– Tar man bort bara en del av levern växer den ut igen på 6-8 veckor, men var gränserna går, hur stor del man kan ta bort, vet varken kirurger eller forskare med säkerhet, berättar Peter Lundberg, adjungerad professor i magnetresonansfysik och som leder det forskningsprojekt som med magnetkamerornas hjälp ska skapa ett verktyg för bättre leverdiagnostik.
Kan ersätta biopsi
Dagens bästa teknik att diagnosticera sjukdomar i levern är att ta ett litet prov, en biopsi, med hjälp av en nål. Det kan handla om 10-20 mikroliter och eftersom provet är så litet är det inte lätt att veta om provet tas från en sjuk eller frisk del av levern.– Magnetkameran är fantastisk och vi får nya verktyg till den varje år. Vi kan exempelvis mäta hur mycket fett som finns i levern, vi kan mäta upptaget av ett leverspecifikt kontrastmedel för att få ett grepp om hur väl den fungerar, vi kan mäta halter av grundämnen, som järn, fosforföreningar och mycket annat, säger Peter Lundberg.
Foto: Monica WestmanEtt problem kan exempelvis vara att levern drabbats av fibros, vilket betyder att bindväv lagrats i levern. Den blir då kraftigt förstyvad och får en sämre funktion. Med hjälp av en teknik kallad elastografi används en dosa som skickar in vibrationer i kroppen. I magnetkameran kan man sedan se hur vågorna fortplantar sig i frisk respektive sjuk lever och på så vis bestämma hur styv levern är.
Smärtfri undersökning
Peter Lundberg och hans forskarkollegor har nu tagit fram ett protokoll där de med hjälp av magnetkameran kan få fram en mängd olika parametrar som tillsammans ger ett svar på hur väl levern fungerar. För patienten är undersökningen helt smärtfri och alla mätningar görs vid ett enda tillfälle.– Vi tar även konventionella biopsier, analyserar dem och jämför med resultaten från magnetkameraundersökningen, säger han.
Även det nya forskningsområdet Digital patologi kommer att användas i projektet. I en intelligent databas får patologen hjälp att visualisera vävnadsprover och diagnosticera sjukdomar genom att studera och jämföra bilder av vävnader, celler eller organ - i detta fall levern.Målet för projektet, LIFE, Liver Intrinsic Function Evaluation, är att få fram ett för kirurgen intuitivt, användbart och enkelt verktyg som visar hur levern mår. Förhoppningen är också att kunna simulera ett ingrepp för att se vilken effekt det har på levern, innan det utförs i operationssalen.
Bred finansiering
LIFE samfinansieras av Vetenskapsrådet, VR, med 2,8 miljoner, och Vinnova, med 3,6 miljoner. Till det kommer motfinansiering av Landstinget, universitetet och deltagande företag som bland annat bidrar med industridoktorander.– Det här är en mycket bra kombination. Här finansierar VR den vetenskapliga delen och Vinnova implementeringen i sjukvården, säger Peter Lundberg.
Deltagande företag är LiU-avknoppningen Amra och Wolfram Mathcore, båda i Mjärdevi. Totalt har projektet en budget på över tio miljoner kronor.– Det här är ett bra exempel på hur forskare från många olika håll tillsammans kan lösa ett problem. Här samarbetar fysiker, radiologer, systembiologer, kirurger, invärtesmedicinare och visualiserare med medicinteknik-företag som snabbt kan föra ut tekniken i sjukvården. Utan CMIV hade detta inte varit möjligt, säger Peter Lundberg.
I VR-projektet deltar även Per Sandström, Stergios Kechagaias, Sven Almer och Örjan Smedby.2013-10-15
