allt hur utrymmet för digital multimodal undervisning och skapar kreativa möjligheter för elevers lärande. I undervisningen fungerar inte digitala och analoga resurser som dikotomier. De bör snarare förstås som sammanflätade i ett multimodalt kontinuum av olika uttryckssätt, där olika dimensioner av humor och lust kan spela viktiga roller för elevers engagemang. Resultaten visar också hur lärarrollen förändras av de oändliga möjligheter som de digitala multimodala redskapen erbjuder, då det inte kan finnas någon utstakad väg för hur uppgifter ska lösas. Även lärares bedömningen av elevers kunskaper utmanas när bedömningsunderlagen inte är begränsade till det skrivna och talade ordet. Vi menar att lärares digitala kompetens är något annat jämfört med tidigare beskrivningar, att rationellt kunna hantera, välja och vilja applicera olika digitala verktyg i undervisningen. I stället kan lärares digitala yrkeskunnande beskrivas som - känslomässigt, relationellt, responsivt och situationsbundet… snarare än något manualiserat, systematiserat och rationaliserat.

Lena Landkvist, Hannes Stenmark och Pia Widegren, Motala kommun, och Linda Ekström Lind, Susanna Kellgren Lundberg, Cornelia Wilhelmsson, Oskar Hansson och Gustaf Jutterdal, Linköpings kommun, Anna Martín Bylund och Linnea Stenliden, Linköpings universitet.

Parallella sessioner förmiddag

Elevhälsa och mobbning

Alla elever är en del av en god gemenskap

Målet med projektet är att se till att alla elever är en del av en god gemenskap i skolan. Projektet är i två delar. Första projektdelen, Nolltolerans mot skojretande/skojmobbning, fokuserar på så-kallade ’skojretande’ och ’skojmobbning’ som sker i skolan där vissa elever, mest pojkar, använder grova/nedlåtande ord och knuffar eller är lite gruff mot andra elever ’för skoj’. Andra projektdelen, Ökad vuxennärvaro, fokuserar på elevers upplevde otrygghet i vissa områden av skolan där för lite personal rör sig och hur bristen på vuxennärvaro påverkar inte bara relationerna mellan elever men också mellan personal och elever.

Lina Almgren, Anders Noebe, Marcus Blomfeldt, Christina Koberstein Holgersson, Magnus Andersson, Josefine Ernholm, Jasenka Cvetojevic från Thea privata grundskola, Linköping, och Paul Horton, Linköpings universitet

Att systematiskt arbeta med att utveckla det åtgärdande, förebyggande och främjande arbetet med elevhälsa på yrkesgymnasiet

Projektet syftar till att beforska och utveckla det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet på Yrkesgymnasiet i Linköping. Befintliga arbetssätt och behov har kartlagts med hjälp av elevenkät, personalenkät, elevintervjuer och workshops med all personal på skolan. Materialet har analyserats av elevhälsoteamet och forskaren som gemensamt skapat en utvecklingsplan med fokus på hälsofrämjande arbete, rutin för akuta ärenden, konflikthantering, samt att problematisera och bemöta utmanande beteenden. Arbetet följs upp och modifieras under hösten med hjälp enkäter och intervjuer.

Mikael Ejerbom, Petter Sandgrim, Melissa Barnish, Saba Dargipour från Yrkesgymnasiet, Linköping, och Sofia Kvist Lindblom, Linköpings universitet

Matematik grundskolan

Professionsutveckling i matematikundervisning

Hur lärare planerar, genomför och utvärderar sin undervisning är central för att elever ska få den bästa undervisningen, en undervisning som optimerar deras chanser att lära sig skolmatematiken. Genom att ständigt arbeta med att förbättra undervisning kommer läraren att kunna erbjuda en undervisning som blir tydligare avseende hur kunnandet synliggörs för eleven. Vid presentationen beskrivs ett forsknings- och utvecklingsprojekt där vi studerade effekten av ett kompetensutvecklingsprogram med fokus på matematikdidaktik.

Joakim Samuelsson, Linköpings universitet

Hur kan 7-2 vara samma som 7-2?

En sjuåring kom hem en dag och berättade att dom hade haft en vikarie i skolan. Vikarien hade sagt att ”När ni räknar ut 7-2 är det skillnaden mellan 7 och 2 som ni är räknar ut för att få svaret”. Det är lite konstigt sa eleven, för igår sa fröken att ” När ni räknar ut 7-2 ska ni ta bort två från 7 för att få svaret”.

För oss som är vuxna är inte det svårt att förstå att båda har rätt men för en sjuåring som inte riktigt förstått principen med subtraktion riskerar lärarens språkanvändning att förvirra eleven.

Hur man kan arbeta konsekvent med sin språkanvändning och vilken betydelse, språkanvändningen har, när lärare undervisar om subtraktion diskuteras i denna artikel. I denna rapport beskrivs ett samarbete, inom ramen för ULF, mellan forskare i matematikdidaktik och lärare på en lågstadieskola. På grund av en rådande pandemi gick vi inte hela vägen in i mål, därför är ambitionen med denna text att visa hur vi arbetade, hur långt vi kom, hur vi tänkte arbeta vidare. Syftet med texten är därför att den ska dels ge en bild av hur lärare kan resonera om sin undervisning om subtraktion, dels ge en bild av hur lärare på ett kvalificerat sätt kan arbeta med att bli ännu tydligare i sin undervisning.

Pether Sundström, Linköpings kommun, och Joakim Samuelsson, Linköpings universitet.

Fritidshemmet

Att utveckla fritidshemmets undervisning: Att hitta den fritidspedagogiska kärnan

Projektet syftar till att synliggöra och utveckla fritidshemmets undervisning med grund i fritidspedagogiska arbetssätt. Grunden är att utveckla strategier för att träna centrala förmågor och innehåll genom grupp- och upplevelsebaserade arbetssätt samt förhållningssätt som är situationsstyrda och utgår från eller fångar elevers intressen.

Med dessa utgångspunkter har de aktioner som genomförts handlat om att utveckla undervisningen genom att låta planering, innehåll och undervisning samspela med en lyhörd, deltagande och flexibel lärarposition, detta för att åstadkomma en fritidshemsundervisning där undervisningens hur är lika centralt som dess innehåll och där innehållet ses som processer till vilka man måste återkomma över tid. På så sätt har vi närmat oss den fritidspedagogiska kärnan.

Klas Johansson, Katharina Hertz, Micaela Petersson, Johan Hjelm, Anton Wållberg, Kajsa Nilsson och Oscar Arnryd, Söderköpings kommun, Helene Elvstrand och Lina Lago, Linköpings universitet

Att utveckla fritidshemmets undervisning: En utmanande och meningsfull fritidshemstid

Aktionsforskningsprojektet syftar till att utveckla fritidshemmets undervisning där en utmaning som tidigt identifierades var att utforma en verksamhet som anpassades till elevers olika åldrar. Fritidshem är en frivillig verksamhet och för de äldre eleverna gäller, i högre grad än för de yngre, att deras deltagande bygger på egen vilja och intresse av att delta. Genom att forma aktioner i syfte att utmana det egna arbetet och utmana förgivettaganden om vad fritidshemmet bör erbjuda arbetar vi tillsammans med att utveckla undervisning som anpassas tydligare efter elevernas ålder och som är både utmanande och meningsfull för eleverna.

Charlotta Jonsson, Martina Borg, Karin Björklund och Anna Björk, Rimforsa skola, Kinda kommun, och Helene Elvstrand och Lina Lago, Linköpings universitet

Skolutveckling

Forskningslitteracitet

I den här presentation kommer vi att berätta om erfarenheterna av en seminarieserie som genomfördes läsåret 20/21. Temat för serien var forskningslitteracitet, ett tema som bestämts av skolledare inom ramen för Skolsamverkan Öst. Vid fem träffar, fördelade under ett år, träffades lärare och skolledare för att diskutera forskning, hur man hittar, läser och använder denna i sin verksamhet. Vi kommer att berätta om praktiska erfarenheter av att delta i serien från ett skolledarperspektiv. Dessutom kommer vi dela med oss av resultaten från den enkät som genomfördes i samband med serien.

Emma Broberg Kilian, Rosenkulla skola, Nyköping, Karin Stolpe från Linköpings universitet

Att skapa en likvärdig skola

Var med på en presentation där vi knyter ihop forskning med praktiskt arbete i att utforma en systemstrategi för att förbättra undervisningen i en hel kommun. Om att bygga en "mitten" i systemet som knyter ihop skolnivå och förvaltningsnivå. Att skapa gemensamma strukturer för professionellt lärande för skolors ledningsgrupper och utforma ett sammanhängande och meningsfullt kvalitetssystem från klassrum till huvudman för att skapa en likvärdighet. Avslutningsvis diskuterar vi utmaningar och möjligheter med detta arbete i en liten respektive stor kommun.

Simon Hjort, Linköpings kommun, Petra Sand, Ydre kommun och Elsie Johansson, Ydre kommun

Parallella sessioner eftermiddag

Undervisning åk F-6

Språkutvecklande arbetssätt i matematik

Att förstå texter i alla ämnen är utmanande för många elever. Detta gäller inte minst de elever som har ett annat modersmål än svenska och varit några få år i Sverige. Inom matematiken kan eleverna ofta utföra taloperationer på ett bra sätt, men när de ska lösa textproblem så blir det svårt. I presentationen presenterar vi den första fasen i ett projekt som syftar till att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt inom matematikundervisningen i årskurs f-3. Vi beskriver processen och hur vi utvecklat en mini-screeningsmetod för att få underlag och insikter till kommande undervisningsinsats.

Åsa Elwér och Anna-Karin Höjer

Engelskundervisning på låg- och mellanstadiet

Lärarna vid Rimforsa skola hade identifierat övergången mellan åk 3 och 4 i ämnet engelska som problematisk, då många elever tyckte att glappet var för stort mellan stadierna. Projektet har arbetat med att försöka ringa in vad problemet består i, genom att intervjua elever i åk 3 och 4 och genom att jämföra läroböcker och styrdokument. Inventeringen resulterade i en intervention i miniformat, där elever i åk 3 fick arbeta med en läsläxa i engelska under vårterminen. Detta arbete kommer att följas upp med eleverna i åk 4 under höstterminen.

Rimforsa skola, Kinda kommun, och Maritha Johansson, Linköpings universitet

Ro för studier: Om skolutveckling med fokus på ledarskap och trygghet, F-6

I detta projekt fokuseras ledarskap för arbetsro och trygghet. Elevers behov för lärande sätts i relation till lärares förhållningssätt och utvecklingsbehov. Mottagande, planering, struktur, lärares ledning, genomförande och avslut av lektioner utgör viktiga föremål för analys, liksom skolledningens betydelse för att upprätthålla viktiga inriktningar. Projektet syftar till att ge elever inre motivation för lärande, skapa möjligheter för autonomi, samhörighet och känsla av kompetens och relevans i uppgifter och aktiviteter. Vid konferensen ges ett antal konkreta exempel på hur processerna åstadkoms och fördjupas.

Mikael Lindqvist, Svärtinge Skogsbacke Skola, Norrköpings kommun, och Anders Jidesjö, Linköpings universitet

SFI och vuxenutbildning

Uttalsundervisning på sfi

Lärare på sfi (svenska för invandrare) har uttalat ett behov av mera kunskap om hur man kan arbeta med uttalsundervisning hos nyanlända som har kommit en bit i sin språkutveckling och som har börjat befästa ett felaktigt uttal. Undervisning på sfi innehåller flera språkliga delar, att läsa, skriva och tala, och det är svårt att hinna med uttalsundervisningen då den ibland behöver vara individuell och inriktad på den enskilde individens behov. Syftet med projektet är att lärare ska få didaktiska verktyg och ökad kunskap om uttalsundervisning. Både svensk och internationell forskning visar att explicit undervisning och feedback hjälper inlärare att erövra ett begripligt uttal, vilket bör vara målet med uttalsundervisningen.

Emeli Ydringer, Karin Salomonsson-Ljung, Marie Nordh, Jörel Melkersson och Viktoria Filipsson, SFI, Kinda kommun, och Elisabeth Zetterholm, Linköpings universitet

Att undersöka skolans arbete med utvecklingsinsatser inom en SFI

I detta projekt, som genomförs tillsammans med ledning och lärare inom SFI och Komvux, riktas fokus mot skolans arbete med att utveckla sin verksamhet. Skolans egna enkätundersökningar har indikerat att olika utvecklingsinsatser inte sätter några tydliga spår i verksamheten eller blir en del av etablerade rutiner och arbetssätt, åtminstone inte i en önskvärd utsträckning. I syfte att belysa och förstå denna problematik samt att få ett underlag som kan bidra till att utveckla skolans arbete med sina egna utvecklingsinsatser har projektet genomfört gruppintervjuer med lärare i skolan.

Birgittaskolan, Linköpings kommun, Ronny Högberg, Linköpings universitet

Elevhälsa och bedömning

Närvarofrämjande arbete för gymnasieelever

I samarbete mellan Linköpings universitet och elevhälsoteamet på St Lars gymnasium inleds i augusti 2021 ett arbete med att fördjupa kunskaperna och utveckla arbetet med närvarofrämjande arbete. Framför allt finns ett behov av att bygga upp teamets och mentorernas/lärarnas kompetens och att utveckla rutiner för det närvarofrämjande arbetet. Frågor som ställs handlar om samtalskulturen kring närvaro/frånvaro, samtalsmetodik, utredningsarbete kring orsaker till frånvaro, insatser för elever med olika typer av frånvaro till exempel ”hemmasittare”, motivationsbrist, dåligt psykiskt mående, samt hur man främjar närvaro på individ, grupp och organisationsnivå. Arbetet handlar om att kartlägga situationen, precisera problemet och ta hjälp av tidigare forskning för att skapa insatser som kan göra det möjligt att nå en förändrad situation på skolan.

Jannice Rahm, Sara Qvarnström, Lina Wärnelius och Erik Nilsson från St Larsskolan, Linköpings kommun och Anette Wickström från Linköpings universitet

Gymnasieelevers berättelser om prestationer och emotioner i samband med bedömning

I den här studien har vi låtit elever från fyra klasser i årskurs 2 och 3 på en gymnasieskola skriva korta berättelser om sin viktigaste erfarenheter av att bli bedömda. Vi uppmanade eleverna att reflektera noga och därefter välja ut högst tre erfarenheter som hade stor känslomässig betydelse för dem på ena eller anda sättet. Det kan handla om en enskild examination eller om en period som präglats av flera olika bedömningar. Eleverna uppmanades även att själva beskriva vilka känslor som kopplades till bedömningen och vilken betydelse dessa haft för deras syn på fortsatta prestationer och lusten att lära i framtiden. Resultaten presenteras genom en tematisk analys av de känslor eleverna beskrivit och genom en narrativ analys där enskilda berättelser analyseras med fokus på: Vilka känslor som aktualiseras, vad som ligger bakom dessa känslor och hur eleverna agerat i den specifika situationen.

Annika Karlsson, Caroline Faleström, Anders Hallqvist från Norrköpings kommun och Håkan Löfgren från Linköpings universitet

Varför presterar gymnasieelever med ett annat modersmål inte högre betyg?

I den här studien har 115 prov i de naturvetenskapliga ämnena analyserats. Proven kommer från tre klasser på gymnasiet där nästan hälften av eleverna hade ett annat modersmål än svenska. Det finns ett behov av att undersöka varför flerspråkiga elever inte når högre betyg på prov. Syftet med studien var att se vad det är som gör att flerspråkiga elever missar poäng, vilken typ av provfrågor de missar poäng på och hur provbetygen skiljer sig åt mellan elever med ett annat modersmål och elever med svenska som modersmål.

Jenny Edler-Wirén, Mjölby kommun

Förskolan

”Titta nu står jag i huset”. Pedagogers arbete med yngre förskolebarns rumsuppfattning.

ULF-projektet är ett-årigt och bedrivs som ett aktionsforskningsprojekt där två avdelningar från två förskolor deltar. Avdelningarna har inriktat sig på olika matematiska områden som de vill utveckla i sin verksamhet. Sunnans syfte med aktionsforskningsprojektet är att barnen ska stöttas, stimuleras och utmanas i att utveckla sin rumsuppfattning i olika miljöer. Detta ska ske i spontana och planerade undervisningssituationer genom att barnen får använda sin kropp och att kommunicera rumsliga fenomen. Under redovisningen beskrivs vilka erfarenheter och kunskaper pedagogerna gjort, hur barnens laborerande med rumsliga aktiviteter utvecklats och hur projektet har påverkat innehåll och organisation i verksamheten avseende matematik och rumsuppfattning.

Jessica Kaller, Conny Lind och Camilla Åhlander från Linköpings kommun och Anders Albinsson från Linköpings universitet.

”Jag gjorde så här det blev också bra”. Pedagogers arbete med äldre förskolebarns problemlösande.

ULF-projektet är ett-årigt och bedrivs som ett aktionsforskningsprojekt där två avdelningar från två förskolor deltar. Avdelningarna har inriktat sig på olika matematiska områden som de vill utveckla i sin verksamhet. Solens syfte med aktionsforskningsprojektet är att i spontana och planerade undervisningssituationer stötta, stimulera och utmana barnens användande av matematik i problemlösande aktiviteter. Under redovisningen kommer jag att beskriva vilka erfarenheter och kunskaper pedagogerna gjort, hur barnens matematiserande i problemlösningssituationer utvecklats.

Jessica Sunnergren och Anne-Marie Jacobsson från Linköpings kommun och Anders Albinsson från Linköpings universitet

Förskolans språkutvecklande aktiviteter och arbetssätt

Projektet syftar till att utforska hur samspelspraktiker, förskolerutiner och förskolepedagogers planerade aktiviteter påverkar barns lärande av språk i flerspråkiga förskolor. Förskolan är en miljö för språkande och lärande och en viktig arena där barn lär sig och övar olika skolrelevanta kunskaper. Svenska språket är ett viktigt mål för barns lärande och utveckling. Det är också ett viktigt arbetsområde för pedagoger. Projektet är aktionsforskningsprojekt: under projektets gång (april 2021-december 2022) kommer olika språkliga aktioner utformas, genomföras och utvärderas av forskare och medforskande förskolelärare.

Gordana Novakovic och Åsa Malmberg, Motala, Malin Ählström och Sara Ceho, Norrköping, Jenny Eriksson, Finspång, och Maria Simonsson och Asta Cekaite, Linköpings universitet

Skolsamverkan och ULF

Kontakt

Taggar