Redan två dagar innan Parismötet öppnas den 30 november räknar Eva Lövbrand, lektor på Tema Miljöförändring med att landa i Frankrike. Med sin forskningsinriktning på icke-statliga aktörers roll i klimatarbetet tar hon sikte på civilsamhällets mobilisering kring mötet.
Eva Lövbrand har dels följt Svenska kyrkans och Diakonias Ekovandring från Uppsala, dels Riksteaterns initiativ Run for Your Life där hon själv också deltagit som löpare.
- Målet för bägge aktionerna har bland annat varit just Global Climate March, som på grund av säkerhetsläget tyvärr har ställts in.
Det tas nu flera initiativ för att hitta alternativa sätt att göra icke-statliga aktörers röster hörda.
- Klimataktivister och icke-statliga klimataktörer av olika slag har fått en förändrad och allt större roll i klimatarbetet. De har en stark förväntan på att kunna påverka utgången av förhandlingarna och jag hoppas verkligen att de kommer att kunna komma till tals.
Under förhandlingarna med sina alla sidoaktiviteter kommer Eva Lövbrand också göra djupintervjuer med aktörer, observatörer och aktivister.
– Som forskare är jag intresserad av att veta varför det är så viktigt för dem att mötas i samband med klimatförhandlingar. Vad är deras syfte? Hur ser de på sin roll?
Delvis inne på samma spår är Naghmeh Nasiritousi, doktorand vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid LiU, också hon ackrediterad för LiU på COP21. Hon har sin forskningsinriktning mot transnationella klimatinitiativ och det multilaterala klimatsamarbetet med dess olika nätverk som samlar allt större skaror deltagare vid sidan av det mellanstatliga samarbetet inom FN.
Lanserar forskarrapporter
Även Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändring, tar upp de icke-statliga klimataktörernas, Non-State Actors, förändrade roll under forskningsseminarierna. Han finns också på plats för att lansera forskarrapporter kring NAMAs, nationellt anpassade åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i utvecklingsländer.
Lite annan ingång har Madelene Oswald, lektor på Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR), med sitt bevakningsområde: skogs- och jordbruksfrågor samt marknadsanvändning. På söndagen, mitt i klimatförhandlingsveckorna, hålls ett Landscape Forum där hon kommer att delta.
För LiU och Tema Miljöförändring ger Parisveckan även tillfälle att uppmärksamma två nya böcker, The political economy of climate adaptation (Björn-Ola Linnér) samt Climate Governance after Copenhagen (Eva Lövbrand).
Samlar in underlag till enkätstudie
Den största arbetsuppgiften för studenterna på plats, Maria Jernnäs och Natacha Klein, blir att få ut och samla in deltagarenkäten för International Negotiation Survey som initierades av LiU-forskarna på CSPR för åtta år sedan.
– Vid det här laget har vi fått in över 8 000 enkäter och vi räknar med att kunna få in minst 500 till under Parismötet. Det har gett många forskare, inte bara på LiU, underlag till en rad forskningsprojekt, säger Mathias Fridahl, projektansvarig för COP21 på Tema Miljöförändring.
Förutsättningarna för ett globalt avtal ser bättre ut än på länge, konstaterar han.
- Det finns fyra stora knäckfrågor. Ansvarsfördelningen, vilken insyn i de utlovade nationella klimatåtgärderna länderna kommer att acceptera, den rättsliga utformning av åtaganden och så finansieringsfrågan – och den är oerhört komplex.
Förhandlingstexten på kompakta 51 sidor visar tydligt oenigheterna.
– Där finns cirka 200 alternativa skrivningar för olika paragrafer och inte mindre än 1250 hakparanteser, alltså små eller stora förändringar inuti meningar där länderna vill ändra.
Det finns alltså ett tungt förhandlingsarbete som ska klaras av under två decemberveckor, kort efter det terrordåden lagt en förlamande hand över Paris.
– Säkerhetsarbetet för COP21 har varit en prioriterad fråga ända från det Paris fick uppdraget att leda klimatkonferensen. Terroristernas mål är att slå in kilar i samhället, min förhoppning är att världens länder nu tar chansen att visa att de står eniga i en fråga som berör alla globalt.
Publicerad 2015-11-19