"Lärare är världens bästa jobb"

Gustav Fridolin hade kunnat nöja sig med en karriär inom politiken. Bara 19 år gammal blev han Sveriges då yngsta riksdagsledamot. Men Gustav Fridolin ville ha ett yrke – och valet föll på folkhögskollärare vid Linköpings universitet.

Gustav Fridolin besöker Igelstaskolan i SödertäljeGustav Fridolin besöker Igelstaskolan i Södertälje. Foto: Lena Katarina Johansson

Det var en skakig politisk höst för Gustav Fridolin. Den 3 oktober presenterade Stefan Löfven honom som utbildningsminister för att exakt två månader senare utlysa extraval.  I och med decemberöverenskommelsen fick de satsningar på elevhälsa, arbetsmiljö och kultur i skolan, som fanns i regeringens budget, stå tillbaka.

– Jag kämpade hårt hela hösten. Ibland kände jag, att om vi måste vända, då vet jag i alla fall vad jag gör i morgon, säger Gustav Fridolin per telefon. Det är tisdag eftermiddag och han är på väg till ett möte. Han andas andfådd medan han går.

Gustav Fridolin har en reservplan till politiken och har aktivt satsat på att ha ett yrke vid sidan av. I förordet till sin bok Morfar skrev inga memoarer berättar han om ett samtal med sin morfar. Fridolin junior skulle lova att aldrig »låta politiken förändra honom mer än han förändrar den«. Han skulle också lova att inte fastna i den politiska världen utan att skaffa sig ett riktigt jobb.

– När jag satt första vändan i riksdagen besökte jag en skola. Jag kom dit för att prata politik, men när jag kom ut ur klassrummet insåg jag att jag hade glömt att säga att jag var miljöpartist. Istället pratade vi om demokrati och hur man förändrar, säger Gustav Fridolin.

År 2008 började Gustav Fridolin plugga till folkhögskollärare vid Linköpings universitet. Han skötte studierna på distans från Stockholm och tillbringade sammanlagt tre intensiva veckor på den östgötska slätten. Något vidare studentliv fick han inte smaka på.

– Jag fick större inblick i Linköpings studentliv under min tid i Grön Ungdom än vad jag fick när jag själv pluggade. Då hade jag en kollega som bodde i Ryd och fick höra en del berättelser. Men jag har käkat på campus, skrattar han.

De flesta av Fridolins medstudenter var redan yrkesverksamma och åldrarna var blandade. Lärarna på utbildningen var också yrkesverksamma.

– Helt fantastiskt. Jag gillar det praktiska tillvägagångssättet som folkhögskollärare har.

Utbildningen avslutades med ett examensarbete. När han ska berätta om vad uppsatsen handlade om tryter minnet och Gustav Fridolins skånska tystnar.

– Du, det var… Jo! Det handlade om hur man reflekterar kring ordet ”status”. Det här arbetet har jag inte tänkt på sedan dess!

Nytta av pedagogiken

Pedagogiken han lärde sig under utbildningen har satt djupare avtryck. Förutom under de fyra år han undervisade på folkhögskolor, har han nytta av pedagogiken i politiken. Även där måste man förklara vart man är på väg, menar han. De fyra terminerna i Linköping gav också Fridolin det hans morfar önskat för honom. En yrkestitel.

Om fyra år börjar Gustav Fridolins egen dotter skolan. Vad vill pappa se för skola när hon börjar?

– Jag vill att hon ska vara trygg i en bra skola, inte för att jag som förälder dragit vinstlotten i tombolan, utan för att alla skolor är bra skolor.

En jämlik skola för alla barn har vi inte i dag, menar Gustav Fridolin.

– Vi har skolor som under alldeles för lång tid inte har kunnat ge goda resultat och där huvudmannen och skolan inte klarat att bryta det mönstret. Då måste på ett mycket tydligare sätt staten kunna gå in i skolan och använda goda exempel från andra delar av landet.

En reform som är på gång gäller just detta. Skolverket ska få ett nytt uppdrag och kunna gå in i enskilda skolor med låga resultat för att jobba aktivt med skolutveckling. Runt 300 miljoner kronor ska satsas på det i år.

En annan viktig fråga för Fridolin är det faktum att många elever går ut grundskolan utan betyg och inte är behöriga att fortsätta på gymnasiet. Alla ungdomar borde få stöd så att de klarar grundskolan och kan fortsätta till gymnasiet -som borde vara obligatoriskt, anser Fridolin.

– Det är en lögn i ansiktet på unga människors att "det löser sig" utan gymnasieutbildning.

Däremot behöver all gymnasieutbildning inte se likadan ut. Fridolin ser gärna att folkhögskolorna tar emot 16-åringar så att de kan skaffa sin gymnasiebehörighet där istället, med hjälp av folkhögskolepedagogik.

Vill mest vara farsa

Gustav Fridolin har vid dryga 30 år hunnit med mycket. Finns det fortfarande något han vill uppnå?

– Målet har aldrig varit att bli minister. Alla minns väl miljöpartiet på 90-talet? Ingen trodde på partiet då. I dag är jag också farsa till en treåring och det är väl mest att vara farsa jag vill. Som alla andra föräldrar försöker jag överleva dagen, med jobb och föräldraskap.

Den utmaningen lär fortsätta för i april kommer barn nummer två. Och Gustav Fridolin hoppas på föräldraledighet, trots att han som statsråd inte har någon formell möjlighet att vara det.

– I det moderna Sverige måste alla kunna ta ut föräldraledighet. Jag hoppas det kan förändras så att jag kan vara hemma ändå.

Och när mandatperioden är slut vet han vad han gör.

– Jag var lärare fram till att jag checkade in här. Det är i skolan jag trivs och vill vara. Så när det här är över undervisar jag heltid igen.

Om Gustav Fridolin

Född: 1983

Uppväxt: Vittsjö, Skåne och Haninge, Stockholm.

Familj: Frun Jennie Fridolin och dottern Charlie.

Utbildning: Kandidatexamen i orientaliska språk och yrkesexamen som folkhögskollärare.

En typisk dag: "Det finns inga typiska dagar. Men, det som ser likadant ut nästan varje dag är att jag lämnar på förskolan vid 7.30 och skickar mina sista mail vid 23.00. Därefter blir det alltför ofta ett avsnitt av Under the Dome."