LiU-loppet vill få fler att springa

Det bästa som finns eller ett nödvändigt ont? Ja, inställningen till löpning varierar. Studenterna bakom LiU-loppet är dock säkra på sin sak - att springa är roligt för alla.

Arrangörerna för LiU-loppet springer framför Campushallen

LiU-loppet, som går av stapeln tisdagen den 28 april, är ett terränglopp som arrangeras varje vår och höst av studentidrottsföreningarna LiTHe Syra, LiTHe Vilse, och LiU AIF i samarbete med Campushallen. Att delta är gratis och alla får vara med.


Just detta, att alla kan delta, framhålls som särskilt viktigt av LiU-loppets representanter Robert Pettersson, Regina Paet Linn Lorentzon och Marcus Palmberg (bilden th). Detta då ett av loppets viktigaste syften är att sprida intresset för löpning till ännu fler.

Prestationsångest ett hinder

För även om många av studenter på Linköpings Universitet tränar ett par gånger i veckan så är inställningen till att springa mer avvaktande. Är det dessutom tävling så blir prestationsångesten stor vilket får många att avstå. Det säger Marcus Palmberg och får medhåll från Regina Paet som i sin tur fortsätter:

– Vi vill att fler ska våga ta steget och kliva över den där jobbiga tröskeln. Man kan ta med sig ett par kompisar och springa tillsammans. Sedan så kan man så klart satsa också om man vill det.

Men vad det är som är så roligt med att springa i grupp och ta ut sig till bristningsgränsen?
Det handlar framförallt om gemenskapen före- och efter loppet, svarar Linn Lorentzon.
– Det blir ju lite av en social grej. Man minglar runt i grupper och har en trevlig stund. Dessutom kan det ju vara ganska skönt att klappa sig själv på axeln och tänka ”okej, jag var ute i torsdags och fredags men jag sprang faktiskt idag”.

Ett tecken på att arbetet har givit resultat är det faktum att antalet deltagare stadigt vuxit sedan starten år 2011. Till vårens upplaga har 230 personer anmält sig hittills. Bland dessa finns alltifrån rekordjagande elitlöpare till promenerande motionärer. Den positiva utvecklingen gläder givetvis arrangörerna men Robert Pettersson medger också att det finns vissa problem med att växa snabbt.

– Med de resurser vi har idag så når vi snart vår smärtgräns. Tidtagningssystemet är ett sådant exempel där det kommer att bli väldigt körigt om det blir allt för många deltagare.

Backpris och bananer

Att loppet är gratis innebär också att arbetet med att hitta sponsorer blir desto viktigare. Samtal ska ringas och trådar ska knytas ihop. Något som tydliggörs av den diskussion som utbryter mitt under intervjun. Efter en stunds överläggning står det dock klart att sponsorfrågan är löst. Det blir bananer efter målgång.

Till de något mer uppseendeväckande nyheterna hör instiftandet av ytterligare ett så kallat backpris, avsett för deltagare i damklassen. Priset, som funnits med i LiU-loppet sedan år 2012, tilldelas den löpare som först når fram till en tom läskback utplacerad vid Vallamassivets topp. Löparen ska sedan springa den resterande delen av tävlingen med läskbacken i handen.

Vem som klarar av den prestationen återstår att se. Vad som däremot är säkert redan nu är att arrangörerna är verkligt sugna på att sätta igång.

– Det kommer att bli intensivt och stressigt från morgon till kväll men självklart hur kul som helst, säger Robert Pettersson.

Text och bild: Joel Käll Karlsson, studentreporter


Publicerad 2015-04-27  

Taggar Visa/dölj innehåll