Konstvetenskap på LiU firar 30 år

1986 gavs LiU den första kursen i konstvetenskap. Idag finns ett helt kursutbud. Så är det kanske mer fascinerande än någonsin att ge sig i kast med vår bildspäckade tid.

 Lewis Hine: Empire State Building, 1930 (beskuren)I år firar alltså konstvetenskapen på LiU 30-årsjubileum, med föreläsningar under vår och höst, dessutom med workshop och fest för alla inblandade, doktorander och samarbetspartners.
Och med breddat kursutbud; mot bildanalys och normkritik samt designhistoria och designteori. En kurs i grundläggande konstvetenskap på halvfart är också sjösatt.

Genusanalys av reklam. Normer i barnböcker. Svenskhet. Ämnena för föreläsningarna under jubileumsvåren speglar de breda perspektiven inom konstvetenskapen men även, för LiU:s del, betoningen på visuell kultur.

Och här har kärt barn har haft många namn: konstvetenskap, konst och bildvetenskap, konstvetenskap och visuell kommunikation … under tre decennier har beteckningen på ämnet varierat, liksom tillhörigheten till olika institutioner.
Från pionjärtiden på 80-talet på den samhällsvetenskapliga institutionen (med universitetslektor Bengt Lärkner som drivande), till Temainstitutionen och Tema Kommunikation 1995. Sedan 2007 ligger ämnet under Institutionen för kultur och kommunikation, IKK.

Marcel Duchamps Fontain, 1916-17Men utgångspunkten har varit densamma: konst, arkitektur och design har alltid något att säga om sin samtid. Oavsett om det är en grottmålning eller en videoinstallation.
Och den har alltid ett ärende.

Under åren har 1500 studenter läst kurser i konstvetenskap vid LiU. Vad har ämnet att ge dagens studenter?
– Bilden har en enorm påverkan på oss. Den talar direkt till våra känslor, en enda bild kan förändra vår världsbild och våra förhållningssätt, säger Gary Svensson, biträdande professor på IKK.

Kvinna, okänd. Universitetsparken. Konstverk Anna Odell.Foto: unknownKarikatyrer i franska Charlie Hebdo. Syriske Alan, uppspolad på en strand. Eller en konstinstallation som Anna Odells Okänd, kvinna – vilken för övrigt står som ett av konstverken i Universitetsparken på Campus Valla.

De är alla exempel på konst som upprör, provocerar eller berättar, med avsikten att få igång en normkritisk diskussion. Men i vår bildtäta tid är avsikten oftare dold, vilket ju är själva poängen för reklammakare och kader av försäljare eller för strateger som vill stärka, förhärliga alternativt underminera maktpositioner.

– Vi är översköljda av budskap. Vi behöver lära oss att se igenom bildspråken och förstå att bilden står mitt mellan tidsandan och bildskaparen, att det finns så otroligt många lager. Och förstå vilken kraft konsten har att få oss känna, tänka och tycka, fortsätter Gary Svensson.

Vad är det brukar överraska studenterna och vända upp och ned på deras föreställningar?
– Genusperspektivet är ett exempel. Har de väl upptäckt hur starkt genusnormerna slår igenom kan de inte längre bortse från det, säger gary Svensson och demonstrerar med en bild från modevärlden fast med män i de typiskt kvinnliga modellposerna – och bilden känns plötsligt helt omöjlig.

Amerikanska skolbarn hälsar flaggan med utsträckt armEn dokumentär bild, från en annan tid, får exemplifiera hur erfarenheter och förkunskaper fungerar som ett tolkande raster.
Det är skolbarn i ett klassrum som alla står med uppsträckt högerarm.
– Vilken blir din första tanke, frågar Gary Svensson.

Nazism, förstås.
I själva verket är det amerikanska skolbarn som hälsar flaggan, och så såg hälsningen ut förr i tiden.

Vi formar vår bildvärld och formas av den. Och vi tolkar den intuitivt (och okritiskt) utifrån befintliga föreställningar. Arkitekturen är en annan del konstvetenskapen som berör oss på ett sätt som vi i vardagen inte är särskilt medvetna om. Vem bryr sig om arkitektur, liksom?

– Tänk Slussen, säger Gary Svensson och skrattar.
– Få saker väcker vårt engagemang som när hus eller hela stadsdelar rivs eller förändras. Gentrifieringen, när hela stadsdelar blir socialt homogena, är en i hög grad aktuell diskussionsfråga idag.

Arkitektur och makt hänger ihop på ett sätt som tål att uppmärksammas. I tio års tid har studenter i konstvetenskap kunnat åka på exkursion till Berlin, där bland annat detta studeras på plats.

Republikpalatset i Berlin under DDR, foto okänd 1977Det är en stad som har exempel på allt. Och återskapande av det gamla Berlin är ett levande exempel på hur arkitektur kan användas politiskt:

– Platsen för det gamla kejserliga palatset hamnade i öst. Kommunisterna sprängde det bombskadade ruinerna för att bygga upp det östtyska Republikpalatset (bilden ovan th). Efter murens fall revs den maktsymbolen och nu samlar man in medel för att återuppbygga Berlins gamla slott på den historiska ödetomten.

Kostnaderna för att återskapa glansen från preussiskt storvälde och tysk kejsartid beräknas till mer än en halv miljard euro.

På LiU kan man läsa konstvetenskap som nio fristående kurser. Ämnet ingår med kurser i Kulturvetarprogrammet och på Grafisk design och kommunikation och som enstaka föreläsningar på andra utbildningar.

Gary Svensson, porträtt, Keyhuset. Foto: Gunilla PravitzPrecis som ämnet vindlar sig genom historia och nutid leder ett samtal med en konstvetare som Gary Svensson ideligen in på stickspår, men som ändå löper samman.

Han tillhör själv en av de första studentkullarna på LiU och var en av de första att skriva en C-uppsats. Den handlade om den berättande historiska bilden utifrån tv-serien ”Svart på vitt” av Olle Häger och historikern Hans Villius. Som doktorand tog han språnget in till datavärldens pionjärer inom bildkonsten.
Förutom en sväng till Mälardalens högskola har Gary Svensson blivit LiU trogen och var en av de drivande när konstvetenskapen som ämne byggdes upp.
– Jag gillar friheten jag har inom akademien. Här har jag möjligheten att gå in i just det som intresserar mig.

Napp dekorerad med dödskalle och korslagda benknotorFör tillfället i form av en essä om dödskallar till en kommande antologi.
– Symbolspråket är en given del av konstvetenskapen. Människan har alltid uttryckt sig genom symboler och vad de står för förändras ofta med tidsandan. Dödskallarna är ett bra exempel på det. Idag är det helt accepterat med dödskallar på allt. Utom på en gravurna, då kanske, säger Gary Svensson och letar fram ännu ett bildexempel.

En dödskalledekorerad napp.
Och ett stycke designhistoria, som kan backas hur långt som helst.
Men det får bli en annan artikel.

Foto (från ovan):
Lewis Hine: Empire State Building, 1930 (beskuren ovanifrån)
Marcel Duchamps Fontain, 1916-17
Gunilla Pravitz: Anna Odells konstverk Kvinna, okänd. Universitetsparken, Campus Valla
Gunilla Pravitz: Gary Svensson, porträtt

Mer information om konst och visuell kommunikation

2016-03-16