LiU:s nya rörelselabb på Fenomenmagasinet

LiU Active Lab på Fenomenmagasinet i Gamla Linköping invigdes i veckan. Genom LiU Active Lab kan besökare testa olika kroppsbaserade internaktionssätt och rörelsespel samtidigt som data samlas in.

Invigning av Rörelselabbet Gamla LinköpingFoto: Jalal Maleki/IDAFenomenmagasinets chef Jan Engqvist inledde invigningen med att uttrycka det positiva med att Linköpings universitet äntligen får högre synlighet på Fenomenmagasinet.

Fenomenmagasinet är ett samarbetsprojekt mellan universitetet, kommunen och landstinget, och LiU har varit med ända från starten. Jan Engqvist poängterade även hur mycket bättre barn tar till sig kunskap och lärande när det är kopplat till aktivitet, rörelse och upptäckande – vilket är precis vad LiU Active Lab erbjuder besökarna.

Kroppen som spelkontroll


Installationen i Fenomenmagasinet består av ett rum i vilket man som besökare kan spela spel där den egna kroppen fungerar som spelkontroll.
Spelet som finns tillgängligt just nu går ut på att hindra asteroider från att träffa jorden, vilket man gör genom att röra armarna. I samband med installationen finns även en informationstavla som förklarar vad forskningen går ut på och vilken typ av data som samlas in.

Erik Berglund, universitetslektor på Institutionen för datavetenskap (IDA), menar att den här tekniken har stor potential men att den behöver stabiliseras. Han är övertygad om att LiU Active Lab kommer att leda till välunderbyggd forskning. En grundläggande forskningsfråga blir hur kroppsrörelse kan fungera ihop med datorn. Och även hur detta kan kopplas till både hälsa och lärande.

De data som samlas in är dels hur besökarna använder spelet, till exempel hur många poäng man får eller om man ger upp tidigt. Men också data om besökarnas skelett, som gissas fram av datorn, och dess rörelser. All data är helt anonym och går inte att koppla till några privatpersoner.

40 000 besökare


Till Fenomenmagasinet kommer varje år cirka 40 000 besökare och enhetschef Jan Engqvist är spänd på att se vad den här satsningen kan leda till.

– I första hand kan resultatet av forskningen ge en bättre teknik som barn, ungdomar och allmänheten kan ha nytta av. I det långa loppet kan forskningen ge hälsofrämjande verkningar så att kommande generationer kan röra på sig mer, säger professor Mariam Kamkar, prefekt på IDA.