LiU exporterar hållbar stadsutveckling

Linköpings universitet och Guangzhou University har startat Centrum för hållbar stadsutveckling i Guangzhou, Kina. Tre pilotprojekt med ett tjugotal engagerade LiU-forskare pågår inom ramen för samarbetet.

Floden Pearl rinner genom Guangzhou

 Guangzhou, mångmiljonstaden vid Pearl River, väcker många forskningsfrågor. Foto iStock Photos

– Det här är ny och väldigt spännande mark för oss alla, äger Kristina Trygg, forskare vid Tema Teknik och social förändring, och ansvarig för ett av de tre pilotprojekten.
Projektet handlar om hur förändringar styrs och genomförs inom kinesisk stadsbyggnad av idag.
Kristina Trygg
– Vi ska bland annat titta närmare på stadsplaneringen, där exempelvis bygget av ett nytt tunnelbanesystem i Guangzhou är intressant att studera - vilka effekter det får på staden, socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Vi vill ta reda på vad stadsplanerarna tittar på, hur stora friheter de har i förhållande till de centrala femårsplanerna och även hur stadsborna ser på stadsutvecklingen. Förhoppningsvis kan vi sedan jämföra med svenska förhållanden, berättar Kristina Trygg, som driver projektet tillsammans med bland andra Sara Gustafsson, Avdelningen industriell miljöteknik och Anna Bohman, Tema Miljöförändring.

I projektet är 13 forskare engagerade, varav sex från LiU. Att det finns utmaningar med samarbetet sticker inte Kristina Trygg under stol med:

– Vi vet inte hur mycket tid de kinesiska forskarna egentligen har för detta och det är en mängd dokument som behöver översättas till engelska. En utmaning är att få till en bra dialog med de kinesiska forskarna. Men det kommer att bli en väldigt intressant studie om vi får till det som vi hoppas, säger hon.

Biogas från matavfall

Ett andra pilotprojekt handlar om att öka hållbarheten genom att göra biogas av hushålls-och matavfall. Jonas Ammenberg, Avdelningen industriell miljöteknik leder det projektet som innefattar 17 forskare, varav tio från LiU.

– Det här är jättespännande och roligt, men vår utgångspunkt var att driva ett stort och långsiktigt projekt som vi nu fått stöpa om till ett ettårigt pilotprojekt. Därför har vi nog tagit i lite för stort. Det här första året får vi nog se som en lärperiod där det handlar om att överföra kunskap, bygga upp ett samarbete och försöka förstå hur vi kan arbeta vidare, säger Jonas Ammenberg.

Det finns biogasanläggningar i Kina och det finns även kunskap vid andra universitet, dock varken forskning eller utbildning om biogas vid Guangzhou University.

– Vi behöver därför bidra med kunskap och bygga upp lite successivt, säger han.

Guangzhou är en 15-miljoners stad i södra Kina. Guangzhou University, som ägs av staden, ligger på en ö i Pearl River tillsammans med flera andra universitet - totalt tio. Målet är att bygga ett campus med plats för 350 000 studenter på ön. Naturligtvis kommer detta jättecampus att generera mängder av matavfall, avfall som kan bli fordonsgas eller el.

Biogasprojektet har tre delar med inriktning mot biogasprocesser, miljö- och energisystemanalys samt samhälleliga förutsättningar.
– När det gäller processerna önskar forskarna vid Guangzhou bygga upp en labbmiljö, likt den som finns vid Tema M. De har ett labb med en del utrustning som behöver kompletteras, men det som framför allt behövs är kunskapsöverföring, berättar Jonas Ammenberg.

Följer avfallsströmmarna

För att få ett systemperspektiv kan forskarna grovt uppskatta hur mycket matavfall det handlar om, vilka mängder gas eller el det kan ge samt uppskatta i hur stor utsträckning biogaslösningar kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och öka cirkuleringen av näringsämnen. Den tredje delen är inriktad mot att identifiera centrala aktörer i det sociotekniska systemet och intervjua dem för att förstå vilka förutsättningar som finns att utveckla biogaslösningar.

Staden Guangzhou bygger nu också ut sin sopförbränning i rask takt och i ett tredje pilotprojekt ska Joakim Krook och Stefan Anderberg, båda Avdelningen industriell miljöteknik, handleda ett examensarbete som går ut på att kartlägga avfallsströmmarna i jättestaden. Idag läggs i princip allt avfall på deponi.

– För att bygga upp ett resurseffektivt avfallshanteringssystem behöver vi veta hur avfallsströmmarna går, vilka mängder avfall det handlar om och av vilken kvalitet, säger Joakim Krook.

Examensarbetet, där själva faktainsamlingen sker i samarbete med kinesiska forskare och studenter, ska sedan innehålla riktlinjer eller vägledning hur man kan utforma systemet så effektivt som möjligt och var man kan göra de största insatserna.

– Vi har haft ett liknande upplägg på examensarbete i Botswana och det har fungerat mycket bra, där är uppbyggnaden igång nu, säger Joakim Krook.

LiU-forskarna ser alla fram emot ett intressant år:

– Inte minst spännande är den enorma skala de gör allting i när besluten väl är fattade, konstaterar både Jonas Ammenberg och Joakim Krook.

Tre pilotprojekt är startade, men finansiering från Guangzhou, men målet är att ett långsiktigt samarbete ska växa fram vid Linköping University - Guangzhou University Research Center on Urban Sustainable Development.
Ett 20-tal LiU forskare besökte Guangzhou

Vänort sedan 1997

Kontakt

Fler nyheter från LiU